Årskurs fem, med lite trevliga överaskningar.

Här är ett trevligt litet rollspel om årskurs fem, när Harry går där, ni vet med Umbridge, DA och allt det där.

Men trevligheterna är att inte karaktärerna är helt normala, man kan tex vara en vampyr, alv, varulv eller liknande.
Såklart vill man dölja sin identitet för de flesta.....

Rollspelet börjar nu på den första Umbridge lektionen.

Namn: Cara Kuran
Elevhem: Slytherin
Blodstatus: Renblodig. och om jag får så vill jag vara vampyr men de bestämmer du :p
Utseende: midjelångt brunt hår, lila ögon, längd beror på vilken ålder vi kör i. Har en japansk klädstil och brukar ha i konstiga frisyrer. Hon anses vara söt och vacker
Personlighet: smart, snabbtänkt, rolig, lät att lära känna och prata med folk, men de hon inte gillar är hon inte snäll mot, hon kan japansk krigskonst, läser en hel del
Familj: mamma Yuuki, hon är född i Japan men ser inte japansk ut. Pappa Kaname ser inte ut som japan. Båda är vampyrer. Vänner beror på årskurs, men om det går kan jag vara vän med Draco och Blaise
Djur: en Falk som heter Ryuk
Trollformler: beror på årskursen

Namn: Alexandra (Alex) Forest
Elevhem: Gryffindor
Blodstatus: Halvblod
Utseende: Lång och smal, blek hy och rakt långt blont hår. Skogsgröna ögon. ( Alltså ser ut som Legolas i sagan om ringen, fast i kvinlig modell och utan spetsig öron. ) Hon klär sig oftast i ett par vanliga jeans och tröja.
Personlighet: Lugn och visar sällan sina känslor. Är smart och mycket vänlig och artig. Blir sällan arg men när hon väl blir det, då ni
Familj/vänner: Mamma var alv men dog i barnsäng så bor nu med pappa som är människa.
Djur: En brun uggla som heter Legolas.
Trollformler: De som jag kan
Övrigt: Är halvalv, modern är alv och fadern människa.

Alexandra drog ner kofferten för trappan och ställde den i köket innan hon gick till köket där pappa satt med en kopp kaffe och morgonens The Daily Proffet.
- Godmorgon sötnos, sa han och gav henne en morgonkram innan han vek ihop tidningen och hjälpte Alex att plocka undan efter frukosten.
- Redo för ett nytt år?, sa pappa glatt och Alex nickade.
- Jag har längtat dit hela sommaren, fast det var härligt att träffa mammas familj och lära mig alvernas hemligheter, sa hon lyckligt och gick ut till hallen för att dra på sig tröjan.
- Redo?, sa pappa och Alex tog tag i kofferten innan han transfererade oss till perongen.
- Hej då, sa Alex glatt och kramade om honom innan hon drog in kofferten på tåget och började leta efter en kupé.

Alex satte sig vid Blaise och såg surt på Umbridge tanten när hon drog ut klubban ur Caras mun.
Man kunde ju bara undra hur det här skulle gå nu?
Och den där kursplanen såg mycket tråkig ut, det verkade som om vi bara skulle göra teoretiska saker.
- Godmorgon kära elever, sa Umbridge.
Jo pyttsan kära för henne det kunde hon glömma.
Först skulle ministeriet lägga sig i allt och nu skulle de inte ens utföra magi.
- Vi ska utföra en för ministeriet godkänd kursplan, som ni ser här på tavlan.
Läs och skriv av den och ni kan lägga undan era stavar.
Sen kan ni börja läsa kapittel ett i magiskförsvarsteori, sa hon med gäll röst och Hermione räckte upp handen.
- Menar du att vi inte ska få göra något praktiskt?, sa hon undrande.

Jag såg på Umbridge och ville helst skrika åt henne och bara ta tillbaka klubban men då skulle jag avslöja mig så jag bet mig i läppen så det började blöda. Det hjälpte lite och jag skulle nog kunna härda ut. Jag såg på kursplanen och förstod vad Granger menade, den sög
"nej, ni behöver ingen praktisk undervisning. Varför skulle ni behöva det?" frågade hon
"för att kunna skydda oss från det som finns utanför skolan" sa sankte Potter
"och vad skulle finnas där ute och skada er?" sa Umbridge lunch
"jag vet inte... Voldemort kanske" sa hanz och klassen drog efter andan och jag undrade vad Umbridge skulle säga

- Han har inte kommit tillbaka, du ska inte slå i andra lögner, sa hon lent till honom.
- Men det är sant jag mötte honom förra året, sa Harry och Umbridge bara såg på honom.
- Hur förklarar du Cadricks död då?, han dog utav Voldemort, sa jag och såg på henne.
- Cedricks död var en tragisk olycka miss?, sa hon lent.
- Miss Forest, och jag tror att han dog utav Voldemort, sa jag enkelt och Seamus kom in i samtalet.
- Jag tror på Harry han har haft rätt förr, sa han stridslystet.
- Han har återvänt och vi måste få lära oss att kämpa mot honom, sa Harry bestämt.
- Straffkommendering mr Potter och sitt ner nu och var tyst allihopa, läs första kapitlet och inget prat ocm inte fler vill ha straffkommendering, sa hon lent och såg ut över klassen.

Jag såg på henne och hade lust att bita henne, men jag skulle nog dö av förgiftning då. Jag satte mig och läste klart första kapitlet och stirrade sen ut genom fönstret
"varför läser du inte miss?" sa hon
"Kuran och jag är redan läst klart" sa jag
"läs igen då" sa hon och jag ville slänga boken i huvudet på henne
"varför då? Jag kan det ju redan" sa jag
"läs nu innan du får straffkommendering" sa hon och jag låtsades börja läsa igen och önskade jag kunde halshugga henne

Jag slog argt upp boken och började läsa inte för att det gick så bra.
Harry hade sagt sanningen det visste jag att han hade gjort för Harry ljög sällan och när han gjorde det så kunde man lätt genomskåda det.
Och jag var inte här på skolan för att lära mig något teoretiskt, jag var här för att lära mig saker praktiskt hur skulle jag annars kunnaförsvara mig?
Jag såg upp på Umbridge och hon mötte min blick.
- Ja?, miss Forest vill du också ha straffkomendering?, sa hon och jag tänkte svara nått men mötte Seamus blick och insåg att det var onödigt.
- Nej, professoren, sa jag och sänkte blicken.
- Bra, fortsätt att läsa, sa hon och satte sig bakom katerden och såg ut över klassen.

Jag fingrade på mitt armband och låtsades läsa och började bli frustrerad. Det var inte bra för då behöver jag blod eller i alla fall en klubba. Jag satt och stirrade på klockan och när den ringde ut reste jag mig upp och tog fram en klubba och Umbridge såg på mig
"jag tar den om du öppnar den här inne" sa hon vänligt "till sta lektion vill jag ha en uppsats om vad ni tycker om kursplanen" sa hon och vi lämnade klassrummet och jag stoppade klubban i munnen och det kändes genast bättre
"jag hatar henne" sa jag argt till de andra och ögonen glimmade till i rött
"Cara dina ögon" sa Blaise
"oroa dig inte, det går snart över. De blir röda när jag behöver, ja ni vet vad" sa jag och log svagt

Jag såg på Cara men sa inget om hennes ögon.
- Ja hon vill ju inte att vi ska ljuga, så det är väll bäst att jag skriver sanningen om vad jag tycker om den där jäkla kursplanen, sa jag till dem och vinkade till dem sedan.
- Ja, vi syns jag ska ha trolldryck nu, sa jag glatt och skyndade efter Seamus som argt sa vad han tyckte om Umbridge och jag deltog i samtalet.

Jag bara nickade och vinkade sen av Alex och såg på killarna
"ja och vi har skötsel och vård av magiska djur" sa jag och vi vandrade ner mot Hagrids stuga
"vi kommer få ett helvete med henne" sa Draco
"ja det kommer vi" sa jag trött och såg på honom och kände den där varma kännslan inombords igen men jag sa inget
"kan du inte äta upp henne Cara?" frågade Blaise
"jag övervägde dem men jag vill inte bli förgiftad" sa jag och vi kom fram

Vi satte oss ner på golvet i fängelsehålan och fortsatte diskutera Umbridgetanten.
- Och inte nog med att Umbridgetanten finns så kommer vi ha Snape nu, två hemska lektioner första dan, sa Ron ilsket och alla instämde.
Snart kom Hufflisarnaoch anslöt sig med oss.
- Har ni haft Umbrige ännu?, sa Seamus argt.
- Nej, hur är hon, sa Mackmillan.
- Hemsk hon gav Harry straffkommendering för att han sa saningen, jag vill se hennes min när hon ser min uppsatas, sa jag stridslystet och Snape öppnade dörren.

Hagrid såg surt på oss som han alltid gjorde och jag antog att det hade något med hans skoltid att göra.
"Idag ska vi ta hand om testeralerna" sa han och flera elever såg undrande på honom och han började förklara vad testeraler är men jag lyssnad einte, jag visste ju redan
"Då går vi" sa han plötsligt och Draco puttade till mig och vi började gå mot skogen där de tydligen skulle hålla till och eleverna började bli enrvösa men jag log, det var mörkt och mystiskt precis som det ska vara