En kittel full av kärlek (3:e generationen)

.......JAMES DEL

Nej!! TRÖKHUVUD JAMES SARAH KOMMER BARA BLI FORKROSSAD FATTAR DU VÄL?! DET ÄR INTE "tack vare mig" UTAN "på grund av mig" MOOOOOOOORRR JAMES TÄNK EFTER LITE EDIT; Tänker som kära Selma... här c:

OMG JULIETTE DUMDUM SKA TA JAMES NU, BARA HAFFA HONOM Och Sarah blir förkrossad - igen … Weee detta kommer INTE sluta bra!! :c


.......SCORPIUS DEL
NEJ!!! DET ÄR INTEEEE RÄTT SCORPIUS DET ÄR ROSE OCH HAILEY, OCH DU OCH MJ PÅ NÅGIT SÄTT, INGT ANNAT FUNKAR KNÄPPSKALLE!!!! Att de måste göra det så besvärligt Hursomhelst, älskar jag Scorpius del INNAN de kom till Hogsmead, att de skrattar får mig att skratta själv! ♥ Som dessa citat:
-Hermione Weasleys kur mot förkylning och andra sjukdomar- honungsöl och vitlök, säger jag retsamt.
Rose slår till mig på armen.
- Det fungerar ju. Du har själv fått dricka av det och din förkylning försvann med en gång, säger hon.
Jag skrattar.
- Ja, men jag drömmer fortfarande mardrömmar om smaken, säger jag och hoppar undan för ännu ett slag ifrån Rose.
I REALLY LIKE IT :3 ♥♥♥

.........johhana
Asså, du är såååå grym på att skriva berättelser!!♥ Har du allvarligt tänkt ta författar-yrket? ♥♥3 DSET ÄR SÅÅÅÅÅ BRA DESSA TEXTER, det skulle förvåna mig om det var ett minsta litet slarvfel i NÅGON av dessa texter!! :O Jag hoppas verkligen att du vet att vi verkligen ÄLSKAR denna ff, och att vi avgudar dig!!♥ DU ÄR JÄTTEBRA!! ♥ Fortsätt så och jag ser ditt namn på en bok i framtiden, en vacker dag. SATSA PÅ DET c:
♥♥♥Keep up the good working♥♥♥

Rosmerta har sååå rätt, Scorose ftw ♥ Fast stackrs Hailey iaf, fast hon har ju ändå varit lite konstig...
Och gå och dö Juliette, lämna Sames ifred!!!!
Åh får så många feeels av det här, kommer att avlida här forever alone framför skärmen +_+
Åhhh vill ha meeer 83

denhär är bäst

Kapitel 91
Albus
Jag har varit här i två veckor nu. Utanför Hogwarts stora fönster är himlen grå och vi börjar gå mot slutet av oktober. Kylan bildar vackra frostkristaller på fönstren i sovsalen och att hålla till i örtlärans växthus begär allt tjockare kläder. Men jag älskar det. Jag skulle inte vilja vara på något annat ställe. Inte för alla mynt i världen. Jag gillar lukten av allt gammalt damm som täcker statyerna. Jag älskar att få komma in i Stora salen och bara se hur hela taket är fullt utav tända och svävande stearinljus samtidigt som man kan se den gråa hösthimlen över dem och det finns inget bättre än sena kvällar i sovsalen eller uppehållsrummet med mina fyra bästa vänner. Men jag har inte saknat att behöva höra hur det viskas om mig och Sarah över hela skolan. Ingen har missat att vi inte pratar med varandra. Vi tittar inte ens på varandra. Så fort hon är närmare än fem meter så flyttar jag på mig. Jag kan inte se henne. Det går inte. Jag klarar inte av det. Minnet av hur de kramades utanför mitt sjukhusrum, minnet av hur de dansade på bröllopet och minnet av hur de erkände att de hade varit med varandra. Jag kan se dem klart framför mig. Jag kommer aldrig glömma bort dem. Om jag blundar kan jag se dem framför mig. Jag kan till och med komma håg lukter och andra ljud som jag hörde. Just de bitarna ifrån sommaren är klara. Allt det andra är suddigt. Som Trines ansikte. Ibland kan jag komma ihåg delar av det. Typ vilken ögonfärg hon hade. Eller hur hon fick kindgropar när hon log. Men det var längesedan jag såg hela ansiktet. Jag skrev ett brev till hennes föräldrar för ett tag sedan. Jag fick adressen av Trine någon dag innan. Men jag har inte skickat brevet. Det ligger fortfarande nerpackat i min koffert. Det står inget särskilt. Bara att de inte är ensamma om att sakna henne. Att jag saknar henne också. Men jag kan inte skicka det. Och jag kommer aldrig göra det. Jag kryper ihop i fåtöljen och bläddrar blad i min skolbok. I eldstaden knastrar elden inbjudande och blandar sig med det lågmälda ljudet av elevernas småpratande. Alla är varmt klädda i tjocka, mjuka tröjor och har rosiga kinder. Scorpius kommer och sätter sig i fåtöljen bredvid mig. Han säger ingenting utan tittar bara på mig. Jag väntar.
- När tänker du och Sarah bli vänner igen? frågar Scorpius efter en stund.
- Så fort som jag kan få bort bilden av henne och James bland skrynkliga sänglakan, muttrar jag.
Scorpius himlar med ögonen.
- Se bara på mig och Rose. Vi är ju vänner igen, påpekar han.
Jag lägger en min bok och tittar på honom.
- Är du säker på att du är rätt person att ge mig råd? Jag menar, du ville knappast andas samma luft som Rose månaderna efter att du kom på henne med Adrian, säger jag.
Scorpius flackar med blicken och harklar
- Du har rätt, säger han.
Jag nickar och plockar upp min bok igen. Ett par sekunder senare vänder sig Scorpius mot igen.
- Men om jag fick göra om allt det där så skulle jag förlåta henne tidigare. Vi kunde ha använt de där månaderna till att bli vänner igen, säger han.
Jag ger honom en granskande blick.
- Är du säker på det? frågar jag.
Scorpius suckar och sjunker ihop.
- Nej. Gud, jag har nog aldrig avskytt någon så mycket som jag avskydde henne då, erkänner han.
Jag nickar nöjt igen. Hur han än vänder och vrider på det här så kommer han aldrig komma på något argument som kan få mig att ens tänka tanken om att förlåta Sarah. Sekunder går igen och återigen vänder sig Scorpius mot mig. Jag håller upp en hand framför hans ansikte. En gest som säger åt honom att lägga ner. Han suckar igen och börjar pilla på en lös maska ifrån hans tröja. Till skillnad från min tröja som är stickad av mormor, så är Scorpius tröja köpt. Varken hans mormor eller farmor stickar. De har inte tid för sådant. Antingen det eller så är de för fina för något sådant. Vi sitter kvar i våra fåtöljer samtidigt som sällskapsrummet sakta töms på folk. Scorpius plockar fram pergament och bläck.
- Ska du skriva till din mamma? frågar jag.
Han nickar. Jag ler. Scorpius har alltid skrivit brev till sin mamma. Oavsett om vi har fullt upp i skolarbetet så lägger han allt åt sidan och skriver minst en sida. Det är alltid Lily som skriver till våra föräldrar. Jag och James bad henne alltid hälsa ifrån oss eller säga att de gärna fick skicka mer pengar. Det sista var James standard fråga. Hans pengar gick alltid till... säkerhetsåtgärder. Eller ja, vad man nu ska kalla det på fint språk. Nu är det bara mig som Lily behöver hälsa ifrån. James skriver knappast några brev. Om jag inte visste bättre så skulle jag nästan tro att han inte kan skriva. Jaja, han kommer knappast bli någon höjdare inom arbetslivet. Att leva på sitt utseende är allt James alltid kommer att kunna. Det är ju vad han har gjort än så länge i sitt liv, så varför skulle han lägga ner det liksom?

Rose
Medicinen fungerade inte. Hailey vägrade dricka den. Hon tog en blick med sina svullna ögon och skakade sen på huvudet. Jag försökte men hon snörvlade och var envis. Då blev jag lite sur. Här försöker jag hjälpa till också vägrar hon ta min hjälp. Då kan hon få sitta där och snörvla för sig själv. Jag tänker minsann inte sitta och lyssna på när hon klagar över att henne näsa rinner eller hur ont det gör i halsen. Jag försökte hjälpa. Så argt jag kan lägger ställer jag tillbaka boken i bokhyllan. Jag hamnar alltid i biblioteket när jag är sur. Det bara blir så. Mitt humör blir inte bättre av att jag inte hittar någon ny bok att läsa. Alla andra böcker som jag har är utlästa och att bara läsa skolböcker blir lite långtråkigt. Men just nu verkar det som att jag har läst varenda bok i hela biblioteket. Jag sträcker på mig och för tredje gången tittar jag igenom hyllan. Där, mellan två tjockare böcker finns det en bok som jag inte lade märke till förut. Jag drar ut boken och märker hur någon drar ut boken på andra sidan av bokhyllan. Personens gråa och bekanta ögon tittar på mig. Jag tar boken och går runt bokhyllan. Även den andra personen tänkte på detta och vi möts på ena kortsidan. Scorpius skrattar,
- Vad har hänt? frågar han.
- Varför tror du att någonting har hänt? undrar jag och vi börjar gå mot vårt favoritbord.
Han skrattar igen.
- Jag känner dig väldigt bra Rose. Vi har varit vänner i flera år. Dessutom så syns det i dina ögon när du är arg. De nästan brinner. Vilket är väldigt vacker eftersom dina ögon är blåa, säger Scorpius och sätter sig ner på stolen.
Jag rodnar lite. Han reagerar inte vid sitt ordval, så jag säger ingenting.
- Hailey vägrade dricka honungsölen, muttrar jag.
Jag väntar på att Scorpius ska börjar skratta men det gör han inte. Han tittar bara medlidsamt på mig.
- Varför inte? frågar han.
- Hon tror inte på medicinska kurer som inte kommer ifrån en botare, säger jag.
- Men det gör ju inte du heller, säger Scorpius och lägger huvudet på sned.
Jag blinkar.
- Just den här kuren tror jag på, säger jag trotsigt.
Han ler och himlar med ögonen. Jag lutar mig fram och slår till honom på armen. Scorpius skrattar. Vi slår upp våra böcker och läser under tystnad. Det är ingen pinsam tystnad. Det känns bara så naturligt.
- Vad läser du? frågar jag.
Scorpius tittar på framsidan och lyfter på ögonbrynen.
- Klassiska dikter, säger han och jag fnissar.
Det kanske inte riktigt var vad han var ute efter.
- Men det finns faktiskt väldigt fina dikter här i, påpekar han sen.
Jag flyttar på min stol och ställer den bredvid honom. Han harklar sig och börjar läsa:

Med dig är jag hemma, hemma igen.
Närheten som jag saknat,
Drömmar som fått mig att längta.
Doften av din parfym,
Känslan av dina händer som tryggt håller om mig
Med dig är jag hemma, hemma igen.

Dina ögon glittrar och blänker igen,
De glittrar av vackraste blå när du ser på mig,
Jag har saknat känslan av hur du en gång såg på mig.
Nu ser du på mig igen och jag känner,
Med dig är jag hemma, hemma igen.

Det var vackert. Jag vet inte riktigt vad jag ska säga. Hur svarar man på någonting som man inte riktigt vet vad det betyder? Scorpius säger inget mer. Suckar nöjt och bläddrar sida. Jag sitter kvar intill honom. Väntar på ord som aldrig kommer.
- Jag måste gå, vi ses, säger jag och ställer mig upp.
- Hej då, säger han och verkar vara väldigt inne i boken.
Jag lämnar biblioteket på snabba steg. Det känns som att mitt huvud snurrar. Som om någon har täppt igen min hals och hindrar min andning. Vad menade han med att läsa den där? Fanns det någon undertext som jag missade? Något hemligt meddelande. Jag fortsätter att gå fram och möter snart Hailey. Jag svär tyst åt den som sitter där uppe och bestämde att det här skulle hända.
- Hej, snörvlar hon.
Jag nickar. Fortfarande sur men kan fortfarande inte riktigt andas. Hailey suckar en raspig suck.
- Det var inte meningen att göra dig sur. Jag blir väldigt grinig när jag är förkyld. Förlåt älskling, säger hon och kramar om mig.
Jag kramar tillbaka.
- Det är okej, mumlar jag.
Huvudet snurrar fortfarande och jag känner mig förvirrad från topp till tå. Hailey stryker min kind och ler.
- Jag hade nog världens tur att jag fick en sådan underbar tjej, säger hon.
Jag tittar på hennes ansikte. Det är svullet och förkylt.
- Ja, jag tänkte precis det samma, säger jag.
Hailey ler och vi börjar gå. Hon pratar på som om vårt bråk aldrig hänt. Jag lyssnar bara på halva örat. Vad ville han säga egentligen?

Världsbäst!

Sååååå bra!!!♥

HAN VILLE SÄGA ATT SCOROSE BETTER BE TOGETHER NOW ♥
Åh den där dikten var jättefin och så perfekt, just naww ♥ Just SCOROSE 83
Åh Albus, är fortfarande ohjälpligt förtjusad i honom ♥ Allt han gått igenom, och han är fortfarande så stark och snäll :}
Åh vill ha mer ^^

Åh! Äntligen! Så som jag har väntat! Jag älskar det! Awesome skrivet! Jag tänker inte dra förhastade slutsatser denna gång ^^ Jag måste först få läsa vad Scorp också tycker, tänker, känner innan jag kan besluta mig ifall Rose är bisexuell eller inte >.> (Vilket jag smått hoppas... Hon och Scorpius passar verkligen ihop! ) Fast, då kommer jag tycka synd om Hailey... Fast, Rose förtjänar att bli lycklig! Och hon vill inte gifta sig... *försöker desperat komma på en annan, mer vettig anledning att inte gilla henne men kan inte* *suck* Jag vill att det ska bli Rose och Scorpius så enkelt är det ^-^ Hailey kan säkert bli lycklig hon med, på något vis!
Jag menar, Millie blev ju lycklig till slut trots att det kom fram att det är Sarah James älskar ^^

Jättebra skrivet!

ScrosososososohohohrohrorhorahbhbajabUBJAaaaugh!
Så himla bra.
Älskar att Al avskyr Sarah.
Inte för att vara elak eller så, men haha! Hoppas att det blir Scorpius och Rose, men vet inte riktigt vad jag vill ska hända med den där James...?
Azum.
♥

Underbart, jag vet inte hur jag sak formulera det riktigt! du ger mig inspiration i allt, jag, luna, lily och mollylisa leker till ch med det på dagens rast!