Hej!
Det skulle vara kul att hitta på en ny ff tänkte jag, så här är den.
Huvudperson: Luna Lovegoods och Neville Longbottoms dotter Pandora Lovegood. Hon är lika gammal som Lily Potter (Ginnys och Harrys dotter). När bärettelsen utspelar sig går hon fjärde året. Hon är Gryffindorare tilsammans med sina vänner Mailaila Grey, Lily potter och Emma Finnigan som alla är i Gryffindor. Hon är också kompis med Malificent Grant som är Huffelpuff.
Det utspelar sig: På Hogwarts.
Jag taggar:
uniquorn
Ida_Cho
ElinaKedavra
Linn Lumos
Första kapitlet:
Spoiler:
Tryck här för att visa!Kapitel 1.
På Kings Cross är det alltid liv och rörelse. Men idag var det mer. En vakt hade upptäckt perrong 9 3/4 När en elev hade sprungit igenom. Eller vakten såg när en människa försvann in igenom en vägg. Ingen annan vakt trodde på den vakten som sett det så det var rätt så lungt. Mamma var rätt så fasionerad över hur mugglarna var mot varandra. Det var inte så trevliga.
-De litar ju inte ett dugg på varandra!
-Mamma, kan du inte prata med pappa om sånt. Vi är inte intresserade, sa min bror Golphiniux.
-Jodå, er pappa ska få höra, men just nu är inte han här!
Pappa jobbade på Hogwarts så han hade åkt dit en vecka tidigare för att planera terminen.Vi tyckte ibland lite synd om mamma eftersom hon var ensam nästan hela året. Men mamma hade ju morfar. Morfar och mamma jobbade tillsammans på morfars tidning "hört och sett". Mamma trodde att hon snart skulle ta över "hört och sett" för att morfar var så gammal. Men det ville inte Morfar.
Efter ett tag hade äntligen hade vakten gett upp och gått så vi kunde komma till tåget. Då var det många trollkarlar och häxor som skulle komma igenom på samma gång så det blev lite fullt.Men det tog inte många minuter innan vi var inne på den kryllade perrong 9 3/4. Jag sa hejdå till mamma och steg på. I en kupé i vagnen längst bak satt mina vänner. Jag slog mig ner och började prata. Malificent utmanade mig på ett parti knallkort. Jag svarade ja, för jag visste att jag skulle vinna, hon var så dålig på det.
Andra kapitlet:
Spoiler:
Tryck här för att visa!Kapitel 2.
Som jag trodde vann jag partiet med knallkort. Sen bytte jag om till Hogwartsuniformen.
-Jag längtar till middagen, sa Emma när vi klev på en testralvagn.
Emma var alltid hungrig. Emma kunde äta hur mycket som helst, hon var ändå smal som en pinne. Inte för att det spelar någon roll, hur man ser ut.
-Snart får du se din älskade mat, sa Lily. Men först är det sortering.
-Yes, då ska vi se om brorsan blir Huffelpuff, vi har slagit vad, han tror att han blir Gryffindor för han är ju så modig, sa Malificent med ironi i rösten.
När vi kommer fram till porten i stora salen är redan väldigt många där. Vi sa hejdå till Malificent och satte oss ner. Rektor McGonnagall höll sitt tal som mest innehöll pepp inför terminen, som vanligt. Jag tror inte att jättemånga lyssnade, alla väntade på sorteringen. Jag var en av dom som inte lyssnade. McGonnagall pratar jättelänge, men när hon sa “Och vi har ju några nya elever också, som ska sorteras.” lyssnade alla. Pappa kom in med ett led nervösa förstaårselever. En efter en ropades upp, men inte Malificents bror. När det hade kommit tre nya elever till Gryffindor säger pappa:
-Mikael Grant!
En liten pojke som liknade Malificent tippade fram och satte sig på pallen.
-Hmm, detta var svårt, sa sorteringshatten. Jaså, du vill till Gryffindor? Hmm, jag vet inte, det får nog bli… Ravenclaw!
Man såg hur chockad Malificent blev. Hon hade nog inte trott Ravenclaw om sin bror.
-Alla brorsor hamnar tydligen i Ravenclaw, påpekade jag eftersom min egna bror också är i Ravenclaw.
-Jaa, sa Lily, men inte mina.
Vi hann inte prata mer innan McGonnagall avbröt oss;
-Låt festmåltiden börja! sa hon.
-Jaa! skrek Emma ganska högt.
Jag tror att hela Gryffindorbordet hörde i alla fall. Emma rodnade till i några sekunder innan hon började äta. Hon frossade i sig paj och korv och potatis och kyckling. När efterrätten flög upp genom bordet var hon så mätt att hon inte orkade röra sig.
-Men! Nu orkar jag inte en smula till, och då kommer efterrätten! sa Emma upprört.
Alla vi andra skrattade så vi höll på att dö. Emma sörjde ett tag över efterrätten, men efter ett tag skrattade hon också. Medans vi andra åt efterrätt och fnissade satt Emma och höll sig för magen. Hon hade inte bara ont i magen pågrunda av all mat, utan även av att hon hade skrattat så mycket. Det var så trevligt att vara tillbaka, tillbaka på Hogwarts.
Tredje kapitlet:
Spoiler:
Tryck här för att visa!Kapitel 3.
Dagen efter började lektionerna tidigt. Vår första lektion var förvandlingskonst med Huffelpuff (yes!). När McGonnagall blev rektor kunde hon inte längre vara lärare. Så nu har vi en lärare som heter professor Vallinger. Han är duktig, men många säger att McGonnagall var bättre. Även att det var dubbeltimme så gick det rätt så fort. Idag skulle vi förvandla ett mugglar-foto till en kaka. Jag lyckades på andra försöket. Lily och Mailaila klarade det inte på hela lektionen, så de fick läxa till dagen efter. Påväg till nästa lektion i örtlära klagade de om att Vallinger var en dålig lärare.
- Pandora! Kan inte du hjälpa oss? Snälla. Vad gjorde vi för fel? tjatade Lily.
- Jag har jättemycket annat att göra. Mamma förväntar sig långa brev, och dessutom måste jag hjälpa pappa med en grej, sa jag till Lily.
-Snälla Pandora! sa Lily.
-Emma klarade det också! Fråga henne. sa jag.
Lily irriterade mig. Helst av allt ville jag sluta prata med Lily. För jag visste att om hon ville något skulle hon tjata tills det blev som hon ville.
-Emmas kaka spydde Valliger av, viskade Lily i mitt öra.
-Malificent då? frågade jag.
-Hon sa nej, och förresten, vart skulle hon kunna lära oss? tjatade Lily.
-Bibblan? Jag kan inte, okej? sa jag.
Resten av vår promenad surade Lily och Mailaila. Jag och Emma försökte liva upp dom, men förgäves. När vi väl hade kommit fram till örtläran och satt oss vid våra bänkar var deras ilska som bortblåst.
Jag gillar örtlära, inte bara för att pappa är lärare, jag gillar växter. Men jag hade tydligen läst fel på schemat, jag trodde att vi skulle ha det med Ravenclaw, men nej, Slytherin. Det var inget fel på själva Slytherin, men jag gillade inte alla eleverna där. Dom jag inte gillade var Susan Smith, Janet Clearwater och Hedvig Jones. De trodde att de ägde världen, speciellt Janet. Ibland var det bra att ha sin pappa som lärare, för pappa lyssnade alltid på om någon hade gjort något dumt. Eftersom pappa var lärare kunde jag skicka in anonyma tips om elaka elever.
Lektionen var rätt så lugn, pappa var den enda läraren som inte stressade med läxor och prov första veckorna. Han hade ju lika många läxor som de andra lärarna, men han hade ingen rivstart. Jag och Golphiniux hade blivit populära i ettan för att många tyckte att det var coolt att vi var barn till en lärare. Men det hade inte varit coolt så länge. Sen efter ett par månader gick vi tillbaka till att bli vanliga Pandora och Golphiniux.
Påväg tillbaka till slottet Gick Susan, Janet och Hedvig förbi oss.
-Hej! Du där, Lovebottom-Longgood, va? frågade Hedvig mig.
-Att du fortfarande inte lärt dig någonting, DirtyWater? suckade Emma.
Emma tog mig i försvar. Jag borde vara tacksam, men jag gillade det inte, så jag gav henne en blick som sa “Jag klarar mig själv, tack!”
-Din pappa har allt blivit ännu lite mesigare, sen förra terminen? sa Susen utan att hon väntade på ett svar.
-Nja, snällare kanske? Apropå mesigare, jobbade inte din pappa som städerska på ministeriet? Han förlorade jobbet som chef för ett par månader sen va? Eller hur var det nu? sa jag överlägset.
Man såg att under tiden jag pratade blev Susan blekare och blekare för vart ord jag sa.
- Hur vågar du? Och hur vet du? sa Janet.
-Min mamma jobbar på en tidning, mamma skrev en artikel om att en högt uppsatt chef som hette Mr Clearwater hade blivit avsatt, så ni ser, “hört och sett” är en bra tidning.
Efter det sista ordet jag sa vände jag på klacken och gick bort med mina vänner. När vi kom till slottet sa jag:
-Tyckte ni att jag tog i för mycket? frågade jag mina vänner.
-Tja, lite kanske, sa Emma.
-Nej, det tycker jag inte, du var ju bara lika elak som hon. Hon behövde det. Du satte henne på hennes rätta plats, sa Mailaila.
_________________________________________
Ni får gärna skriva en komentar om vad ni tyckte och varför. Jag vill gärna veta så jag kan förbättra.
Kapitel 4
Spoiler:
Tryck här för att visa!Jag har inte skrivit på länge, jag har inte orkat faktiskt, men nu kommer ett kapitel:
Kapitel 4.
På kvällen skulle jag skriva till mamma. Men, vad skulle jag skriva? Det hade ju inte hänt så mycket. Det jobbiga var att mamma nöjde sig inte med att man bara skrev “Allt är bra, saknar dig /Pandora”. Skrev man så trodde mamma att det hade hänt något, hon hade en gång frågat om jag hade blivit mobbad. Men jag vet inte hur jag ska skriva. Hon vill också att vi skriver flera ggr i veckan. Hon kanske känner sig ensam i alla fall. Morfar kanske är virrigare än vanligt, vem vet?
I alla fall, jag lyckades nog få ihop ett helt okej brev. Jag gick upp till uggletornet och hittade min kattuggla Zeus. Zeus flög ut genom ett fönster med mitt brev. Jag hade fått Zeus av pappa efter mina första terminsbetyg i ettan. Sen gick jag ner till pappas klassrum. Han hade ju bett mig om hjälp.
-Hej pappa! Vad ville du ha hjälp med? sa jag när jag gick in i klassrummet.
-Jo, jag ska plantera om lite växter tills imorgon. Jag vet inte om jag hinner allt själv. Var är Golphiniux föresten? sa pappa.
-Va? Skulle Golphiniux också komma? Det har jag inte hört nåt om, sa jag.
-Nähe, han kommer väl, vi kan börja så länge, sa pappa.
Så vi började att plantera om växterna. Golphiniux dök aldrig upp. Vi var klara inte förens till tiotiden på kvällen.
-Pappa, jag får inte gå ute nu, sa jag till pappa.
-Juste, fasen också. Aja, jag får väl följa med dig till gryffindortornet, sa pappa och vi började vår promenad.
När jag kom fram till tjocka damens porträtt gick pappa tillbaka och jag sa “Virtimundus”.
-Nej du lilla flicka, det är fel, sa den tjocka damen.
-Men vad är det då? frågade jag irriterat.
-Lilla flicka, tror du att jag kan säga det rakt ut till dig? sa tjocka damen.
-Jaha, jag får väl sitta här tills dess att någon kommer, sa jag samtidigt som jag sjönk ner brevid tavlan.
Jag vet inte hur länge jag satt där, men det var inte länge. Tavlan öppnades inifrån och där stod Mailaila.
-Pandora! Hur länge har du suttit här? Kom in nu gumman! sa hon och hjälpte mig på fötter.
-Jag kunde inte det nya lösenordet. Är du vaken? Tack för att du kom! sa jag.
-Det nya lösenordet är Kortimundus. Jag satt och pluggade, sen hörde jag någon som pratade med tjocka damen, men det kom aldrig någon, så jag tittade, sa Mailaila.
-Tack! sa jag och gav henne en bamsekram.
-Det var inget, man ska vi inte sova nu? Det är ganska sent? sa Mailaila.
-Jo, det ska vi nog, sa jag.
Vi gick och la oss i våra sängar. Den natten hade jag svårt att somna. Jag visste inte vad det var, för jag låg jättebekvämt i den stora sängen. Men jag kom inte till ro. Det kunde väl inte vara pågrund av Susan, Janet och Hedvig va? Hade jag dåligt samvete? Eller var det jag sa till dom? Ju mer jag tänkte på det desto mer började jag tro på det dom hade sagt. Pappa hade kanske blivit mesigare? Pappa var ju lite den typen, eller? Jag hörde hur Emma snarkade bortifrån mörkret.
Tillslut hade jag nog somnat i alla fall, för jag vaknade av att Lily och Mailaila hoppade runt i min säng och ruskade runt mig.
-Meh! Hallå? vad gör ni? stönade jag medans jag försökte putta bort de.
-Du måste vakna nu! Det är frukost!!!!!
-Är jag sen? sa jag medans jag satte mig spikrakt upp i sängen.
-Nejdå, vi har inte ätit än, men skynda dej nu, vi väntar! sa Lily.
Jag tog snabbt på mig min klädnad och packade min skolväska. Jag packar nämligen alltid den innan frukost, så det bara är att hämta den sen efter jag ätit klart.
-Var är Emma då? Har hon redan ätit? frågade jag Lily och Mailaila.
-Jag vet inte, hon hade försvunnit innan vi vaknade faktiskt, sa Mailaila.
-Konstigt, det är verkligen inte likt henne, konstaterade Lily.
När vi kom ut från Gryffindortornet stod Malificent där.
-Hej! Vad gör du här utanför? frågade jag.
-Har ni sett Emma? sa Malificent.
-Nej, vi undrade precis vart hon hade tagit vägen, när vi vaknade var inte hon där, sa Mailaila.
-Konstigt, sa jag.
-Men Varför ville du ha tag i henne då? frågade Lily Malificent.
-Igår kväll lånade hon en bok av mig jag verkligen behöver till första lektionen idag, sa Malificent.
Vi alla undrade över Emma men vi gick tillsammans ner till stora salen. När vi kom till dörröppningen så sa vi hejdå till Malificent och satte oss vid Gryffindorbordet och började mumsa i oss godsaker.
Jupp, jag kanske missade en stor bokstav eller en bokstav här och där, men tänk på att jag är trött 24/7 så tänk på det ;)
Mugglarportalen