Cassandra (SV, första generationen)

Nu har jag äntligen lyckats skriva ner en fanfic! Hoppas nån vill läsa xD

Titel: Cassandra
Författare: catradora
Fandom: HP
Rating: PG 13
Genre: Romans, drama
Antal kapitel: Ej bestämt
Färdigskriven: Nej
Beskrivning: Efter en hemsk olycka flyttar den sextonåriga häxan Cassandra Travis från Texas till London och börjar på Hogwarts skola för häxkonster och trolldom. Där hamnar hon i en härva av lögner, drama och kärlek...


~~~

Prolog

"Skynda dig, Cassy!"
Cassandra kollade sig i spegeln en sista gång. Vid första anblicken såg hon ut som vilken vanlig mugglartjej som helst. Brunt, långt, lockigt hår och mörkt blåa ögon. Blek hud. Nej, ingen skulle kunna tro att hon hade..

"Cassy! Nu!"
"Kommer!" ropade hon trött. Hon tog kofferten i ena handen och kvasten i andra och gick ner för trappan. Hennes moster Alison stod där och stampade stressat med ena foten i marken.
"Äntligen! Hur länge kan det ta att byta om? Kom nu, du vill inte missa tåget det första du gör."
"Mm..." muttrade Cassandra och tänkte precis sätta på skorna när Alison grep tag i hennes arm.
"Nu lyssnar du på mig, unga dam!" snäste hon. "Du har en sån otrolig tur att du fick en andra chans, så nu vill jag att du gör det bästa av det. Okej?"
Cassandra önskade att hon kunde skrika rakt i Alisons ansikte, men visste djupt inuti att hon hade rätt.
"Visst." suckade hon. "Kom så åker vi."

Efter en bilresa i den stelaste tystnaden som Cassandra upplevt på länge kom de fram till King's Cross. Klockan var 10.36 och Alison hjälpte henne snabbt att lasta ur grejerna ur bilen och upp på en bagagevagn.
"Jag måste åka till jobbet nu, men du klarar dig väl?" sa Alison stressat. "Du vet hur man tar sig till perrongen? Du går..."
"Jag går igenom väggen mellan perrong nio och tio, jag vet." fyllde Cassandra snabbt i. "Oroa dig inte moster A, jag klarar mig."
"Bra, hejdå."

Och innan Cassandra han protestera hade Alison hoppat in i bilen och kört iväg. Med en suck vände hon sig om och gick in på stationen. Det tog bara några minuter innan hon hittade rätt ställe och ha checkat att ingen mugglare tittade på henne gled hon så diskret som möjligt genom väggen och in på perrong nio och trekvart. Innanför var det fullt med folk. Föräldrar med tårfyllda ögon sa hejdå åt sina barn, ungdomar hälsade glatt på sina vänner och ljudnivån var om möjligt ännu värre än ute på mugglarstationen.

När hon försökte kryssa sig igenom folkmassan mot tåget råkade någon stöta till henne så hon ramlade och grimaserade av smärtan.
"Oj, ursäkta!"
Cassandra tittade upp och hennes ögon mötte främlingens, han som råkat knuffa omkull henne. Han var snygg, det måste hon medge, med mörkt hår och ett vackert leende. Men något med honom verkade lite drygt. Han sträckte ut handen för att hjälpa henne upp.
"Det är okej." svarade hon och tog hans hand. När hon stod upp släppte han den men synade hennes ansikte närmare.
"Du är inte en gammal elev, va?" undrade han nyfiket.
"Nej." svarade hon. "Jag flyttade hit från Texas för några veckor sen."
Hans leende blev ännu större.
"Tänkte väl att du såg lite vilsen ut. Behöver du hjälp med att bära det där?" undrade han och nickade mot hennes koffert.
"Nej tack." svarade hon snabbt. "Jag klara det själv." Hon skyndade sig vidare innan han hann protestera.

Tur att jag hittat tråden.
Skriv lite taggar

Verkar jättebra!! *bevakar*

Jättebra.

Verkar Tartyawazhang *Bevakar*

BRA *BEVAKAR*

Bra! *Bevakar*

Jättebraa!!♥
*bevakar*

Tack alla som har lämnat positiva kommentarer ♥ Här kommer det första riktiga kapitlet

~~~

Kapitel 1

Väl ombord på tåget lutade Cassandra sig mot kofferten med en suck. Ja, hon borde inte bara sprungit iväg när någon när någon faktiskt var trevlig mot henne, men å andra sidan hade hon inte lust att börja vara för vänlig mot vem som helst. Enligt hennes moster var rivaliteten mellan vissa av elevhemmen på Hogwarts ganska stor. Och eftersom hon inte var sorterad ännu så skulle det vara just snyggt om hon lyckades bli vän med någon, bara för att sedan bli ignorerad...

"Kan du akta dig lite!" snäste en irriterad röst bakom henne. Då hon vände sig om stod hon öga mot öga med en smal, svarthårig tjej med munnen hopdragen till en sur grimas.
"Tror du att du äger korridoren eller vad?" fortsatte tjejen. "Vi andra måste faktiskt få plats här också." Hon ackompanjerades av elakt fnitter från de tre andra tjejerna strax bakom henne.

"Jag ber så hemskt mycket om ursäkt." svarade Cassandra sarkastiskt och tjejens ögon smalnade. Hon granskade Cassandra uppifrån och ner.
"Vem är du? Jag har inte sett dig här förut, och du ser inte ut som en förstaårselev precis." fnös hon.
"Jag flyttade hit för två veckor sen, från Texas. Jag heter Cassandra Travis. Får jag fråga vem du är, eller är det ditt privilegium att fråga ut okända människor på tåg?" svarade Cassandra torrt.
"Passa dig." väste tjejen. "Tro mig, du vill inte bråka med Brooke Davidson."
"Ska jag tolka det som att du heter Brooke Davidson?"
Brooke fnös, slängde med håret och stampade vidare, förbi Cassandra och fortsatte längre bak i tåget. De andra tjejerna skyndade sig efter henne.

'Wow.' tänkte Cassandra. '20 minuter in i mitt liv på den här skolan och jag har redan fått en tjej att hata mig. Bra jobbat, Cassy.'
Hon släpade kofferten efter sig genom korridoren i jakt på en ledig kupé. Efter att ha gått förbi ett antal fulla eller halvfulla stod hon nu utanför en kupé som var så gott som tom med undantag för en tjej med rödbrunt hår som satt och läste vid ett fönster. Hennes hår föll fram och skymde hennes ansikte men något sade Cassandra att hon nog inte skulle ha något emot att dela kupén med henne. Hon tog ett djupt andetag och sköt sedan upp dörren.

"Är det okej om jag sitter här?" Hennes röst lät mer nervös en hon trott den skulle. Tjejen tittade upp från boken och log vänligt.
"Visst."
Lättat slank Cassandra in i kupén och drog igen dörren efter sig. Tjejen granskade henne nyfiket med ett par klargröna ögon medan hon knuffade upp sin koffert på bagagehyllan.
"Du har inte gått här förut va?" undrade hon när Cassandra satt sig ner.
"Nej. Jag är från Texas."
"Coolt." Tjejen log och sträckte fram handen. "Jag heter Lily. Lily Evans."
"Cassandra Travis. Fast du kan säga Cassy."
"Okej." Lily lutade sig tillbaka, fortfarande leande. "Så... Du börjar inte i första årskursen, eller hur?"
"Jag är sexton, så jag antar att det betyder sjätte årskursen här?"
Lily sken upp och nickade.
"Japp. Jag går också i sjätte året, i Gryffindor. Vet du vilket elevhem du kommer tillhöra?"
Cassandra skakade på huvudet som svar.
"Ursäkta att jag frågar, men varför börjar du här nu? Det är inget dåligt med det, men det är ju inte så vanligt... "
"Jag flyttade bara, och min utbildning fick visst inte avbrytas." Hon himlade med ögonen och Lily skrattade.
"Du är trevlig, jag hoppas du hamnar i Gryffindor. Har du pratat med någon annan här ännu?"
"Jag råkade visst blockera vägen för nån primadonna i korridoren, Brooke någonting." Cassandra nämnde inte killen hon krockat med på stationen. Lily kände antagligen inte honom ändå.
Lily rynkade på näsan.
"Brooke Davidson? Usch, hon är en sån diva. Bara för att hon är renblodig och rik tror hon att hon äger världen. Hon går i Slytherin."
"Låter som några på min gamla skola... "

De satt och pratade om allt möjligt i ett tag innan det plötsligt knackade på kupédörren.
"Skulle ni vilja ha något från vagnen?" undrade en gammal häxa som drog en vagn fylld med godis och små mellanmål.
"Jag tar tre pumpapastejer." svarade Lily som rest sig och tagit fram några siklar ur fickan. Hon räknade ut rätt summa och betalade. Cassandra tänkte precis köpa en chokladgroda men innan hon hann säga något ropade någon annan.
"Vänta! Jag vill köpa en till pastej!"

Den som ropat var en kille med rufsigt svart hår och glasögon som kom skyndande. Han sken upp när han fick syn på Lily.
"Evans. Det var länge sen, hur var din sommar?" undrade han.
"Potter. Jag har bättre saker för mig än att hålla konversationer med idioter." fnös Lily. Killen tog emot en pastej från kvinnan som drog vagnen och flinade självsäkert.
"Kan du inte ens anstränga dig lite, Evans? Jag försöker bara vara trevlig." Lily fnös bara igen som svar innan hon drog igen kupédörren.

"Vem var det?" undrade Cassandra nyfiket och Lily suckade.
"James Potter. Den mest arroganta idioten på Hogwarts, som tyvärr påstår sig vara dödligt förälskad i mig."
"Han verkade ju helt okej..." svarade Cassandra försiktigt. Lily skrattade lågt.
"Du kanske tror det, men man fattar hur han är efter fem år vet du. Han och hans gäng, Sirius Black, Remus Lupin och Peter Pettigrew, har definitivt rekordet i antalet brutna skolregler. Fast Peter är inte så farlig, och Remus är faktiskt riktigt trevlig."
"Okej." fnissade Cassandra. "Han är en idiot. Vad säger du om att äta lite nu?"

Du skriver så bra!
Längtar redan till nästa kapitel!♥♥