Draco och Hermione [SV]

Hermione skrattade, men till sin stora sorg - dock inte överraskning - var det ett stelt skratt, ett skratt man skrattade mer av vänlighet än att ha roligt. Han sänke blicken och kände hur kinderna blev röda. Han visste att det röda inte passade in med hans vanliga bleka jag, men Hermione tycktes inte märka det.
"Jag tycker om att läsa", sade hon lugnt, och Draco nickade. Han hindrade sig själv från att säga "Jag märker det"; om något skulle göra saken värre var det dessa tre ord. Han tittade upp och märkte till sin förvåning att hon log. Inte roat, men inte heller ironiskt eller elakt - snarare som om hon log åt en vän som just gått in i rummet. En vän.
"Vad tycker du om att läsa?" Frågade han. Det var det enda vettiga han kunde få fram utan att rodna - han kunde inte tänka sig den som inte ville prata om sina intressen, men det var samtidigt inte överdrivet pinsamt att fråga.
"Under skolåret läser jag faktaböcker om magi", mumlade hon, "På sommarlovet läser jag mugglarböcker. Trollkarlsböcker är svårt att få tag i om man inte befinner sig i en trollkarlsstad. Mugglarböcker innehåller berättelser."
Han satte sig på en stol bredvid henne och insåg att han verkligen var intresserad utav ämnet.
"Berättelser om vad?"
"Om allt möjligt", hon ryckte på axlarna och satte sig på sängen mittemot honom, fortfarande med ett leende på läpparna. "Mugglarskolor. Historia. Äventyr, kärlek, vänskap ... magi."
Han höjde ögonbrynen. "Mugglarböcker om magi?" Upprepade han, starkt tvivlandes på att han hört rätt.
"Det finns många. Sagan om ringen, Trollkarlen från Oz... de innehåller magi. Övernaturliga saker, eller åtminstone enligt mugglare."
Malfoy lutade sig omedvetet närmare henne.
"Kallas mugglare för mugglare även i dessa böcker?" Frågade han lugnt. Hermione skakade på huvudet och lutade sig också lite framåt.
"De anser sig själva bättre än allt annat, precis som vissa trollkarlar. De har inget namn på sig själva."
När deras läppar bara var några centimeter från varandra insåg Malfoy som höll på att hända, och varför det inte fick hända. Snabbt reste han sig upp från stolen, knallröd i ansiktet.
"Jag måste gå", fick han fram, "Förlåt ..."
Och utan ett ord till gick han ut genom dörren.

meeeeeeer ;D

aw...Jättebra :]
älskar draco och hermione ff :]
speciellt Draco ff
Meeeeeer snälla?

åhh meeeer!

den e så braa

Jätte bra mer!!!!

Meeeeer! Jätte bra!

Oooh! Bra slut på kapitlet! Mer!

Jätte bra ,, mer ! 3

meeeer!!!