Lilypotter123
Elev
|
Skrivet av Pride Potter: varför är den här tråden typ död  älskar ju den!!
iaf
okej nu glömde jag bort vad jag ÅH VÄNTA JUSTE OKOKOK let's gooooo
jag har tips för hur man ska outlina en bok. två tips faktiskt för jag är cool 
så
1. YouTube clickbait. Så man skriver olika händelser fast i formen av YouTube clickbait titlar, typ YOU WON'T BELIEVE WHO MURDERED MY BEST FRIEND eller om man vill vara mer specifik MY MOM MURDERED MY SISTER?! FIND OUT WHAT HAPPENS NEXT!! väldigt roligt sätt att outlina på 10/10 would recommend
2. text meddelanden/konversationer. den här är lite svårare men då kan man ju göra som om någon berättar vad som hände OCH och och och om man har en bra idé på vad någon ska säga kan man ju skriva "och då sa jag det här och det här" så man kommer ihåg det.
okej that's all thanks
Taackkk för att du livade upp denna tråd igen!! Skitbra tips också 
 
6 maj, 2021 10:42
|
Pride Potter
Elev
|
Skrivet av Lilypotter123: Skrivet av Pride Potter: varför är den här tråden typ död älskar ju den!!
iaf
okej nu glömde jag bort vad jag ÅH VÄNTA JUSTE OKOKOK let's gooooo
jag har tips för hur man ska outlina en bok. två tips faktiskt för jag är cool
så
1. YouTube clickbait. Så man skriver olika händelser fast i formen av YouTube clickbait titlar, typ YOU WON'T BELIEVE WHO MURDERED MY BEST FRIEND eller om man vill vara mer specifik MY MOM MURDERED MY SISTER?! FIND OUT WHAT HAPPENS NEXT!! väldigt roligt sätt att outlina på 10/10 would recommend
2. text meddelanden/konversationer. den här är lite svårare men då kan man ju göra som om någon berättar vad som hände OCH och och och om man har en bra idé på vad någon ska säga kan man ju skriva "och då sa jag det här och det här" så man kommer ihåg det.
okej that's all thanks
Taackkk för att du livade upp denna tråd igen!! Skitbra tips också
can't let the tråd die you know? och tack tack för komplimangen
  
6 maj, 2021 10:55
|
surrealise
Elev
|
Ok, jag behöver era synpunkter!
Jag har börjat skriva en berättelse och till att börja med skrev jag i första person eftersom att jag tycker om hur nära man kommer karaktärerna då.
Sen ändrade jag i texten till tredje person för att jag fick skrivkramp och inte kom vidare, och plötsligt låter min vampyr i storyn som att han skulle kunna bli the bad guy. Han verkar långt mer förlorad åt sin vampyrsida i tredje person än i första person. Om ni förstår vad jag menar?
Så! Skulle ni vilja läsa båda dessa stycken och svara mig på vilket ni föredrar?
Första person
Spoiler:
Tryck här för att visa!Jag sitter uppflugen på ett godståg i halvdunklet och ser antydan till att det ljusnar i öst. Tar ett bloss. För att stilla hungern.
Bangårdsvakten tvåhundra meter bort kvittar sig med glöderna av sitt eget bloss emellan järnvägsspåren. Jag synar honom med blicken, känner skärpan av sensitiva hörntänder mot mina läppar, tar ett bloss till och betraktar knogarna på min hand. De är röda och spruckna.
I fjärran ser jag nattåget ankomma för sydgående. Klockan måste vara kvart över sju. Jag har gått två dygn på sparlåga. Om jag ställer mig upp nu kommer det blixtra för min blick. Jag spänner mig och biter mig i underläppen, betraktar vandaliseringen av godsvagnarna på bangården i dunklet. Ett svävande öga, någons signatur, random klotter och ord. Villar bangårdsvakten att röka klart och försvinna härifrån, innan jag förlorar mot min egen förrädiska kropp. Jag kan inte bara gå, inte nu. Blodet som rusar i mina egna ådror håller mig kvar.
Någon har spraymålat vampyrtänder på en av godsvagnarna.
För i helvete, jag är så hungrig. Jag tar ett bloss till, blåser ut röken långsamt.
Om en timme kommer solen stå så högt över horisonten att det sticks i ögonen och då måste jag dra mig undan, men jag kan sitta lite till. Jag litar inte ens på att mina knän inte viker sig om jag ställer mig upp nu. Men jag är utsvulten.
Bara några droppar blod, Dimitri, så att du klarar dig.
...
Med händerna djupt nerstuckna i fickorna på min svarta vinterjacka hittar jag mina fake Dr. Martens med tårna och försvinner ljudlöst ut. Jag skyndar ner för slitna stentrappor till In Bloom av Neck Deep så att trumhinnorna kännbart vibrerar i skallen på mig.
Jag tycker om stillheten innan dagen hunnit gry. I solen syns vägens kullerstenar skimra av frost och det knastrar under mina kängor. Rådhusklockan visar två minuter i sju. Jag reflekterar över igår, hur hans händer smög sig in under min huvtröja, försiktigt, hur brännhett det kändes mot min hud. Jag skälver.
Fan också. Jag skakar på huvudet och villar spöket av hans händer att försvinna. Viker av in på Elizabeths gata. Stannar upp för att trycka ner hälarna i kängorna ordentligt.
Tredje person
Spoiler:
Tryck här för att visa!Dimitri sitter uppflugen på ett godståg i halvdunklet och ser antydan till att det ljusnar i öst. Tar ett bloss. För att stilla hungern.
Bangårdsvakten tvåhundra meter bort kvittar sig med glöderna av sitt eget bloss emellan järnvägsspåren. Dimitri synar honom med blicken, känner skärpan av sensitiva hörntänder mot sina läppar, tar ett bloss till och betraktar knogarna på sin hand. De är röda och spruckna.
I fjärran ser han nattåget ankomma för sydgående. Klockan måste vara kvart över sju. Han har gått två dygn på sparlåga. Om han ställer sig upp nu kommer det blixtra för hans blick. Han spänner sig och biter sig i underläppen, betraktar vandaliseringen av godsvagnarna på bangården i dunklet. Ett svävande öga, någons signatur, random klotter och ord. Villar bangårdsvakten att röka klart och försvinna härifrån, innan han förlorar mot sin egen förrädiska kropp. Han kan inte bara gå, inte nu. Blodet som rusar i hans ådror håller honom kvar.
Någon har spraymålat vampyrtänder på en av godsvagnarna.
För helvete, han är så hungrig. Han tar ett bloss till, blåser ut röken långsamt.
Om en timme kommer solen stå så högt över horisonten att det sticks i ögonen och då måste Dimitri dra sig undan, men han kan sitta lite till. Han litar inte ens på att knäna inte viker sig under honom om han ställer sig upp nu. Men han är utsvulten.
Bara några droppar blod, Dimitri, så att du klarar dig.
...
Med händerna djupt nerstuckna i fickorna på hennes svarta vinterjacka hittar Lisa Vallén sina fake Dr. Martens med tårna och försvinner ljudlöst ut. Hon skyndar ner för slitna stentrappor till In Bloom av Neck Deep så att trumhinnorna kännbart vibrerar i skallen.
Hon tycker om stillheten innan dagen hunnit gry. I solen syns vägens kullerstenar skimra av frost och det knastrar under hennes kängor. Rådhusklockan visar två minuter i sju. Hon reflekterar över igår, hur hans händer smög sig in under hennes huvtröja, försiktigt, hur brännhett det kändes mot hennes hud. Lisa skälver.
Fan också. Hon skakar på huvudet och villar spöket av hans händer att försvinna. Viker av in på Elizabeths gata. Stannar upp för att trycka ner hälarna i kängorna ordentligt.
Jag veeeet inte vad jag tycker om texten i övrigt, men det känns som att jag behöver bestämma mig för jag-perspektiv eller tredje persons perspektiv åtminstone. Sååå tacksam för hjälp!
7 jun, 2021 20:03
|
Minihäst
Elev
|
Skrivet av surrealise: Ok, jag behöver era synpunkter!
Jag har börjat skriva en berättelse och till att börja med skrev jag i första person eftersom att jag tycker om hur nära man kommer karaktärerna då.
Sen ändrade jag i texten till tredje person för att jag fick skrivkramp och inte kom vidare, och plötsligt låter min vampyr i storyn som att han skulle kunna bli the bad guy. Han verkar långt mer förlorad åt sin vampyrsida i tredje person än i första person. Om ni förstår vad jag menar?
Så! Skulle ni vilja läsa båda dessa stycken och svara mig på vilket ni föredrar?
Första person
Spoiler:
Tryck här för att visa!Jag sitter uppflugen på ett godståg i halvdunklet och ser antydan till att det ljusnar i öst. Tar ett bloss. För att stilla hungern.
Bangårdsvakten tvåhundra meter bort kvittar sig med glöderna av sitt eget bloss emellan järnvägsspåren. Jag synar honom med blicken, känner skärpan av sensitiva hörntänder mot mina läppar, tar ett bloss till och betraktar knogarna på min hand. De är röda och spruckna.
I fjärran ser jag nattåget ankomma för sydgående. Klockan måste vara kvart över sju. Jag har gått två dygn på sparlåga. Om jag ställer mig upp nu kommer det blixtra för min blick. Jag spänner mig och biter mig i underläppen, betraktar vandaliseringen av godsvagnarna på bangården i dunklet. Ett svävande öga, någons signatur, random klotter och ord. Villar bangårdsvakten att röka klart och försvinna härifrån, innan jag förlorar mot min egen förrädiska kropp. Jag kan inte bara gå, inte nu. Blodet som rusar i mina egna ådror håller mig kvar.
Någon har spraymålat vampyrtänder på en av godsvagnarna.
För i helvete, jag är så hungrig. Jag tar ett bloss till, blåser ut röken långsamt.
Om en timme kommer solen stå så högt över horisonten att det sticks i ögonen och då måste jag dra mig undan, men jag kan sitta lite till. Jag litar inte ens på att mina knän inte viker sig om jag ställer mig upp nu. Men jag är utsvulten.
Bara några droppar blod, Dimitri, så att du klarar dig.
...
Med händerna djupt nerstuckna i fickorna på min svarta vinterjacka hittar jag mina fake Dr. Martens med tårna och försvinner ljudlöst ut. Jag skyndar ner för slitna stentrappor till In Bloom av Neck Deep så att trumhinnorna kännbart vibrerar i skallen på mig.
Jag tycker om stillheten innan dagen hunnit gry. I solen syns vägens kullerstenar skimra av frost och det knastrar under mina kängor. Rådhusklockan visar två minuter i sju. Jag reflekterar över igår, hur hans händer smög sig in under min huvtröja, försiktigt, hur brännhett det kändes mot min hud. Jag skälver.
Fan också. Jag skakar på huvudet och villar spöket av hans händer att försvinna. Viker av in på Elizabeths gata. Stannar upp för att trycka ner hälarna i kängorna ordentligt.
Tredje person
Spoiler:
Tryck här för att visa!Dimitri sitter uppflugen på ett godståg i halvdunklet och ser antydan till att det ljusnar i öst. Tar ett bloss. För att stilla hungern.
Bangårdsvakten tvåhundra meter bort kvittar sig med glöderna av sitt eget bloss emellan järnvägsspåren. Dimitri synar honom med blicken, känner skärpan av sensitiva hörntänder mot sina läppar, tar ett bloss till och betraktar knogarna på sin hand. De är röda och spruckna.
I fjärran ser han nattåget ankomma för sydgående. Klockan måste vara kvart över sju. Han har gått två dygn på sparlåga. Om han ställer sig upp nu kommer det blixtra för hans blick. Han spänner sig och biter sig i underläppen, betraktar vandaliseringen av godsvagnarna på bangården i dunklet. Ett svävande öga, någons signatur, random klotter och ord. Villar bangårdsvakten att röka klart och försvinna härifrån, innan han förlorar mot sin egen förrädiska kropp. Han kan inte bara gå, inte nu. Blodet som rusar i hans ådror håller honom kvar.
Någon har spraymålat vampyrtänder på en av godsvagnarna.
För helvete, han är så hungrig. Han tar ett bloss till, blåser ut röken långsamt.
Om en timme kommer solen stå så högt över horisonten att det sticks i ögonen och då måste Dimitri dra sig undan, men han kan sitta lite till. Han litar inte ens på att knäna inte viker sig under honom om han ställer sig upp nu. Men han är utsvulten.
Bara några droppar blod, Dimitri, så att du klarar dig.
...
Med händerna djupt nerstuckna i fickorna på hennes svarta vinterjacka hittar Lisa Vallén sina fake Dr. Martens med tårna och försvinner ljudlöst ut. Hon skyndar ner för slitna stentrappor till In Bloom av Neck Deep så att trumhinnorna kännbart vibrerar i skallen.
Hon tycker om stillheten innan dagen hunnit gry. I solen syns vägens kullerstenar skimra av frost och det knastrar under hennes kängor. Rådhusklockan visar två minuter i sju. Hon reflekterar över igår, hur hans händer smög sig in under hennes huvtröja, försiktigt, hur brännhett det kändes mot hennes hud. Lisa skälver.
Fan också. Hon skakar på huvudet och villar spöket av hans händer att försvinna. Viker av in på Elizabeths gata. Stannar upp för att trycka ner hälarna i kängorna ordentligt.
Jag veeeet inte vad jag tycker om texten i övrigt, men det känns som att jag behöver bestämma mig för jag-perspektiv eller tredje persons perspektiv åtminstone. Sååå tacksam för hjälp! Jag tyckte nog att första person passade bättre med texten i övrigt. Däremot förstod jag inte att det rörde sig om två olika personer då och generellt tycker jag att tredje person passar bättre om man har förstapersonsperspektiv för flera personer, såvida man inte har tydligt olika röster för dem. Så jaa detta kanske inte var till någon hjälp men.. Soännande story!
another day, another slay
7 jun, 2021 22:09
|
surrealise
Elev
|
Skrivet av Minihäst: Skrivet av surrealise: Ok, jag behöver era synpunkter!
Jag har börjat skriva en berättelse och till att börja med skrev jag i första person eftersom att jag tycker om hur nära man kommer karaktärerna då.
Sen ändrade jag i texten till tredje person för att jag fick skrivkramp och inte kom vidare, och plötsligt låter min vampyr i storyn som att han skulle kunna bli the bad guy. Han verkar långt mer förlorad åt sin vampyrsida i tredje person än i första person. Om ni förstår vad jag menar?
Så! Skulle ni vilja läsa båda dessa stycken och svara mig på vilket ni föredrar?
Första person
Spoiler:
Tryck här för att visa!Jag sitter uppflugen på ett godståg i halvdunklet och ser antydan till att det ljusnar i öst. Tar ett bloss. För att stilla hungern.
Bangårdsvakten tvåhundra meter bort kvittar sig med glöderna av sitt eget bloss emellan järnvägsspåren. Jag synar honom med blicken, känner skärpan av sensitiva hörntänder mot mina läppar, tar ett bloss till och betraktar knogarna på min hand. De är röda och spruckna.
I fjärran ser jag nattåget ankomma för sydgående. Klockan måste vara kvart över sju. Jag har gått två dygn på sparlåga. Om jag ställer mig upp nu kommer det blixtra för min blick. Jag spänner mig och biter mig i underläppen, betraktar vandaliseringen av godsvagnarna på bangården i dunklet. Ett svävande öga, någons signatur, random klotter och ord. Villar bangårdsvakten att röka klart och försvinna härifrån, innan jag förlorar mot min egen förrädiska kropp. Jag kan inte bara gå, inte nu. Blodet som rusar i mina egna ådror håller mig kvar.
Någon har spraymålat vampyrtänder på en av godsvagnarna.
För i helvete, jag är så hungrig. Jag tar ett bloss till, blåser ut röken långsamt.
Om en timme kommer solen stå så högt över horisonten att det sticks i ögonen och då måste jag dra mig undan, men jag kan sitta lite till. Jag litar inte ens på att mina knän inte viker sig om jag ställer mig upp nu. Men jag är utsvulten.
Bara några droppar blod, Dimitri, så att du klarar dig.
...
Med händerna djupt nerstuckna i fickorna på min svarta vinterjacka hittar jag mina fake Dr. Martens med tårna och försvinner ljudlöst ut. Jag skyndar ner för slitna stentrappor till In Bloom av Neck Deep så att trumhinnorna kännbart vibrerar i skallen på mig.
Jag tycker om stillheten innan dagen hunnit gry. I solen syns vägens kullerstenar skimra av frost och det knastrar under mina kängor. Rådhusklockan visar två minuter i sju. Jag reflekterar över igår, hur hans händer smög sig in under min huvtröja, försiktigt, hur brännhett det kändes mot min hud. Jag skälver.
Fan också. Jag skakar på huvudet och villar spöket av hans händer att försvinna. Viker av in på Elizabeths gata. Stannar upp för att trycka ner hälarna i kängorna ordentligt.
Tredje person
Spoiler:
Tryck här för att visa!Dimitri sitter uppflugen på ett godståg i halvdunklet och ser antydan till att det ljusnar i öst. Tar ett bloss. För att stilla hungern.
Bangårdsvakten tvåhundra meter bort kvittar sig med glöderna av sitt eget bloss emellan järnvägsspåren. Dimitri synar honom med blicken, känner skärpan av sensitiva hörntänder mot sina läppar, tar ett bloss till och betraktar knogarna på sin hand. De är röda och spruckna.
I fjärran ser han nattåget ankomma för sydgående. Klockan måste vara kvart över sju. Han har gått två dygn på sparlåga. Om han ställer sig upp nu kommer det blixtra för hans blick. Han spänner sig och biter sig i underläppen, betraktar vandaliseringen av godsvagnarna på bangården i dunklet. Ett svävande öga, någons signatur, random klotter och ord. Villar bangårdsvakten att röka klart och försvinna härifrån, innan han förlorar mot sin egen förrädiska kropp. Han kan inte bara gå, inte nu. Blodet som rusar i hans ådror håller honom kvar.
Någon har spraymålat vampyrtänder på en av godsvagnarna.
För helvete, han är så hungrig. Han tar ett bloss till, blåser ut röken långsamt.
Om en timme kommer solen stå så högt över horisonten att det sticks i ögonen och då måste Dimitri dra sig undan, men han kan sitta lite till. Han litar inte ens på att knäna inte viker sig under honom om han ställer sig upp nu. Men han är utsvulten.
Bara några droppar blod, Dimitri, så att du klarar dig.
...
Med händerna djupt nerstuckna i fickorna på hennes svarta vinterjacka hittar Lisa Vallén sina fake Dr. Martens med tårna och försvinner ljudlöst ut. Hon skyndar ner för slitna stentrappor till In Bloom av Neck Deep så att trumhinnorna kännbart vibrerar i skallen.
Hon tycker om stillheten innan dagen hunnit gry. I solen syns vägens kullerstenar skimra av frost och det knastrar under hennes kängor. Rådhusklockan visar två minuter i sju. Hon reflekterar över igår, hur hans händer smög sig in under hennes huvtröja, försiktigt, hur brännhett det kändes mot hennes hud. Lisa skälver.
Fan också. Hon skakar på huvudet och villar spöket av hans händer att försvinna. Viker av in på Elizabeths gata. Stannar upp för att trycka ner hälarna i kängorna ordentligt.
Jag veeeet inte vad jag tycker om texten i övrigt, men det känns som att jag behöver bestämma mig för jag-perspektiv eller tredje persons perspektiv åtminstone. Sååå tacksam för hjälp! Jag tyckte nog att första person passade bättre med texten i övrigt. Däremot förstod jag inte att det rörde sig om två olika personer då och generellt tycker jag att tredje person passar bättre om man har förstapersonsperspektiv för flera personer, såvida man inte har tydligt olika röster för dem. Så jaa detta kanske inte var till någon hjälp men.. Soännande story!
Tack så mycket för feedbacken! Jag kanske kan försöka hitta ett sätt att förtydliga att det är två olika personer, ge dem lite olika röster, kanske smyga in personernas namn i början på något sätt
8 jun, 2021 09:03
|
Bokhyllan
Elev
|
Skrivet av surrealise: Ok, jag behöver era synpunkter!
Jag har börjat skriva en berättelse och till att börja med skrev jag i första person eftersom att jag tycker om hur nära man kommer karaktärerna då.
Sen ändrade jag i texten till tredje person för att jag fick skrivkramp och inte kom vidare, och plötsligt låter min vampyr i storyn som att han skulle kunna bli the bad guy. Han verkar långt mer förlorad åt sin vampyrsida i tredje person än i första person. Om ni förstår vad jag menar?
Så! Skulle ni vilja läsa båda dessa stycken och svara mig på vilket ni föredrar?
Första person
Spoiler:
Tryck här för att visa!Jag sitter uppflugen på ett godståg i halvdunklet och ser antydan till att det ljusnar i öst. Tar ett bloss. För att stilla hungern.
Bangårdsvakten tvåhundra meter bort kvittar sig med glöderna av sitt eget bloss emellan järnvägsspåren. Jag synar honom med blicken, känner skärpan av sensitiva hörntänder mot mina läppar, tar ett bloss till och betraktar knogarna på min hand. De är röda och spruckna.
I fjärran ser jag nattåget ankomma för sydgående. Klockan måste vara kvart över sju. Jag har gått två dygn på sparlåga. Om jag ställer mig upp nu kommer det blixtra för min blick. Jag spänner mig och biter mig i underläppen, betraktar vandaliseringen av godsvagnarna på bangården i dunklet. Ett svävande öga, någons signatur, random klotter och ord. Villar bangårdsvakten att röka klart och försvinna härifrån, innan jag förlorar mot min egen förrädiska kropp. Jag kan inte bara gå, inte nu. Blodet som rusar i mina egna ådror håller mig kvar.
Någon har spraymålat vampyrtänder på en av godsvagnarna.
För i helvete, jag är så hungrig. Jag tar ett bloss till, blåser ut röken långsamt.
Om en timme kommer solen stå så högt över horisonten att det sticks i ögonen och då måste jag dra mig undan, men jag kan sitta lite till. Jag litar inte ens på att mina knän inte viker sig om jag ställer mig upp nu. Men jag är utsvulten.
Bara några droppar blod, Dimitri, så att du klarar dig.
...
Med händerna djupt nerstuckna i fickorna på min svarta vinterjacka hittar jag mina fake Dr. Martens med tårna och försvinner ljudlöst ut. Jag skyndar ner för slitna stentrappor till In Bloom av Neck Deep så att trumhinnorna kännbart vibrerar i skallen på mig.
Jag tycker om stillheten innan dagen hunnit gry. I solen syns vägens kullerstenar skimra av frost och det knastrar under mina kängor. Rådhusklockan visar två minuter i sju. Jag reflekterar över igår, hur hans händer smög sig in under min huvtröja, försiktigt, hur brännhett det kändes mot min hud. Jag skälver.
Fan också. Jag skakar på huvudet och villar spöket av hans händer att försvinna. Viker av in på Elizabeths gata. Stannar upp för att trycka ner hälarna i kängorna ordentligt.
Tredje person
Spoiler:
Tryck här för att visa!Dimitri sitter uppflugen på ett godståg i halvdunklet och ser antydan till att det ljusnar i öst. Tar ett bloss. För att stilla hungern.
Bangårdsvakten tvåhundra meter bort kvittar sig med glöderna av sitt eget bloss emellan järnvägsspåren. Dimitri synar honom med blicken, känner skärpan av sensitiva hörntänder mot sina läppar, tar ett bloss till och betraktar knogarna på sin hand. De är röda och spruckna.
I fjärran ser han nattåget ankomma för sydgående. Klockan måste vara kvart över sju. Han har gått två dygn på sparlåga. Om han ställer sig upp nu kommer det blixtra för hans blick. Han spänner sig och biter sig i underläppen, betraktar vandaliseringen av godsvagnarna på bangården i dunklet. Ett svävande öga, någons signatur, random klotter och ord. Villar bangårdsvakten att röka klart och försvinna härifrån, innan han förlorar mot sin egen förrädiska kropp. Han kan inte bara gå, inte nu. Blodet som rusar i hans ådror håller honom kvar.
Någon har spraymålat vampyrtänder på en av godsvagnarna.
För helvete, han är så hungrig. Han tar ett bloss till, blåser ut röken långsamt.
Om en timme kommer solen stå så högt över horisonten att det sticks i ögonen och då måste Dimitri dra sig undan, men han kan sitta lite till. Han litar inte ens på att knäna inte viker sig under honom om han ställer sig upp nu. Men han är utsvulten.
Bara några droppar blod, Dimitri, så att du klarar dig.
...
Med händerna djupt nerstuckna i fickorna på hennes svarta vinterjacka hittar Lisa Vallén sina fake Dr. Martens med tårna och försvinner ljudlöst ut. Hon skyndar ner för slitna stentrappor till In Bloom av Neck Deep så att trumhinnorna kännbart vibrerar i skallen.
Hon tycker om stillheten innan dagen hunnit gry. I solen syns vägens kullerstenar skimra av frost och det knastrar under hennes kängor. Rådhusklockan visar två minuter i sju. Hon reflekterar över igår, hur hans händer smög sig in under hennes huvtröja, försiktigt, hur brännhett det kändes mot hennes hud. Lisa skälver.
Fan också. Hon skakar på huvudet och villar spöket av hans händer att försvinna. Viker av in på Elizabeths gata. Stannar upp för att trycka ner hälarna i kängorna ordentligt.
Jag veeeet inte vad jag tycker om texten i övrigt, men det känns som att jag behöver bestämma mig för jag-perspektiv eller tredje persons perspektiv åtminstone. Sååå tacksam för hjälp!
Jag lyckades tbh inte analysera lika mycket som du med de olika perspektiven, men kom ändå att tänka på lite. Förstod precis som Minihäst inte att det var två olika personer med första personsperspektivet, men det kanske är tydligt för den som läst hela berättelsen fram till dess.
På nåt sätt lät det också lite konstigt med "För helvete, han är så hungrig", känns mer som en tanke som behöver skrivas i första person för att kännas rimlig, för att det känns konstigt med en sådan kommentar från den allvetande berättaren. Så det är väl det som är svårt att fixa med tredje personsperspektiv, annars funkar båda enligt mig!
 
11 jun, 2021 17:15
|
lorensis
Elev
|
9 sep, 2021 18:22
|
theLilyPotter
Elev
|
jag är SÅÅÅÅÅ sugen på att skriva
men har inga idéer
kan någon ge mig en idé på en short story haha?
 
10 sep, 2021 12:10
|
Du får inte svara på den här tråden.
Mugglarportalen