Lauras magiska liv

Jättebra! Snart så får vi läsa om vilket elevhem som hon kommer i!!!!!!♥

skiiitbra meeerA ♥

bra!!

as bra! fortsätt!

suuuper bra !!
meera!

Tack allihopa ♥ , vet att jag är seg att skriva men har haft ett antal tentor att drass med

Kapitel 9- Tågresan
Flickan stod fortfarande kvar i dörröppningen och såg sig nervöst om.
– Slå dig ner, sa jag vänligt och log åt henne.
Hon slog sig ner i sätet mittemot mig, stirrade nervöst på mig och kollad sedan bort.
– Jag heter Laura Pevensie och är eller ska bli förstaårselev, vem är du?, frågade jag henne nyfiket.
– Jag heter Disa Emblasson, sa hon vänligt och räckte mig sin utsträckta hand.
– Det var ett fint namn, sa jag vänligt och funderade på vart jag hade hört det förr.
– Det är ett fornnordiskt efternamn vi härstammar från den första häxan och trollkarlen.
Vår släkt är renblodiga, sa hon stolt och såg på mig och jag bara stirrade tillbaka.
– Va, vad menas med det?, sa jag förvånat.
– Det betyder att vi inte har någon inblandning av mugglare i vårt blod.
Och att vi tillhör en av de två förnämsta släkterna på Bifrost.
De släkterna heter Emblasson och Asksson, och vi härstammar från de första människorna Ask och Embla.
Och Ask och Embla var även de första magikerna som alla härstammar ifrån, och från dem går två släktled med renblodiga trollkarlar och häxor.
Jag antar att du är mugglarfödd?, sa hon sedan vänligt och såg på mig.
– Ja det är jag, hur är den andra släkten?, sa jag och såg på hennes blåa ögon.
– Dem ska du akta dig för, de hatar mugglarfödda, sa hon innan vi blev avbrutna av en långsmal man i röd och vit mustasch som knackade på kupédörren.
– Ska ni ha något från vagnen, flickor?, sa han vänligt och log mot oss.
Vi gick ut i korridoren och tittade på vad han hade, men det var inte det vanliga godiset.
Det var inte hallonbåtar, zoo tabletter eller kexchoklad.
Nej det var Chokladulvar, Iduns äpplen i alla smaker och Midgårdsorm och mycket mer.
Jag köpte en av varje och Disa köpte en del hon med och vi gick tillbaks och satte oss på sätena.
Jag började med att öppna en ask med en chokladulv, men jag tappade den av ren förskräckelse.
För ulven hade hoppat upp på min axel och börjat morrat.
Disa såg roat på mej och började sedan att skratta.
– Det är lugnt, det är bara en förtrollning, ta fast honom och bit, sa hon mellan skratten.
Jag såg irriterat på henne men gjorde som hon sa, och ulven blev en vanlig chokladulv.
– I asken finns även kort som man kan samla på, kort på berömda magiker, sa hon förklarande när hon såg min oförstående min.
Jag tog fram kortet och vände på det, en ful gubbe med ett öga och två korpar på vadera axel stirrade mot mig och, ja han rörde på sig.
Jag kollade förskräckt upp på Disa.
– Han rörde på sig, sa jag och såg på henne.
– Ja de gör de i trollkarlsvärlden, jag har sett mugglarfoton jag fattar inte hur de orkar stå så stilla hela dagarna, sa Disa och skakade på huvudet.
Jag bara stirrade på henne och tog en midgårdsorm, den såg ut som den riktiga midgårdsormen med svart lakritskropp och röda lysande hallonögon.
Den slingrade sig som en orm när jag höll dem på handflatan, men sen tog jag tag i den och bet,
Och liksom ulven blev den stel och lealös som ett vanligt godis, men den smakade mycket gott.
Sen tog jag upp asken med Iduns äpplen i alla smaker och öppnade asken.
Asken var full med röda, gula och gröna äpplen och jag tog ett utav dem.
– Akta dig för dem där, det är alla smaker och de menar det.
Det finns vanliga smaker och så smaker som rostat bröd, köttbullar, men även snorkråka, grus och grässmak, sa hon och såg på mig när jag försiktigt förde det första äpplet till munnen och bet i det.
Det smakade hårspray och jag spottade ut det och Disa skrattade gott.
Och vi satt där i flera timmar och pratade om allt möjligt.
Disa såg sedan ut genom fönstret.
– Bäst att vi byter om, sa hon och vi satte på oss våra uniformer och packade ner allt i våra koffertar och väntade på att tåget skulle stanna.
Jag kände mig nervös och det kände som om jag skulle spy.
Disa tog min hand och jag kände mig lugnare, jag kände att tåget stannade med en stark stöt.
Vi gick ut genom kupédörren och trängdes med de övriga eleverna och stod strax ute på den kyliga och mörka stationen och såg oss om.

Åhh så bra! Jag längtar till nästa kapitel ♥

super bra

Vilken bra Suuper!