Tiden som går (SV)

Titel: Tiden som går
Språk: Svenska
Typ av text: Fanfiction
Antal kapitel hittills: 1
Färdigskriven:Nej
Rating: G
Beskrivning: Det har gått ett år sedan striden om Hogwarts ägde rum, men för Draco Malfoy känns förlusten lika skarp som om det vore igår. Snart kommer dock hans liv att förändras...


Han var inte den sortens unge man som doftade på blommor. Han var inte den sortens unge man som njöt av naturens återfödelse i lövsprickningstid. Att de järngrå molnklungorna och den råa, fuktiga luften lämnat plats för en nyvaken sol att sömnigt sträcka ut sina strålar var knappast något denne unge man skulle lägga märke till. Möjligtvis att hans humör skulle stiga något, att hans tankar skulle bli något lättare, även om orsakerna till detta skulle förbli dolda för honom. Han var introvert till sin natur, narcissistisk kanske, och detta kan vara en förklaring till hans totala omedvetenhet om att våren anlänt igen. Kanske brydde han sig inte om det.

Under det senaste året hade den unge mannen genomgått en förvandling. Det hade börjat i juli då han klippt alla band med sina tidigare bekantskaper, undantaget sin familj, och rests sin väg. En stor del i detta hade naturligtvis varit den enorma våg av skam och förlöjling som slagit in över livet då, som spolat bort allt överflöd som var makt, pengar och inflytande, allt det han värderat i livet, och lämnat honom kvar, ensam i ödeläggelsen. Tre veckor av offentlig smutskastning hade han uthärdat innan han packat ihop sin koffert. Tre veckor av kamerablixtar och journalister utanför de stora grindarna, ganska ofta även innanför dem. Den konstanta bevakningen hade gjort honom trött och alldeles tom inuti. Efter en vecka hade han helt slutat gå ut och använde sig istället av den enda kvarvarande husalfen i hushållet att göra alla ärenden. Inlåst i sitt eget hem som en fånge vandrade han runt runt. Han var ensam på herrgården, då båda föräldrarna stod inför rätta på ministeriet. I det enorma huset undvek han de stora salarna med dunkla hörn och på nätterna låste han in sig på sin faders kontor. Mörkrädd och utan sömn satt han med ryggen mot skrivbordet, kramande sina knän och med blicken stint fäst på dörren mumlade han sig in i mörka drömmar mellan sömn och vakenhet. När den unge mannen lämnade sitt hem tidigt den julimorgonen såg han inte tillbaka en enda gång.

Wow, fint skrivet.. I like it very much! Kan du inte skriva en fortsättning?

Jo, tack, jag jobbar på det nu

ååh fortsätt!♥

Vackert. Mycket vackert.

Gud vad bra DRACO ♥

Fruktansvärt bra

mer jätte bra

Tjenare vet nån hur man byter bild på sin gubbe?

Meer! Mer! Meer! Mer!