Rollspel från värld till värld

Richard såg på dem när de begravde liken och suckade, man hade inte tid att vara så hjälpsam när man var i krig, men de kanske inte såg det som att de vari krig. Richard såg på klaus
"Jag är klar här så mig spelar det ingen roll" sa han och såg på de andra som inte verkade ha något i mot det
"Mokona?" frågade han den flygande saken
"Jag är klar" sa han och flög runt dem och sög in dem i munnen "Kapuuu Mokona Modoki" sa den och de försvann in i det konstiga tomrummet och landades sedan i en ny värld och Richard såg sig omkring
"nån som vet vart vi är?" frågade han

Klaus tittade sig omkring, han trodde att de var i USA, men han var inte säker. Han kände inte igen stället så han bara ryckte på axlarna.
"Ja, jag har i alla fall ingen aning", sade han och tog ett steg framåt.

Richard såg sig omkring han hade aldrig sätt något liknande. det såg lite ut som stället där de mött häxan
"Frys" sa folk runt dem och Richard såg folk med något slags vapen runt dem och han drog svärdet
"Ah fel val" sa en svart man och försökte hoppa på honom men Richard vek undan, han ville inte döda dem utan anledning men om de gav sig på honom blev han kanske tvungen
Richard hörde ett sköttoch duckade instektivt och såg på de andra som verkde vara okej.
"Stopp" skrek en man och de stannade allihop "lägg ner vapen. Morgan de är inte dem vi jagar" sa mannen och Richard såg misstänksamt på honom men när de la ner sina vapen stoppade han ner svärdet
"Jag är agent Aaron Hotchner, det här är David Rossi, Emily Prentis, Derik Morgan, Spencer Reid och Jenifer Jerou" sa mannen och Richard såg på dem och nickade
"Jag är Richard Rahl" sa han och killen som hette Reid såg på dem
"Det är inte möjligt. Richard Rahl är huvudkaraktären i en av de böcker jag läst. du är inte på riktigt" sa han och Richard bara såg på honom
"jag lovar att jag är verklig" sa han och såg undrande på de andra

Klaus tittade på dem, trodde de faktiskt att de skulle ha kunnat fånga in honom? De var idioter om de trodde det.
"Du är?"frågade en av agenterna då Klaus himlade med ögonen. Han lade händerna djupt ner i fickorna och drog på munnen.
"Jag är Klaus", sade han bara och mannen rynkade pannan.
"Lite mer detaljer?"sade han och Klaus suckade.
"Jag tror inte det", svarade han med ett snett leende. Han behövde väl inte berätta mer än nödvändigt och de hade ju försökt fånga in honom. Mannen höjde sin pistol och Klaus höjde ögonbrynen.
"Tänker du skjuta mig?"frågade han skrattretande och mannen stirrade på honom. "Lycka till med det."

Richard såg på personerna med de konstiga vapnena
"Det komemr inte fungera" sa han bara
"Han har inga vapen" sa mannen som kallades Morgan
"nej men han är nån vampyr sak och kan inte dö" sa Richard och personerna såg på dem
"Vad är ni för några?" frågade han
"Vi är turister" sa Fai och bröt in och log stort "vi är på väg till en masskeradoch vi lever oss in i våra roller, kanske lite väl mycket" sa han leende och agenterna nickade "ni är väll poliser antar jag?" sa Fai och de nickade "då kanske ni kan hjälpa oss hitta vår vän?" sa han leende
"Vem letar ni efter?" frågade den blonda tjejen "jenifer men kalla mig JJ" sa hon och Richard nickade
"vi letar efter en kvinna som heter Kahlan Amnell, hon är lång, har långt brunt hår, gröna ögon och ja hon ser väldigt speciell ut helt enkelt. hon har en speciell hållning och en annorlunda vit klänning" sa han
"kahlan är richard fru i böckerna" sa Reid och han såg på honom och nickade mot honom
"Har hon något riktigt namn?" frågade David
"Ja Kahlan, hon svarar till det" sa han enkelt och de såg på varandra
"Vi går ut med en efter lysning, följer ni med ner till stationen?" sa JJ och Richard såg på henne
"Jag gör det i alla fall, ni andra gör som ni vill" sa han

Klaus suckade, han ville veta vilket årtal de var på egentligen och vems värld också för den delen. Men han hade ingen lust att fråga, han tittade på Richard.
"Följ med snuten du", sade han bara och såg på de andra. Han gillade inte poliserna, de var alltid i vägen då det var något stort på gång.
"Jag vet visst vem du är, Niklaus Mikaelson", sade Jenifer och Klaus nickade.
"Hur?"frågade han bara och hon berättade att hon hade träffat hans bror någon gång i tiden.
"Du är hybriden", sade hon och backade undan. Klaus log, så även han var ganska känd för sitt rykte.
"Ni kanske kan berätta vad vi är?"sade han bara.

Richard såg på Klaus
"du verkar bara skrämma folk" sa han trött och undrade om Zedd visste någon formel som skulle hjälpa honom eller Nicci.
"ni är i Quantico i Virginia" sa Emily "och det är 2012" sa hon och Richard hade ingen aning om var det stället låg eller vad det var för år. det sa honom verkligen inget alls. "följ med ner till HQ" sa hon och de började gå
"Jag följer med, det kan bli intressant" sa Fai och Richard nickade. Mokona satt på hans axel och såg sig omkring. de kom fram till en stor byggnad och det gick in och Richard såg att det stod FBI på golvet men det sa honom inget alls, men de var kanske som skogsvaktanra?
"Garcia" ropade Hotchner och en tjej kom fram till dem "kan du kolla om någon har sätt en tjej som heter Kahlan Amnell" bad han och hon nickade och försvann

Klaus följde ändå med dem, ifall någon skulle dyka upp som han inte gillade. För de befann sig ju ändå på hans årtionde för tillfället. Han gillade inte FBI, inte för att de någonsin hade stoppat honom för att döda någon, men i alla fall.
Klaus satte sig ner i en av stolarna som fanns i korridoren och lutade huvudet mot ena handen. Han beskådade alla affischer på sådana som var efterlysta, några av dem hade han sett någon gång förut. Han hade till och med dödat en av dem, fast FBI visste säkert inte om det.
"Vad händer om vi hittar Kahlan?"frågade han utan att titta på Richard.

Richard såg sig omkring och det var alldeles för mycket nytt för honom för att han skulle förstå allt. han vände sig mot Klaus
"Först måste jag få henne att lita på mig eftersom hon inte minns något, sen måste jag få tillbaka hennes minnen, stoppa kedjeelden och återvända hem, döda Jagang och ja sen kan jag kanske äntligen ta det lugnt" skrattade Richard och tänkte på de senaste åren som vänt upp och ner på hans liv

Klaus såg förvirrat på honom, han själv hade mycket på gång men det där lät bara väldigt jobbigt.
"Eh..okej", sade han bara och lutade sig bakåt med en suck. Det hade varit mycket roligare i Robin Hoods värld, där hade det i alla fall hänt mycket mer jämfört med hur det var här.