I huvudet på en Ginevra Molly Weasley

Titel: I huvudet på en Ginevra Molly Weasley
Språk: Svenska.
Typ av text: Fanfiction.
Antal kapitel: okänt
Färdigskriven: Nej

Information:
Jag har valt att skriva den här fanficiton i Jag-form, vilket jag vet kan kritiseras, men efter att ha skrivit den både i tredje person samt jag form så tog jag beslutet att jag formen fick den att verka mer känslosam.
Detta är min första fanfiction någonsin, så snälla, ha respekt för att jag är nybörjare och jag försöker att lära mig att bli bra på detta. Jag ska göra allt för att utveckla mitt skrivande under kapitälernas gång, och jag jobbar hellre med kvalité än kvantité.

KAPITEL I

Harry tittade mot mig. Han sprang mot mig. Han sträckte ut sina armar för att kramas, men inte mot mig.
Istället sprang han rakt förbi mig, in i famnen på Cho Chang, en sjunde års elev. Killen som gick framför mig kunde lika gärna ha kastat en kniv in i bröstkorgen på mig, för så ont gjorde det i mitt hjärta.
Första gången jag träffade honom var innan jag ens hade börjat årskurs ett. Jag har varit hemligt förälskad sedan dess. Hur pass ”hemligt” det har varit går däremot att diskuteras. Samtliga av mina bröder som fortfarande bodde hemma märkte såklart att jag beundrade honom. Jag var inte så diskret med det i början. Åren går, och än idag älskar jag honom. Mer än någonsin, men nu är det nog min egna hemlighet, nu är det ingen som märker.

Återigen var det kväll och kvar i Gryffindortornet var bara min bror, Harry och jag själv såklart. I handen satt jag med min färdig skrivna uppsats om ”skillnader mellan Enhörningar och Noshörningar” som jag låtsades att jag jobbade på medan jag tjuvlyssnade på de två killarnas privata samtal.

”Cho har blivit lite gladare på senaste tiden, snart är det alla hjärtans dag, vad ska jag hitta på med henne då?”
Det skar till i hjärtat på mig. Så vackert tänkt av honom. Harry var verkligen en omtänksam person. Om han bara kunde vara min.
”Jag har ingen aning, jag är ingen expert på tjejor direkt men du kan ju alltid fråga Hermione”, svarade min bror som gick i samma årskurs som Harry.
”Hermione är inte vaken nu. Jag får väl ta och prata med henne imorgon isåfall.”
Det var just som Harry avslutade meningen som hans blick mötte min. För sekunden såg han irriterad, eller snarare bekymrad ut, som om han ville fråga mig varför tusan jag hade lyssnat på deras samtal. Det gjorde han inte, istället talade han till mig med en artig ton-
”Åh Ginny, jag märkte inte att du var här. Allt bra med dig?
Har du kanske något bra tips på vad jag kan göra med en tjej som Cho på alla hjärtans dag?”
Jag visste verkligen inte vad jag skulle svara, jag ville inte vara oartig mot Harry, men jag ville inte heller uppmuntra honom att gå ut med den där Cho.
”Eeh.. Jo det mesta är bra med mig, jag är dock väldigt trött så jag behöver nog gå och sova..” och med dem som sista ord så rusade jag upp till min sovsal. Jag var verkligen trött, och förstörd. Jag förstod verkligen inte varför jag kunde ha så lätt för de flesta killar, men inte för den jag själv ville ha – Harry.
Han tittade mot mig. Han sprang mot mig. Han sträckte ut sina armar för att kramas och jag kände hans varma kropp mot min. Det var han och jag mot världen. Han var min. Harry var min.

...Jag vaknade..



Fortsättning följer om det uppskattas

Jättebra!! Fortsätt skriv

Supernajs! Mer!

Fortsätt

Fortsätt absolut!

jättebra

jaa fortsättbevakar