Mugglare men popis?

vi vill ha meeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeer

Vi fortsatt att gå och gå. vi gick 2 varv runt sjön bara för att prata och att vara ensamma.
- Vi ska nog gå tillbaka nu Ylva! Sa David och tittade på sin klocka. Jag gjorde samma sak och nickade.
- Jo det är väl bäst! Vi började gå tillbaka igen.
Vi hade en bra bit att gå och det var akllt. jag började huttra.
- Gud vad kallt det blev!
David log och tog av sig sin jacka.
- En annan är smart och tänker på att det snart är jul! Han gav mig den.
- Behöver inte du den?
Han skakade på huvudet så jag stoppade in armarna och drog upp dragkedjan, Jackan var lite för lång men den luktade gott och var varm.
David tog min hand igen och vi började gå för 3 gången.
När vi väl kommit in i slottet sa jag:
- ja godnatt då!
- Godnatt! Han gav mig en kram och började gå mot trapporna neråt.
- Vänta din jacka! Ropade jag efter honom.
- Behåll den! Den är för liten endå!
- Tack David!
- Vi ses sötnöt!
Jag gick upp för trapporna och till Ravenclaws dörr.
- Åh en Ravenclaw elev. jag har svarat fel på frågan och kommer inte in. Kan du hjälpa mig? En flicka i första årskursen stog och tittade på mig med rödgråtna ögon.
Jag log varmt.
- Såklart!
KNACK KNACK!
" Med vad börjar och slutar magi? ?" undrade örnen glatt.
- Magi börjar med M och slutar med I väl? Frågade jag örnen lika glatt.
" åh du kunde den" Klick.
- Gå in du! Sa jag till flickan som öppnade dörren och gick in. jag smet in efter henne.
Dörren slog igen och låstes efter mig
- åh Ylva där är du. vart har du varit? Jonas kom gående mot mig med ett stort leende på läpparna.
- Det är slut Jonas!
- Vem's jacka är det där?
- Min! Svarade jag och himlade med ögonen.
- När köpte du den? Frågade Jonas surt.
- jag köpte den inte. jag fick den av David Gordon i Slytherin!
Jonas kollade sårat på mig innan han rusade upp till sin sovsal.
Jag suckade och gick också upp till sovsalen. jag dushade och kröp ner i sängen.
- Var det David Gordon du gick med förrut? Undrade Tatianna nyfiket.
- Ja det var det!
- Är det där hans jacka? Undrade alexandra och nickad emot jackan jag hade lagt i kofferten.
jag nickade.
- Gudd vad gulligt. Fick du den?
Jag nickade ännu en gång. Efter några aww och vad gulligt somnade vi äntligen efter en lång dag!

Mera?

''Sötnöt'', Vad guligt!

Mera!

MERA!

ÄLSKAR DEN!!!!

luckyBella: jag tyckte det lät så gulligt
-----------------------------------------
Jag vaknade flera gånger under natten och mådde illa och kände mig väldigt slö.
På morgonen kom jag inte upp.
- Ska vi hämta Professor Flitwick? Frågade Tatianna Alexandra som troligen nickade för hon rusade ut ur sovsalen.
Alexandra la en sval hand på min panna.
- Du har hög feber!
Tatianna kom tillbaka 10 minuter senare med Madame Pomfrey och Professor Flitwick!
Madame Pomfrey kände på pannan, tog pulsen, tittade mig i ögonen och muttrade för sig själv.
Efter ett tag rätade hon på ryggen och sa till Tatianna, Alexandra och Professor Flitwick:
- Det är en vanlig förkylning. Tur att det är helg. Vila tills febern är borta! När hon nästan var ute ur rummet sa Tatianna:
- Brukar man inte vara snorig om man är förkyld?
Madame Pomfrey vände sig om.
- Va lugna. Det kommer! Hon log och gick ut igen med Professor Flitwick på släptåg.
Alexandra och Tatianna satte sig brevid mig på sängen.
- Kul att vara förkyld eller hur?
jag blängde på dom.
- Jag blev säkert det igår. kan någon av er leta upp David och säga att jag är sjuk?
Alexandra nickade och gick ut ur sovsalen.
- jag följer med henne! Tatianna rusade efter.
Ensam och övergiven låg jag kvar i min säng förkyld och nerbäddad.
Jag satte mig upp med ryggen mot kuddar och läste lite i min bok.
Efter 20 minuter kom flickorna tillbaks vilt fnittrande.
- Vad är det med er? Frågade jag.
Dom fortsatt att fnittra medans dom gick till min säng.
- David hälsar att du ska krya på dig och att han saknar sin sötnöt!
- Sötnöt kallar han dig det? Frågade Tatianna efter att Alexandra berättat vad dom fnittrar åt.
jag nickade och dom fnittrade ännu mera.
Jag suckade och Tatianna tog mig bok och slog igen den.
- Du ska vila! Godnatt!
jag suckade men löd henne. jag la mig ned och somnade snabbt. Nästa gång jag vknade var det lunch och jag hade ingen feber men jag var täppt i näsan och hostade.
- Tror ni att jag får gå ner och äta?
Alexandra skakade på huvudet.
- Vi tar med oss mat upp till dig!
Jag nickade och när dörren hade slått igen efter dom och deras pratande tystnat tog jag upp min bok och började läsa igen.

Dåligt kap!! Mera??

MERA!

Nej, nej! Inte ett dåligt kapitel! Det var fett bra

JA

Jättebra! Dumma Jonas! Jag vet ju hur det känns!!!!