Forbidden love PRS Lupple och Emma07

Sienna kom ut i köket något efter barnen, kanske för att hon till skillnad ifrån dem inte sprang allt hon kunde dit. Väl där hade Edvard redan skött det hela exemplariskt, och hon slog sig som vanligt ner emellan Rafael och MaryLou. Vilket allt kunde behövas, tvillingarna hade allt oftare sina små dispyter ju äldre de blev - men bara för små stunder, emellan det var dem världens bästa vänner. Men så var det väl med syskon. Barnen började genast ivrigt äta, också de båda fick ju var sin tallrik med mat men Sienna åt inte särskilt mycket av den. Dels hade hon aldrig varit särskilt stor i maten, och så var det ju heller inte så himla länge sedan hon ätit frukost.

Edvard stirrade mot sin tallrik för att sedan väldigt snart börja äta, han var verkligen jättehungrig.
Han tittade upp när han märkte att hans älskling inte åt så mycket, han sa inget om det.
Men uppskattade ju när hon åt.
Han åt upp sin portion och tittade till de yngsta.
De kunde ju äta själva. Bara att de var otroligt kladdiga.
" Bad. Bad för dem alla." Sa han och log mot Sienna.

Den senaste tiden hade hon kanske ätit lite sämre, tack vare hur hon mått. Det vore lögn att säga något annat än att det varit otroligt jobbigt att känna sig så långt borta ifrån Edvard, och dessutom få stå ut med hur det pratades om det hela. Men sån hade hon alltid varit, man kunde lätt märka hur hon mådde på hur hon åt - nu kände hon sig dock desto bättre. Då hon snart var klar var det lagom i tid tills dem andra också var det, och hon höll leendes med Edvard.
"Ja, det behövs sannerligen. Vem börjar vi med?" log hon, reste sig upp för att hjälpa Evelyn ner ifrån sin stol - de två äldsta klarade det galant själva.

Han skrattade lågt och studerade sina ungar ett tag, de alla var ju lika smutsiga.
" Den yngsta, den som behöver sova först." Log han och smekte Andrew över håret och tog fram en servett för att torka bort det mesta kladdet och sedan bar han upp honom till famnen och rörde sig mot badrummet.

Sienna nickade, han hade en bra poäng med det - dem skulle bara behöva hitta något åt de andra busarna att göra så länge där de inte fick hela huset lerigt.
"Det är nog bara att sätta igång direkt." log hon, det skulle ju ta lite tid och det var ändå inte så mycket tid tills iallafall Andrew behövde sova. Hon hann inte mycket längre än till deras rum förräns Amanda dök upp, vilket var en lättnad - i flera avseenden, dels att få hjälp med busarna men också för att fråga henne ifall hon kunde vara snäll och stanna längre sedan. Som hon misstänkt så gick hon gärna med på det, verkade snarast glad för vännens skull för att de båda var mer sams igen.

Han nickade sakta och tog sig in till badrummet och började tappa upp lite vatten.
Han hörde att Amanda var där vilket var otroligt bra, han ville egentligen inte lämna dem.
Han ville vara här men han behövde också ta sig in till staden för att köpa en ny ring åt sin älskling.
Om han skulle be henne att förnya deras löften så måste han ju ha en ny ring.
Han vände blicken mot Sienna och log svagt.
"Klarar ni er? Jag skulle behöva göra några ärenden i staden." Sa han och såg på henne, med lite sorgsen blick. Han ville ju inte lämna henne, eller barnen.
Men han ville ju samtidigt ge henne en värdig ny ring.

Sienna dröjde kvar lite hos Amanda och de andra barnen, de var ju trots allt goda vänner och då var det väl bara naturligt att dem pratade och så vid de tillfällen de hade möjlighet till det. Det kom sig dock snart för att se hur det gick för Edvard, men blev något förvånad av att möta att han tänkt gå.
"Jadå, vi klarar oss." nickade hon, kände sig nästan lite besviken över att han tänkte ge sig iväg men visste också att det var dumt.
Han hade fullt upp, hon kunde ju inte kräva hur mycket som helst. Han hade ju redan ägnat förmiddagen åt barnen, och lovat att ägna kvällen åt henne - vad mer kunde hon begära?
Men det var ju ändå ett stort plus att han inte bara gav sig av utan faktiskt frågade om det gick bra.

Han reste sig upp och stängde av vattnet.
"Borde vara klart för honom." Log han och pussade Andrew på kinden och gav över honom till Sienna och smekte hennes kind.
"Ska försöka skynda mig." Log han och pussade hennes kind lätt innan han begav sig ut från badrummet, till sovrummet där han bytte om till mer lämpliga kläder.
Gick sedan ut med pengarna i plånboken och klev in i vagnen som var uppkörd åt honom och åkte mot staden.
Han gick in i den bästa guldsmedsaffären och studerade ringarna.
De alla var så vackra, han stod länge och funderade på vilken ring som passade bäst till Sienna.
Han valde en med stor diamant, och smådiamanter runt guldet.
Den var magnifik.
Han betalde, la ned asken i fickan och gick ut till vagnen igen för att åka hemåt.
Han hade ingen aning om hur länge han hade varit i staden men det hade börjat skymma lite.

Sienna tog över sonen med ett litet leende och nickade åt sin man, ville ju inte att han skulle gå men kunde inte hålla kvar honom heller. Kunde inte ens med att försöka göra det.
"Var försiktig." log hon istället, såg efter honom för att därefter ägna sig mer åt barnen igen. Hon var tacksam för Amandas hjälp - dem delade upp det lite så att hon tog hand om de andra medans Sienna skötte badandet. Andrew hade däckat för kvällan nästan innan Rafael - som var sist ut - ens var klar i badet. Men det gjorde också det hela mycket lättare.
Då Sienna till sist gick upp till sovrummet för att byta om, så hade Amanda just fått dem alla i säng och läst någon saga för dem äldre. Själv var Sienna tacksam för att få komma därifrån lite - få det lite lugnare, samtidigt som hon såg fram emot att ägna kvällen med sin make istället. Det var alldeles för länge sedan bara de två gjort något ihop.

Edvard tog sig ur vagnen och hälsade att två hästar skulle göras redo för honom och Sienna innan han gick in till huset och upp mot sovrummen.
Han tog en sväng förbi barnen, och de sov. Han gav dem en lätt puss på pannorna innan han gick upp mot sovrummet och fann Sienna där.
Han log.
"Hej där." Sa han och gick fram, kysste henne mjukt på läpparna innan även han började byta om för att kunna ta en ridtur.
Han la in asken i innerfickan på jackan utan att hon såg och vände sig om mot henne när han var redo..
"Är du redo min sköna?" Log han och såg på henne.