Vänta...James?

Hej♥ Efter att ha avslutat mina andra två fanfictions så har jag beslutat att skriva en till

Titel: Vänta...James?
Rating: Jaja, inte värre än Harry Potter ialafall
Färdigskriven: Nepp
Kapitel: (Kommer inte att uppdatera här)
Beskrivning: En trasig tidvändare kan ställa till med mycket. Särsilt om den skickar James framåt i tiden. Närmare bestämt till tiden när hans egen son levde...

Kapitel 1: Tidvändaren

"Kom igen nu Tagghorn!" flinar Sirius. "Du kan inte vara trött redan"
"Jag fattar inte ens varför vi gör dethär", flämtar James när han springer efter Sirius på en kvällsrunda.
"Tja jag vet inte varför DU gör det, men jag gillar att springa i skymningen", flinar Sirius.
"A, visst", stönar James. "Kan vi inte bara vila en liten stund", ber han.
"Visst", skrattar Sirius.
James sätter sig ner och känner någonting spricka i bakfickan.
"Skit också. Min tidvändare gick sönder", säger han tragiskt och sträcker fram den emot Sirius.
"Äh, titta inte på mig", utropar han oskyldigt. "Be Remus kolla på den när vi kommer tillbaka.
"Visst", muttrar James.

Sirius och James kommer svettiga och flåsande in i Gryffindors uppehållsrum.
"Har ni haft kul", flinar Remus.
"Haha", säger James uttråkat. "Nästa gång så är det ialafall din tur att följa med Sirius"
"Du glömmer att du var frivillig", säger Sirius retsamt.
"Ja, till en joggingtur. Inte till att öva inför världens undergång!"
Sirius skrattar.
"Visst Måntand. Du följer med nästa gång"
"Ja, just det", säger James och tar fram tidvändaren. "Kan du laga denhär?"
Remus tittar på den.
"Kanse..."
James håller upp den.
"Kanse om..."
Mer hinner James inte. Han känner hur hans finger nuddar någonting. Han hör hör hur Remus förskräckt ropar:
"Släpp tidvändaren James"
Och sen snurrar han bort.

Hoppas ni gillar den Den blev kanse lite kort men nästa del blir troligen längre!

Verkar kalasbra! *bevakar*

*bevakar*

Verkar intressant! *bevakar*

Superbra! Bevakar.

Spännande story.

James satte sig sakta upp och rätade till glasögonen. Han såg sig omkring. Han satt bakom en av hyllorna i biblioteket. James ställde sig upp. Han gick runt hyllan. Där, vid ett bord satt en pojke med eldrött hår som han väl kände igen.

"Arthur?", frågade James och gick ett par steg framåt. Pojken hajade till och såg på honom.

"Nej Harry jag är Ron som du...", deras ögon möttes och Rons (som pojken tydligen hette) ögon vidgade sig av förvåning. James såg nu att fastän han var lik Arthur så fanns det några stora skillnader i deras utseende. Rons hår var längre och mer knallrött än Arthurs. Ron hade också längre näsa och fler fräknar.
"Vem är Harry?", frågade James nyfiket. "Och vem är du? Jag känner inte igen dig. Är du släkt med Arthur Weasley?"

Ron svarade fortfarande inte. Han stirrade på James med stora ögon och öppen mun.

"Vet du var Sirius är?", frågade James nu. Han tyckte att Ron eller vad han hette ialafall kunde svara på hans frågor.

Äntligen svarade Ron:
"Sirius...Black, menar du?, sa han långsamt.

"Ja, såklart", sa James, och nu hade han en stark klang av irritation i rösten. "Vem annars?"

"Vad heter du?", frågade Ron tveksamt.

"James", svarade James. "James Potter. Och du?"

"Jag heter Ron. Ron Weasley", sa Ron.

"Så då ÄR du släkt med Arthur", sa James triumferande.

Rons mun var fortfarande öppen av förvåning.
"Vänta här", sa han. "Gå ingenstans. Jag är snart tillbaka"

Rons perspektiv

Ron sprang ut ifrån biblioteket.
"Det KAN INTE vara Harrys pappa", tänkte han i panik. "Han måste ljuga. Harrys pappa är DÖD och i vilket fall som helst så borde han vara äldre nu. Vem ska jag berätta för? Harry är på straffkommendering hos Umbrige" Han störtade in i uppehållsrummet och flämtade "Hermione"

James perspektiv

Efter femton minuter så kom Ron tillbaka, och denhär gången så hade han en flicka med sig. James kände inte igen henne heller. Var dom kanse nya elever? Ron drog ned henne på en stol vid bordet där James satt och satte sig sedan själv.

"Dethär är Hermione Granger", förklarade Ron

Flickans ansiktsutryck var obetalbart. James brast ut i skratt.

"Varför ser ni så förvånade ut?" Flinade James.

"Heter du James? James Potter?" Frågade Hermione.

"Ja", undrade han. "Vad är det för fel med det. Hur kommer det sig att..."

"James", avbröt flickan honom. "Vad är det för år nu?

"1975 såklart!", (A/N Är inte så säker på årtal och så ) James började bli lätt desperat när han såg deras ansiktsutryck.

"Vad är det med er?! Var är Sirius? Jag måste prata med honom!"skrek James och ställde sig upp.

"James...sitt ner", sa Hermione besvärat och drog ner honom på stolen. "Det är bara det att...det är 1995 nu."

Ja Det var nästa del! Kommentera gärna så lägger jag ut nästa så snabbt jag kan! ♥

Underbart! Älskar att han hade fel sådär Han gick faktiskt sitt femte år 1975! Underbart!

Så bra! Längtar tills Harry får träffa James

Åh vad roligt! Gillar verkligen handlingen till den här ffen, har inte läst något liknande innan! Jättebra!!

Superbra!!