Dangerous Love - Drarry [SV]

Titel: Dangerous Love
Huvudpersoner: Draco Malfoy och Harry Potter
Färdigskriven: Nej
Antal kapitel: 6
Rating: PG-13
Handling: Harry och hans vänner återvänder till Hogwarts för sitt femte år. Lord Voldermort har precis återvänt men ingen verkar tro Harry om saken, inte ens Ron och Hermione. Av ett missöde får han spendera större delen av tiden på slottet med med hans, och hans elevhems fiende Draco Malfoy. Draco är (konstigt nog) den enda som förstår Harry och hur han känner, och det blir inte mindre konstigt när Draco upptäcker hans växande känslor för pojken med blixtärret...

DISCLAIMER: Denna kommer delvis att följa händelserna ur Harry Potter och fenixorden. "Nya" Fenixorden existerar inte (Harry besökte alltså inte dem på Grimmaldiplan nummer 12 innan han åkte till Hogwarts) och mer kommer att förklaras in i storyn.

Denna kommer även att publiceras på Wattpad där mitt namn är Cheesysalvatore.

Bevakar! ♥ Haha har saknat alla Drarry stories x)

Bevakar! Låter jättebra

Kan vara något av det sämsta jag skrivit, men hoppas ni gillar det ändå. (Kapitlen kommer att bli längre, lovar).

---

Kapitel 1.

Harry.

“Men Harry, är du säker på att du inte drömde eller inbillade dig? Ärret gör ju så med dig ibland, det har ju alltid påverkat dig och dina drömmar och Dumbledore varnade ju om labyrinten. Den gör saker med folk”, sa Hermione och gav Harry en orolig blick. De satt vid Gryffindors långbord den första morgonen deras femte år och Harry hade ännu en gång försökt att förklara för hans vänner Ron och Hermione att han inte ljög eller hade inbillat sig. Voldermort var tillbaka och han hade sett det med hans egna ögon, men då han inte hade några tydliga bevis så betedde sig hans vanligtvis förstående vänner som att han var någon galning.
“Nej, det var inte en dröm. Och framförallt inte en inbillning. Och hur förklarar du då Cedrics död?”, påpekade Harry och kände en klump bildas i magen. Det var hans fel att Cedric hade blivit mördad, det visste han men det var ingen som ville förstå honom när han sa det.
“Cedric blev dödad av ett vidunder i labyrinten, rivsåren han hade på ryggen gjorde det tydligt”, svarade Hermione med en ton som visade att diskussionen var slut. Harry tog en tugga av hans rostade bröd men maten bara klumpades i munnen när han tänkte på det Hermione hade sagt. Kanske var det som hon sa. Kanske var allt inbillning vilket tydde på att han verkligen var mentalt instabil. Men det hade känts så verkligt och definitivt inte som något av det Hermione beskrev..

“Du har rätt Hermione, allt kanske bara var inbillning”, sa han efter några minuters tystnad och försökte le även om det mest liknade en grimas. Han ville inte att hon skulle oroa sig för honom och hans hälsa, även fast han visste att hon snart skulle ha annat att tänka på med de kommande GET-proven. Han kollade runt i den rätt så tomma salen för att slippa möta Hermiones och Rons blickar och blicken fastnade vid Slytherinbordet där ingen mindre än hans ärkefiende på skolan Draco satt. Harry granskade honom och upptäckte att knappen som han hade burit hela förra läsåret för att håna Harry var borta, och ersatt med ett prefektmärke.
“Vid Merlins skägg, hur kunde Malfoy få bli prefekt?”, utbrast Harry, lite högre än vad han egentligen borde sagt det då eleverna i närheten vände blickarna åt dem. Kinderna blev en nyans rödare och han log ursäktande mot dem. Draco verkade dock inte ha hört det.
“Jag vet inte”, viskade Ron som svar. “Men oroa dig inte Harry, jag kommer inte låta honom styra över dig”, fortsatte han och kollade menande på det identiska märket som var fastsatt på hans och Hermiones klädnader. Harry log tacksamt mot dem, men kände även ett styng av avundsjuka. Han var den enda av de tre som inte blivit prefekt. Professor McGonagall kom gåendes emot dem och lämnade ett schema i Harrys nu tomma hand. Han granskade schemat för att se dagens lektioner och släppte ur sig en stor suck efter att ha sett hur eftermiddagen skulle spenderas.
“Dubbeltimme i trolldryckskonst? Med Slytherin?”, stönade han och såg Ron och Hermiones besvärade ansiktsuttryck. Dagen kunde inte bli värre.

Nej då, tvärtom. Det var jättebra! ser framemot nästa kapitel! ♥

AWEEEESOOOOOOMMMMMMMEEEEEE!!!!!!!!
BEVAKAR!!!!

spännande bevakar

Väldigt händelselöst kapitel, men vill inte hoppa in i storyn allt för snabbt.

---

Kapitel 2.

Draco.

Draco stirrade uttryckslöst på pappret han hade i handen. Som nästan alla tidigare år hade de blivit tilldelade dubbeltimme i trolldryckskonst med Gryffindor. Han log för sig själv. Trolldryckskonst var ett av de få ämnen han var riktigt bra på och det blev inte sämre för att Potter var riktigt usel på det. Han slevade i sig en sista sked gröt innan han reste sig upp.
“Kommer ni eller?”, frågade han Crabbe och Goyle med en kylig ton. Ingen av dem hade ätit upp men de hade suttit och ätit i nästan en halvtimme nu så han tyckte att de hade fått i sig mer mat än nödvändigt. De reste sig hastigt upp och följde lydigt efter Draco när han lämnade salen för att gå ned till deras uppehållsrum. Draco hade ärligt talat aldrig gillat Crabbe och Goyle så mycket. Han tyckte att de var väldigt irriterade, men åtminstone var de väldigt lojala och lydde hans minsta vink.

När Draco öppnade stendörren till deras sovsal rynkade han på näsan åt det som mötte honom där inne. Kläder låg slänga lite över allt, och vore det inte för namnlapparna på plaggen skulle han nog ha svårt att skilja sina egna kläder från de andras. Även fast han och de andra eleverna hade varit på slottet i mindre än ett dygn var det redan stökigt i deras sovsal eftersom att varken Draco eller de andra Slytherineleverna var särskilt bra på att hålla ordning. De hade alltid haft minst en husalf som skötte hushållet hemma i Malfoy Manor och han önskade att en av dem var här just nu och kunde städa upp. När han plockat på sig en fjäderpenna och en burk med bläck så gick han ned till Crabbe och Goyle som väntade nere på honom.
“Vad har vi för ämne?”, grymtade Crabbe och Draco suckade.
“Du kanske ska kolla på pappret du håller i handen?”, snäste Draco som svar och kollade menande på schemat han höll i handen.
“Öhh.. juste!”. Han kollade ned på schemat och mumlade ett knappt hörbart “förvandingskonst”. “Varför har du ingen sådan bok då?”, frågade han sedan. Crabbe började verkligen gå Draco på nerverna då han borde veta att de inte fått alla läromedel än, det var trots allt deras första dag och just förvandlingskonst-böckerna delades alltid ut av Professor McGonagall. De hade delats ut på samma sätt i fyra år men Draco var inte förvånad över att Crabbe hade glömt en sådan sak. Dummare person fick man leta efter tyckte Draco, som efter en suck vände sig om och gick sedan iväg, utan att svara på Crabbes fråga.

AWESOME!!!!
DRARRY4EVER!!!!

AWSOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOME[