Rollspel för ALLA

Jag ler. Jag öppnar kupé dörren. "Vad bråkar ni om?" frågar jag.

"Och varför är du så nyfiken, du har väl andra saker att göra, kanske döda varenda människa du ser fräste jag till Klaus
Kol satt bara och blängde på mig med stora ögon
" Och vad glor du på?" sa jag till honom

"Han är oförskämd", sade Klaus och såg menande på Kol innan han lutade sig bakåt.
"Vet du vem jag är?"frågade han.
Kol fnyste.
"Om hon inte vet det så får hon säkert snart reda på det, broder", sade Kol ironiskt. "Förresten så borde vi ta kontakt med den där häxan senare."
"Jag vet det", muttrade Klaus och suckade. Så mycket att göra, så lite tid.

Plötsligt började hon springa rakt mot mig

"Ja jag vet vem du är, du är den mest själviska, ondskefulla, patetiska män.. vampyr som tror att du äger allt." sa jag
"jag ser att ni inte kommer gå så då gör jag det" fräste jag
Jag började gå mot kupe dörren.

Klaus stod blixtsnabbt framför henne.
"Sitt", befallde han henne. Om hon gick på vervain skulle han få veta det nu.

"Vad bråkar ni om?" frågar Hag igen högre. Sen går jag ut. "Vampyrer", muttrar jag.

Han kom blixsnabbt framför mig och sa "sitt"
" Och varför skulle jag lyssna på dig Mikelson" sa jag och försökte ta mig förbi men han stod i vägen
- "Flytta!" fräste jag

Klaus blängde på henne innan han hårdhänt knuffade ner henne på bänken. Hans nerver var slut, irriterat tog han hennes parfymflaska och kastade ut den genom fönstret.
"Jaha, där gick hans nerver", suckade Kol lugnt och lutade sig bakåt i sin bänk.

Jag öppnar kupé dörren till dem personer som bråkar. "Vad bråkar ni om?" frågar jag morrande.