The rich and The poor (rollspel)

"Jag har ingen lycka." Svarar Andrea. "Men se upp för stora män med påkar i händerna." Säger Andrea och lägger händerna i fickorna. Hon har aldrig släppt ut någon förut, hon är nog ganska död.

(( muahhahaha i'm back!! ps. har skapat ett rollspel..))

Christoffer tittar på henne med ett snett leende.
"Följ med oss?"föreslog han menande och höjer ögonbrynen. "Jag tänker ändå inte gå hem."

Alexandra ignoerade svaret flickan gav henne och gjorde sig beredd att slåss. Hon upptäckte sitt Daisho-svärd och en skateboard liggande på ett bord men några andra saker. Alexandra förstod att det var de konfriskerade sakerna och raffsade ihop sig några saker som skulle kunna vara användbara och puttade skateboarden i famnen på pojken från De rikas land. Hon hängde sitt Daisho-svärd i sitt bälte och började gå mot dörren som ledde ut till friheten igen.

EDIT; Ah, nej! Jag såg inte ditt inlägg, JoMo och råkade göra så här istället

(( gör inge ;P ))

Andrea skakar på huvudet.
"Måste hem." Säger hon lätt och går rakt upp för trappan med hunden efter sig. Mycket riktigt, Slägga, Blue och Domarn är kvar. Men sover. Alla utom Blue då. Men blue är den minsta av de tre.
"Se upp för blue." Viskar Andrea.

Christoffer tar tag i skateboarden och åker skickligt ner för räcket på trappan så att de flesta vaknar. Men han hade sett till att de andra två hunnit ut innan det.
"Nu blir det att börja springa tjockis!"skriker han innan han smäller igen dörren för näsan på dem och forsätter åka sin skateboard på gatorna utanför.

Andrea springer snabbt nedför gatan innan hon klättrar upp för ett hus med en krok. Den är till hälften raserat och detta ska vara den RIKA delen av slummen. Även kallad den fattiga delen av landet.

Alexandra gjorde en smidig ninjarörelse och hoppade upp på ett bord, nära ett fönster.
"Försöker ni ta oss, rikemansbarn så får ni anstränga er lite mer", väste hon till en tjockis som stirrade dumt på henne.
Sekunden efter hade hon slagit sönder fönstret och hoppat ut genom det.
"Fan då", muttrade hon när hon kände en skarp smärta i vänster hand som talade om att en av glasskärvorna hade trängt in sig i huden. Hon sprang allt vad hon orkade bort från den äckliga cellen men ändå så tyst som möjligt. Till slut stannade hon upp och betraktade sin hand. Den var blodig, men annars var det bra. Hon drog försiktigt ut glasskärvan och torkade av blodet på tröjan.

Christoffer såg upp mot sitt eget hus, eller han snarare blänger på det. I stället för att vända upp dit fortsätter han vidare på sin skateboard, med tanke på hans kläder som var mycket slitna så skulle ändå ingen märka att han var en av de rika.
Han svänger in på basketplanen som han brukade spela på med några av sina kompisar, två av dem är där, rika, Troy och Ryan hette de.
"Där är du!"utbrast Troy och kastade basketbollen i famnen på honom.

Andrea landar hårt på andra sidan huset och drar upp sin munkjacka. Hennes hund kommer hitta henne. Det gör den alltid. Hon går ensam genom mörkret och ser alla eländiga personer som ligger på gatorna och sträcker ut händerna åt henne. Hon fnyser åt dom och går vidare.