Hemlig beundrare ( SV)

Titel: Hemlig beundrare
Språk: Svenska
Färdigskriven: Nej.
Genre: Romantik, drama och vänskap
Rating: PG-13 för senare kapitel.
Handling: Jenelle Wings är en 15 åring tjej som har långt rött hår och isblåa ögon. Jenelle går sitt femte år på Hogwarts skola i Slytherin. Hennes föräldrar, Jenny och Mats Wings försvann ur hennes liv för cirka 2 år sedan. Jenelle bor med sin mormor under loven,

Jenelle är en väldigt tyst tjej. Säger inte mycket. Men hon iaktar. Allt och alla. Folk ska bara veta hur mycket hon vet och har hört.

Jenelles intresse är att måla. Hon är väldigt ensam så det blir mycket målningar.

Detta året kommer bli väldigt annorlunda jämfört med de andra. En kille hon aldrig trott kommer börja uppvakta henne. Nya vänskaper. En massa bråk och drama.

Låter det intressant? Kommentera så får ni ett inlägg.

Verkar super! *Bevakar*

Kapitel 1:

Jenelle satt i ett av fönstrerna nere i sällskapsrummet och iaktog alla fiskar och varelser som simmade i sjön. Hon har alltid älskat att Slytherins sällskapsrum ligger under ytan. Hon tittade sig runt i det tomma avlånga sällskapsrummet. Brasan sprakade hemtrevligt och ett gult varmt sken lös upp de gröna sofforna framför dem. De kala stenväggarna skiftade i en brun nyans tack vare grundvattnet. Klockan var halv 2 på natten och det enda ljuset som nådde fönstret hon satt i var från en av lyktorna som hängde på väggen. Jenelle kunde inte sova. Som vanligt. Så hon hade lämnat sovsalen en trekvart innan och tagit med sitt målarblock. Hon skissade av en av varelserna under vattnet. Hon log nöjt mot pappret när skuggan blev precis som hon ville.

Hon la ner blocket och suckade. Allt Jenelle ville var att få sova en hel natt utan att vakna i panik. Vakna av att svetten rinner nedför hennes panna. Hon lutade sig bakåt mot väggen och bet sig i läppen. Jenelle har aldrig haft det lätt. Föräldrar som lämnade henne, ingen som vill lära känna henne. Hon har aldrig förstått varför alla i Slytherin dissar henne.

Hon ryckte till när hon hörde ekande steg komma nedför trappan från killarnas sovsalar.
" Hej." En försiktig röst hälsade på henne.
jenelle tittade upp och såg Draco Malfoy stå i dörröppningen klädd i pyjamas. Hon tittade sig runt för att se om det fanns någon annan där han möjligtvis kunde ha hälsat på.
" Hej?" Svarade Jenelle försiktigt. Varför tilltalar den berömda Draco Malfoy henne? De har gått i samma årskurs i fem år. Samma lektioner, samma bord i Stora Salen och samma sällskapsrum. Men inte ett ord på cirka fyra år.
" Kan du inte sova?" Han gick fram till en av fotöljerna nära där hon satt och sjönk ner i den. Jenelle skakade på huvudet.
" Nej. Inte du heller?"
Han skakade på huvudet.
" Inte jag heller." De satt tysta en stund.
" Du sitter ofta i fönstret." Draco tittade på henne med förvånad blick. Jenelle nickade till svar.
" Jag gillar det. Att se sjön. Alla varelser." Hon slängde en blick genom fönstret när en skugga snabbt gled förbi.
" Det är vackert. Vi har en väldig tur att vårt sällskapsrum ligger här." Draco log försiktigt mot Jenelle. Jenelle nickade.
" Ja, det har vi."
Jenelle tvekade en stund innan hon bestämde sig för att ställa miljonfrågan.
" Varför pratar du med mig?"
Draco tittade förvånat upp.
" Jag,.. Ehm.."
Jenelle avbröt honom.
" Du har inte sagt ett ord till mig på fyra år Draco. FYRA ÅR!" Jenelle ställde sig upp framför den bleka pojken i fåtöljen.
Draco svarade inte. Han tittade ner i golvet. Jenelle skakade på huvudet.
" Du är en riktig idiot." Jenelle rusade iväg och upp för trapporna till hennes sovsal. Vilken jäkla idiot han är. Så fort han är ensam ska han vara trevlig men när han är med resten av idioterna är han helt plötsligt elak och ignorerar henne.

Mer?

Superbra! Vill gärna ha mer!♥

Kapitel 2:

Några timmar senare lämnade Jenelle sällskapsrummet för att äta frukost innan dagens lektioner startade. Hon gick upp till Stora Salen. Hon stannade innanför dörrarna och tittade sig snabbt runt. Fyra avlånga bord stod i mitten av rummet och längst fram stod ett bord som alla lärare samt rektorn satt vid. Jenelle gick till Slytherin bordet som stod längst åt höger och satte sig längst ut vid bordet. Hon plockade på sig en smörgås, ett ägg och en pannkaka. Hon tittade upp när skratt ekade mellan väggarna några säten bort. Draco som satt med sina vänner skrattade åt något väldigt högt. Jenelle uppmärksammade att fler elever än hon tittade mot dem. Hon suckade. Varför måste de vara så högljudda? Hon himlade med ögonen och åt upp den sista biten av pannkakan och lämnade sedan Stora Salen. Hon letade igenom väskan efter sitt schema och läste snabbt av att hon ska ha Trolldryckslära med Professor Snape först. Hon styrde stegen ner mot fängelsehålorna igen och ställde sig utanför Professor Snapes klassrum. Det tog inte mer än tio minuter innan Gryffindorelever kom ner och ställde sig en bit ifrån henne och väntade. Jenelle kunde se Harry Potter, Ronald Weasley och Hermione Granger stod i en hög i mitten och de skrattade och tittade på henne.
Jenelle kände sig alltid obekväm nära dem. För varför skulle de skratta och sedan titta på henne?

Lektionen började. Jenelle satt vid ett bord långt åt höger i klassrummet ensam. Bordet snett bakom satt resten av Slytherineleverna. Gryffindoreleverna var lite utspridda över resten av klassrummet.
"Idag skulle ni lära er att brygga brygden Fridsdrogen." Professor Snape tittade ut över klassrummet och lät blicken glida mellan borden. Han fortsatte att prata om brygden och Jenelle antecknade allt han sa. Varenda ord. För att inte glömma eller göra något fel. Efter han hade pratat klart fick eleverna börja brygga brygden själva.
Jenelle kämpade på och stängde ute allt och alla. Och som vanligt lyckades hon perfekt. Jenelle lyckades alltid så länge hon lyckades stänga ute alla samt anteckna allt läraren säger. Hon lämnade trolldryckskonsten lite gladare då Professor Snape gett henne 10 poäng för brygden.


Kort inlägg förlåt

Jag läser och bevakar! ♥

Kapitel 3:

Tårarna steg i hennes ögon. Skratten ekade mellan väggarna medans hon sprang mot toaletten. Orden ekade i hennes huvud. "Du förtjänar inte att vara i Slytherin, du är ett freak. Jag förstår att dina föräldrar stack." Hon slängde igen dörren efter sig och gick fram till handfatet. Hon la händerna på det svala porslinet och tittade på sig själv i speglen.

Det röda håret föll vågigt över hennes axlar. En liten slinga hängde ner i ansiktet på henne. De isblåa ögonen blänkte av tårar. De sorgsna ögonen tittade tillbaka på henne. Hon knöt nävarna och drog ett djupt andetag. Nu får det vara nog. Ingen ska någonsin mer få reta henne. Aldrig mer få ta upp angående hennes föräldrar. Aldrig mer få gå över henne.
Hon gick fram till väggen och sjönk sakta ner. Hon suckade djupt och la ansiktet i händerna. De blev snabbt blöta av hennes tårar.

DRACO:

Han tittade efter henne när hon sprang. Hennes stek ekade mellan väggarna och blandades med ljudet av skratt från hans kompisar. Han vände sig om mot Blaise.
" Vad håller du på med?"
Blaise kollade med höjt ögonbryn på Draco.
" Vad menar du?"
Draco suckade.
" Kan vi inte försöka lära känna henne? Hon har inte haft det lätt."
De andra i Slytherin tittade på varandra och Draco kunde se att de alla trodde han hade tappat förståndet. Han tittade sig runt och insåg snabbt att om han inte rättar till detta blir han också lämnad.
" HA! Gick ni på det?" Han skrattade högt. Alla andra tittade på varandra och började sedan skratta. Draco hatade sig själv för detta. Att han inte kunde hålla det han försökte få fram. Han måste prata med Jenelle. men inte nu. Ikväll om hon är vaken och ensam. Han MÅSTE prata med henne.

Mer?

Super!♥

meeeer!!
super bra!