I skuggan ...

JÄTTEBRA! SUVERÄNT! MER! SNÄLLA?!?!?!

så bra!!!!!!!!!!!

ååh taack!

Jättebra, allvarligt, det är ju bäst! Skulle gärna ge en tumme upp, men mina har tagit slut för längesedan... Räkna med en imorgon! ♥

Braaa! MEEER!

Jättebra!!

Tack för alla fina kommentarer!! Nu kommer jag göra...

Kapitel 6


Sofia satt i den stora, flygande vagnen, som var på väg till kusten, där de skulle ta Durmstrang skeppet.
Solen hade strax gått ner, och mörkret hade börjat falla fram. Sofia, och de andra eleverna som hade blivit uppplockade satt i den stora kupén. De här barnen var alla från Bulgarien, för att eleverna från Durmstarng var ju lite utspridda, men sammanlagt var det 11 barn i kupén. 2 Små flickor, som Sofia inte hade sett förrut, som säkert skulle börja. Hon gissade på att de var tvillingar. Båda hade mörktbrunt hår i söta flätor och kastanje bruna ögon, som oroligt, och nyfiket tittade omkring. Sen fanns det några äldre elever. Tex Bilyana, Sofias kompis, som bodde i byn nära henne. Bilyana var en mörkhårig (Som nästan alla bulgarer), ganska knubbig tjej som var Sofias bästa vän. Hon hade kommit in på Durmstrang, eller rättare sagt, börjat på Durmstrang för att hennes mugglarpappa (som hon bodde hos, men hon sa knappt att hon bodde hos en mugglare, då skulle folk kalla henne smutsskalle) visste inte vad han skulle ta sej till med en liten häxa till dotter. Nu satt hon där, bredvid Sofia, och pratade med en ett år yngre flicka om olika ugglor. Sofia lutade sej bakåt, tittade upp mot taket, blundade och suckade.
- Sofja, ere nått? Frågade Bilyana, som slutat prata med tjejen.
Sofia öppnade ena ögat, suckade lite igen, och sa:
- Äh, inget, bara trött.
Bilyana gav en av sina medlidande blickar, sen så sa hon:¨
- Är du inte glad för att få återvända??
Sofia suckade, reste på sej lite, och svarade:
- Vet inte.. Har bara haft lite strul med familjen nu för tiden..
- Din papa?
- Da, sa Sofia på ryska, för att nästan alla elever på Durmstran blev tvungna att lära sej ryska, fast skolan var i Skandinavien.
Bilyana skulle precis öppna munnen, när en röst sa:
- Samling hör upp!
Alla 11 ansikten vände sej om och tittade på dörröppningen, där en häxa med svart långt, vackert hår i en komplicerad knut och med en mörkgrön skrud och ett stort halsband med Durmstrang symbol.
Det var Aleksia, som var deras föreståndare. Durmstrangs elevhem var uppdelade var man kom ifrån, och Aleksia tog hand om Bulgarien och Ungern och Rumänien. Fast.. I elevhemmen var det uppdelat beroende hur bra man var på saker. Alexander var i Draken, där de bästa var, medans Sofia och Bilyana var i Sparven, där de inte var lika bra..
Men man kunde komma upp till andra nivåer om man jobbade sej upp.
- Era sommar läxor, hit! sa Aleksia med sin hårda stämma.
De små nya flickorna tittade förskräckta på varann.
- Ni har inte fått några, sa Aleksia till dem.
Alla, utom de små flickorna, tog fram sina läxor, och la dem i deras knän. Då tog Aleksia fram sin trollstav, som var en stor svart elegant trollstav, och viftade med den.
Alla läxor svävade med riktningen till henne.
De små flickorna flämtade till av förvåning.
- Det var allt, sa Aleksia, och gick där ifrån, med en parad av svävande böcker bakom sej.
- Tur att jag hade gjort den där uppsatsen i sista sekunden sa Sofia och pustade ut.
- Gjorde du? Ovanligt.. Sa Bilyana och fick ett litet detektivansiktsuttryck.
- Äh sluta, så ovanligt är det inte! Sa Sofia och buffade till Bilyana, så hon, klumpigt nog ramlade ner på golvet. Flera stirrade på dem med typiska "Klumpisar", eller "Idiot" miner. Men Sofia bara skrattade och drog upp Bilyana, då började de kittla varandra. det slutade med att Aleksia kom och sa till dem.
Då satt de där och bara småfnittra.
Detta var ett skäl Sofia ville åka till Durmstrang.





Tada! SÅÅ?? Vad tycks??

suuupeeer !! ♥
I ♥ your fanfic^^

Jättebra!

Bra!