Ett L och ett W, funkar det?

Hej! Detta e om Luna Lovegood och Ronald Weasley.
Men ni får se vad som händer! PS. Jag skriver typ ett kapitel med Luna's perspektiv och ett annat med Ron's, och så. Men det första kapitlet är inte nåns perspektiv. DS. PPS. Symbolen ni kommer se snart gör att ni hajar grejen ♥. DS.
Kapitel 1. Mot Hogwarts.
Luna sträckte sig på tå för att kyssa sin pappa adjö.
"Lunis, om du ser en trädgårdstomte kan du väl hämta bevis åt tidningen?", Xenophilius Lovegood tittade förväntansfullt på Luna.
"Ja, självklart pappa!", sa hon glatt. "Oj! Nu kommer tåget! Hejdå pappa!, älskar dig!"
Samtidigt som Luna sprang iväg sprang Ron och Harry mot tåget med en orolig Mrs Weasley efter dom.
"Ja, mamma, jag lovar.", sa Ron trött och gick upp på tåget.
"Sköt om er!", skrek hon, "Och gör inget farligt!"
När tåget hade gått såg Ron gladare ut och sprang genom korridoren för att hittta en ledig kupé. Han ropade på Harry att komma dit där han stog. När Harry kom dit fattade han varför Ron hade gormat så. Många tjejer från Hufflepuff, Ravenclaw och Gryffindor satt där. Ron gick in och satte sig vid fönstret, brevid Luna... Romilda Vane, tvillingarna Patil, Lavender Brown och några andra satt i ett hörn. Harry släppte en djup suck och satte sig vid Hermione som blängde på Ron som satt och log. Hon hade tydligen upptäckt att Luna frånvarande hade lutat sig emot Rons axel. Hermione skyllde inte på Luna men hon visste att Ron hade dragit åt sig henne.
_____
En början??

fortsätt!

Okej!
Fast det här kommer vara som det förra, ingens perspektiv
:_____:
När de var framme sprang Hermione utan att vända mot det upplysta slottet.
Luna och Ginny blev oroliga för att hon var ledsen så de följde efter. Neej, förresten, de spang efter henne.
Ron brydde sig inte om det och gick långsamt upp mot slottet med ett brett leende. Harry tittade på honom oförstående.
"Varför... ehm, LER du så där...?"
Ron vaknade till och tittade på det blonda håret som försvann i mörkret.
"Ahaa!", sa Harry, fast han redan visste, visste att Ron var kär!

Fortsätt,snäääääällaaaaa

Gätte bra
*Bevakar*

Kapitel 3. De röda ögonen
Herrejäklar vad Hermione är snabb! Jag kom ändå ikapp henne och jag tog tag i hennes axel.
"Huh, hu-hur är det? He-hermione?", flåsade jag med ögonen fästa på hennes nacke.
"B-bara br-bra...", sa hon och jag hörde hur hon snörvlade.
"Nåt måste de vara!", sa Ginny och böjde sig över henne.
"RON GILLAR INTE MIG LÄNGRE!!!", skrek hon och tårar strömmade ut för hennes kinder.
"Det är rätt åt honom! Han förtjänar inte dig!", sa Ginny lugnande och Hermione tittade upp på henne med sina rödgråtna ögon, reste sig upp och sa:
"Nej."
_____
Kort men ändå!

Bra!!!