Friend like you (ONESHOT)

Skrev den här på en kväll, Den handlar om Harry och Hedwig och deras vänskap, Hoppas ni gillar den

”Här är hon, vist är hon fin? Ung och stark också”

Den stora mannen och affärsbiträdet stod intill min bur. Den stora mannen böjde sig ner och tittade med svarta ögon som liknade skalbaggar på mig

”Åh, vilken vacker uggla” sa han förtjust ”Ja den tar jag, den blir perfekt!”

Vi lämnade butiken gick gick vidare till en annan butik och den stora mannen lyfte buren så jag kunde se in i genom butikens fönster dar två pojkar stod inne i butiken

”Det här är din nya ägare, Harry Potter” sa den stora mannen ”Ni kommer säkert bli mycket goda vänner"

En av pojkarna, den blonda tittade ogillande mot mig och den stora mannen, som om vi vore ohyra. Den andra därimot log brett och vinkade, det måste vara han som är min nya ägare, bra den andra gillande jag inte alls.

----------------------------------------------------

”Hedwig!”

Hedwig? Var det jag?

Pojken Harry log brett mot mig genom buren.

”Gillar du det?” frågade han

Hedwig, hm.. Hedwig..HEDWIG! Jag är Hedwig!

Jag nafsade lite i Harrys finger för att visa mitt gillande

Harry, det var lustigt för förtjust han var i mig trots att jag bara var en uggla och han trollkarl.

Jag kände en stark tillgivenhet till pojken, jag var hans och han var min.

----------------------------------------------------

7 år senare

Vi flög och jag kunde känna faran, Harry satt med den Hagrid på motorcykeln. Från ingenstans kom blixtar i rött och grönt. Harry var i fara. Jag ville hjälpa honom, rädda honom.

Jag gick till attack, mina försök att distrahera dödätarna var kanske små men vad kunde en uggla göra mot mäktiga trollkarlar?

Jag cirkulerade och såg Harrys ansikte, han såg tacksam ut för mina försök att rädda honom men jag såg nått mer, var det skuld?

Han behövde inte känna någon skuld, precis som jag varit hans första vän hade han varit min, nej.. Harry Potter skulle inte dö ikväll, inte om jag fick bestämma.

Jag susade genom luften möt den andra dödätaren men missade, tusan.

En grön blixt kom farande genom luften mot Harry, allt gick plötsligt i slowmotion.

Jag visste vad jag behövde göra, det var ju ganska självklart. Jag måste göra det, vad var egentligen en ugglas liv i jämförelse med Harry Potters?

Jag var orädd, jag visste att det var värt att dö ikväll för att rädda Harry.

För Harry.

Det var det sista jag tänkte innan jag flög i mellan Harry och den gröna blixten, sen blev allt svart.


~Any times I’ve gone without A home, a meal, a pair of shoes. If you had three you’d give me two. Thank god I had a friend like you~

Den var bra!

Riktigt bra 