Ryttarna

Efter att ha spenderat otaliga timmar med att läsa FF här så har jag beslutat att det är dags att själv skriva en. Dock så måste jag varna er, det har varit ett teg sen jag själv läste böckerna, så mitt minne på detaljerna är inte helt “on point” så att säga. Ni kommer att få en indelning till världen jag har byggt upp inom Harry Potter världen. Jag ska inte säga så mycket mer. Jag hoppas att ni kommer att tycka om min lilla FF.

Rating: G (Kan kommas att ändras i andra kapitels)
Introduktionerna till karaktärerna kommer! De fick sina egna kapitel ^^



Ryttarna


Prolog:
Hogwarts blomstrar än en gång men ärren från den andra trollkarls kriget syns än. 15 år har gått sen Lord Volmtorrts fall. Många förändringar har skett inom trollkarsvärlden och mugglar världen. Volmtorrts och hans dödsätare gjorde det omöjligt för att trollkarsvärlden att hålla sig hemlig för mugglarvärlden. I ett försök att bygga broar mellan trollkarlar och mugglare har Hogwarts tagit sig an den första generationen mugglare för att gå på Hogwarts under tillsyn av skolans nya rektor Hermione Granger. Trolldomsministeriet har skapat en ny avdelning, "mugglar teknig och magi" eller MTM förkortat. Där har de lyckats att ladda trollstavar med magi för ett antal begränsad användningar som kommer att ges till de första generationen mugglar elever på Hogwarts. Men alla är inte nöjda med att mugglare kommer in till trolldomsvärlden. Än mindre att mugglar teknik ska blandas med magi...

Kapitel 1
Trekamps Förloraren


Med ett tjut började Hogwartsexpressen att sakta in och inom kort stannat helt. Mumlet av flera exalterade elever hoppade av. Allra fram på perrongen stod en väldigt lång och rund man. Med ett mäktigt skägg som har börjat att bli gått. Han höll i en lykta i ena handen och ropade ut till alla första årselever. Detta året skulle bli unik, försa gången någonsin så kommer mugglare att sätta sina fötter inom Hogwarts väggar. De flesta av trollkarlar och häxorna är skeptiska men det finns de som är positiva. Många har en förälder som är mugglare så denna ändringen skulle kunna hjälpa de häxor och trollkarlar att hålla ett bättre grep om båda världarna.

Men för ett visst elevhem så är iden att mugglare kommer att kunna gå bland de som deras jämlika, en avskyvärd idé. I en mörk kupé i Hogwartsexpressen stirrar fyra skuggor ut genom fönstret.

- Det är vidrigt hur lågt Hogwards har sjunkit: sa den första skuggan.
- Hufh, snart kommer det att inte finna en enda ren blodslinje om detta fortsätter: svarade den andra skuggan.
- He he, så många lamm som knappt lärt sig att gå…: medans den tredje skuggan drar sina knivvassa naglar över fönsterrutan med ett glas som gav ifrån sig ett rispade ljud.
Den fjärde skuggan kollade bara ut genom fönsterrutan och etsade sina ögon på en slytherin elev. Jeffrey Darkholm, han hade kostade slytherin elevhuset att förlora elevhemstävlingen förra året när han valde att förlora trekamps turneringen året innan.

Wow, det här låter asbra!!
Vill gärna att du fortsätter!!

Låter bra!

Kapitel 2

Minnen från förr

Perrongen till Hogwarths började att bli allt mer rymligt då eleverna tog sig till de självdragna vagnarna som väntade på de. Alla förstaårs elever hade redan gått iväg med Hagrid mot Svartsjön för den traditionella ceremonin som skedde med alla förstaårselever. Av de få som fortfarande dröjde sig kvar på perrongen var en av de Jeffrey Darkholm. Jeffrey som han ofta också var kallad var en lång och rakryggad person som gick hans 6:e år på HogW'

För sin längd så var han ganska tanig och hade väldigt blek hud. Det hjälpte inte heller att hans raka bakåtkammade hår var vitare än snö. Många av hans tidigare vänner hade alltid svårt att avgöra om han ens var vid liv ibland. Hans smaragd gröna ögon kunde inte distrahera någon från de mörka ringarna som hade sakta men säkert dykt upp under hans ögon under sommaren.

Ända sen dagen då trekamps turneringen avslutades hade Jeffrey inte kunnat blunda utan att se framför sig hur en häxa, med hår rött som eld och ögon blåa som himlen och fräknar över ansiktet, men det fanns bara fasa i ögonen på henne medans hon sträckte sin hand mot Jeffrey. Hennes skrik dog ut när hon frös till is... och hon splittrades...

Jeffrey kom tillbaka till verkligheten då HogW'expressen tjut och tåget började röra på sig. Jeffrey insåg att han var ensam kvar på päronen. Han vände sig om och började gå mot skolan samtidigt som han kämpade med tårarna.

Kapitel 3

Prefekter till undsättning!

Jeffrey lyckades ta sig till änden av päronen då en bitande kyla tog tag i hans hud. Han kunde se luften som kom ut från honom. Bilden om den rödhåriga häxan flög framför ögonen på Jeffrey. Det var inget naturligt med denna kylan som svepte om päronen. Jeffrey drog sin trollstav och vände sig om.

Framför honom stod en Griffendors elev. En liten flicka med svart hår som slutade vid nacken. Hon var kort och hennes lugg täckte hennes ögon. Men Jeffrey visste att hon såg rätt på honom. Hennes elevhems sigill var väldigt sliten och hade börjat tappa sina färger. Jeffreys mage vände och vred på sig, han viste att denna flickan... på något sätt var ansvarig för denna kylan som svepte omkring de.

Något var fel på denna flickan. Jeffrey la märke till att han var den enda som vars andedräkt syntes i kylan. "Andas hon ens...?" Tänkte Jeffrey.

Hon började gå mot honom och Jeffreys kropp låstes på plats. Hans grepp om trollstaven blev allt hårdare ju närmare hon kom. Jeffreys hjärta dunkade så högt att det var det enda han hörde, ljudet av löven som prasslade i vinden, HogW'expressen tuffande som sakta försvann var som försvunnen. Flickan passerade honom och försvann bakom ett hörn på väg mot området där de självdragna vagnarna skulle finnas.

Jeffrey andades ut och fick åter kontroll över sin kropp. Den varma sommarbrisen svepte över hans ansikte.

Jeffrey var överraskad att det fanns två vagnar kvar och mer överraskad över de beniga varelserna som stod framför respektive vagn. Han hade hört ryktena om vagnarna men han hade inte trott de.

"Jeffrey Darkholm?" Sa en kvinnlig röst bakom Jeffrey.
"Ja?" Svarade Jeffrey och slet blicken bort från de beniga varelserna. Smärtan var skarp och Jeffrey föll bakåt utan att ens se vem som hade slagit honom. Instinktivt söker Jeffrey efter sin trollstav, "Expelliarmus!" Och Jeffreys trollstav flög iväg. Ett par händer tog tag i Jeffrey och lyfte upp honom och tryckte honom hårt mot vagnens sida.

Ashley och Jackson, slyderin elever som gick deras sista år i år. Inte det bästa sällskapet man kunde umgås med. Det var vida känt att de två hade fuskat, hotat och slagit sig igenom alla åren i HogW'.

"Du kostade oss segern i elevhemstävlingen när du förlorade trekamps turneringen förra året, Jeffrey." Sa Ashley.
Ashley hade lång rakt sand blond hår med svarta toppar. Alltid klädd i special tillverkad skoluniform fylld med guld sömmar.
"Tisk, inte trodde jag att du Jeffrey skulle förlora turneringen, som den duktiga lilla elev du är. Jag hade mycket på att Slyderin skulle vinna förra året. Men du gick och förlorade med minuter."

Jeffery bet sig i läppen för att inte skälla ut Ashley om vad som hände under turneringen, hon skulle verkligen inte förstå.

"Och du kommer att få betala allt!: utbrast Jackson med hat i ögonen. Jackson, Ashleys andra hälft och hennes personliga muskelberg. Han var väldigt kraftig byggd och skulle kunna ta sig an en centaur i en kamp. Dock så hände det inte mycket mellan öronen på honom. Han var skallig och hade öron som stack rätt ut som han var väldigt aggressiv av sig om man skulle nämna. Jackson höjde sin högra hand och Jeffrey försökte desperat slita sig loss.
"Immobulus!" Och Jacksons näve frys fast i luften. Ashley och Jeffrey vände blicken mot två prefekter som stod vid den andra vagnen.

Prefekten som hade kastat förtrollningen var en Huffelpuff vid namn Bruce O'Brien och bredvid honom en Ravenclaw prefekt vid namn Hannah Newton med en vit iller som satt på henes axlar.

/// så vad tycks? är folk intresserad av att höra mer?'kapitel 3 blev lite långt, klarar ni av det? eller ska jag göra de kortare framöver??

Jätte bra!!!!!

Åhh, vad intressant! Fortsätt gärna!

Kapitel 4
En Slyderin, Ravenclaw, Huffelpuff och en Griffendor...

Ett doft mumlande undslapp Jacksons läppar medans Ashley utan vidare framgång försökte dra in hans stelna kropp i den ena vagnen.

"Ni har tur att vi inte har börjat terminen än, annars så hade det blivit 20p avdrag." Väste Bruce till Ashley och Jackson. Ashley kastade blixtrar med hennes ögon mot Bruce men höll igen med att svara. Hannah hjälpte Jeffrey upp och inspekterade svullnaden på hans kind.

Efter en snabb trollformel från Hannah och svullnaden var borta, satte sig de tre i den återstående vagnen.

Prefekterna satte bredvid varandra och Jeffrey inspekterade hans räddare.

Bruce, huffelpuffen bar inte en kappa som alla andra gjorde utan hade endast på sig en skjorta och en halsduk runt sin nacke som halvt om halvt dolde prefekt pinnen. Bruce hade ett runt ansikte men med grova drag och svart hår som påminde en om ett lejons man. Han hade polisonger längs med sidorna som slutade halvväggs till hakan. Hans ögon var bärnstens bruna och han hade tunga svarta ögonbryn.

Hannah, Ravenclaw hade en sovande iller i sin famn som hon försiktigt klappade. Hannah hade ett magert ansikte men till skillnad från Bruce så hade hon mjuka drag och kort vågigt blont hår som var kammat åt ena sidan.

"Är inte du Jeffrey Darkholm?" Frågade Bruce efter att vagnen börjat att rulla. Hannah slutade genast att klappa hennes iller och kollade på Jeffrey med nya ögon.

"Ja" svarade Jeffrey kort. Hannah drog in luft och hennes ansikte lystes upp.

Efter en stund av exalterad Ravenclaw tjat över hur otrolig Jeffrey var under turnéringen och många instämmande niktningar från Huffelpuffen lutade sig Hannah bakåt i utmatning. Jeffrey var överraskad över att inte alla avskydde honom för att han förlorade och det kostade kolans och hans heder.

"Agh, var är vår artighet, Bruce O'Brien, Hannah Newton och du vet vem den här är, Bruce nickade mot Jeffrey. Förvirad som Jeffrey var, "Vem pratar Bruce med?" Vände han sig blicken till den andra änden av hans bänk. I den dunkla ljuset från vagnens ljus kunde man nätt och jämt utskilja en figur i vagnens fjärde hörn.
Håret reste sig på Jeffrey när han insåg att det var Griffendors eleven han stötte på, vid perrongen.

"Annie Reed" svarade flickan.
"Vänta, Annie, som i Annie "Black" Reed?" Frågade Hannah med hakan i golvet. Tystnaden vilade tungt i vagnen innan flickan svarade med ett "ja"