Förändrad värld Lupple & Medi

Han nickade. Väl uppe i Auroras rum satte han sig vid henne och fattade tag om hennes hand.

Rafael trummade lätt på sina knän, satt mest här för att ha koll på läkarna. Så de inte skulle göra något tokigt.

Gerhard såg mot Rafael.
"Så behöveer Rhiannong en undersökning när vi ändå är här?" Frågade han lugnt.

Rafael såg på Gerhard och flinade. "Nej ingen av er ska röra henne, ni ska inte ens vistas i samma rum som henne om hon inte typ är döende inom de närmsta tre timmarna. "Sa han enkelt. "Er plikt att skydda liv som läkare, har ni sen länge missbrukat." Konstaterade han torrt och Klein suckade lite.

Gerhard såg nu plågad ut och såg sedan bort.
"Då har vi inget at göra. Vi kan lika gärna gå." Sa han lågt.

Rafael såg på honom. "Ni ska ingenstans. Aurora är inte frisk. Hennes tillstånd kan försämras när som helst." Sa han allvarligt. "Du kan delge mig vad du vet om Rhiannon." Sa han enkelt.

Han stannade upp och såg på honom.
"Du är så kall mot oss. Vi har inget med kliniken att göra med längre. Vi gillade inte heller det Allan gjorde." Han suckade men satte sig.
"Så vad vet du?" Han lade huvudet på sned.

Rafael såg på honom, med en beräknade blick. "Då har ni ju chans att bevisa er nu." Sa han samlat. "Jag har fått veta om alla hennes journaler, de ni kunde hitta. Hennes sjukdomshistoria. Ja hennes misstänkta ursprung." Sa han enkelt.

Gerhard såg på sin kollega.
"Vad jag har fått reda på sedan ni åkte att hon aldrig hade cancer. Allan skrattade när ni hade åkt. Hon var så lättlurad. Hennes minnen hade blivit raderat så många gånger. För att hon skulle tro att hon varit där länge. Men hon har varit där mycket längre. Sedan kliniken uppfärdades även."

Rafael nickade sakta. "Vet ni vad som orsakade hennes sjukdom?" Undrade han lugnt. "Hur vet du det?" Undrade han. "Sen kliniken byggdes." Förtydligade han.