Irma Finnigan

Nu när jag har fått lite läsare igen fortsätter jag nog, men inte precis nu... i eftermiddag kanske

EDIT:
Här kommer kapitlet
____________________________________________________________


Kapitel 8

De andra tre tjejerna hade satt sig i en av sängarna och fnittrade. De verkade inte märka att Irma och den andra tjejen tittade mot dem.
”Jag heter Irma”, sa Irma.
”Jag heter Hannah”, sa hon och log.
”Ska ni vara med på en omgång knallkort?” frågade en av de andra tjejerna.
”Okej”, svarade Irma.
”Vad är det?” frågade Hannah.
”Är du mugglarfödd?” frågade tjejen nyfiket.
”Ja”, svarade Hannah.
”Okej, coolt”, sa tjejen. ”Det är ett kortspel. Det är inte så krångligt, du lär dig.”
De spelade knallkort en stund och när Hannah väl lärt sig vann hon nästan alla gångerna. De andra tre tjejerna hette Alice, Sophie och Lily.
”Ska vi gå och lägga oss nu?” frågade Sophie.
”Ja, jag är trött”, sa Hannah.
Strax gick de och la sig.

Irma gick tillsammans med Lily och Alice till frukosten nästa morgon. Sophie och Hannah hade redan gått.
”Det finns mer trappor än vad jag hade kunnat tänka mig här!” sa Lily.
”Jag förstår vad pappa menade med att man lätt gick vilse i början”, sa Irma.
”Jag med”, sa Alice.
Efter ett ganska bra tag hittade de äntligen ner till stora salen. De satte sig vid Hufflepuffs bord vid Hannah och Sophie.
”God morgon”, sa de.
Irma la upp yoghurt och flingor på sin tallrik och började äta.
”Förstå lektionen är örtlära idag”, sa Hannah.
”Vad roligt!” sa Sophie. ”Det har jag sett fram emot. Jag gillar sånt.”
”Jag längtar tills vi ska ha kvastflygning”, sa Irma.
”Ja, det gör jag med!” sa de andra.
Efter frukosten gick de ner mot växthusen. En skara andra förstaårselever stod redan vid växthus nummer ett, så de gick dit.
Efter en liten stund kom en man skyndandes emot dem. Han var ganska lång och hade brunt hår.
”Ursäkta att ni fått vänta”, sa han och öppnade växthus nummer ett.
”Jag är professor Longbottom och kommer undervisa er i örtlära”, sa han. ”Ställ er två och två vid borden.”
Sophie och Hannah ställde sig vid ett bord och Alice och Lily vid ett annat. Så Irma fick ställa sig själv.
”Kan jag ställa mig här?” hördes en välbekant röst.
Irma vände sig om och mötte Ambers blick.
”Absolut!” svarade Irma.
_________________________________________________________

Förlåt för lite tråkiga kapitel, snart ska det nog bli roligare...