Den onämnda magiska trekampen (SV)

WTF PASHA VAD TÄNKER DU MED?!!!!!!!
AURORA SKA INTE DÖ.
Gahhh skriv mer innan jag sprängs av feels och spänning, omg 8o
Men btw: har du nt tidigare skrivit att pasha var en björn, heller har jag inbillat mig det?
Åhhh måste göra en hel hög med läxor nu så kan inte skriva mer, men du ska veta att JAG ÄLSKAR ALLT ♥ kram ^^

mycket möjligt, vet att någon av Krum syskonen var det, kunde inte komma ihåg vem, men har haft i huvudet att det var Rita som var det...
jag har ingen bra koll på min egna fanfiction HAHAH xD
men ska ändra det för det är Rita som ska vara det:
Pasha: örn
Rita: Björn
Gaby: korp
Aurora: någon liten fågel (kan inte fåglar, hehehehe)

ska försöka lägga ut nästa kapitel i morgon, för har en liten idé inför alla hjärtans dag, men är nästan rädd för era reaktioner xD
vi får helt enkelt se på fredag era reaktioner
;3

GAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAHHHHHH!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

VARFÖR KÄNNS DET SOM OM JAG VAR DEN SOM DRACK GIFT! VARFÖR SKRIVER DU SÅ HIMLA BÄST?! OCH VARFÖR MÅSTE JAG ALLTID SKRIVA I CAPS NÄR JAG KOMENTERAR DIN FANFIC...hehe det sista är det enda jag har något svar som inte inehåller massa konstiga andledningar, för att jag tycker att stora bokstäver är mycket coolare än små

Nämen jag anntar att du vet att detta är den bästa fanfic jag någon sin läst! Kommer Rora dö nu?... Jag läste kapitlet för ganska länge sedan men eftersom att jag var tvungen att gå och skrika nu så får du komenteren nu....hehe jag grät ju inte hhysteriskt för några sekunder sedan

Jag tror jag är kär i din fanfic...
Bara så du vet kanske jag gifter mig med den någon gång, nä man får nog inte gifta sig med fanfictions...life sucks!

Det enda dåliga med detta kapitl var väll att det inte innehöll någon Jily, men det innehöll mycket syskon Krum!

Nu måste jag tyvärr lämna denna underbara fanfic och gå och läsa lite mindre spännande kärlekshistoria...twilight!

Detta kapiitel var otroligt känslofullt och nu måste jag ha fler kapitel för jag MÅSTE VETA HUR DET GÅR MED AURORA!! *hysterisk*

lily, luna:♥

Hej, hade ändå skrivit klart kapitel 76 så why not? Det är ganska kort så kommer även 1 kapitel i morgon, kanske två ;3

hoppas ni gillar det trots att det är rätt känslofyllt och glöm inte slänga in er åsikt om det!

Kapitel 76 Styrka (Gabryellas perspektiv)

Dagen hade varit hektisk. Jag hade gått på några av mina lektioner och haft tre intervjuer angående trekampen. Man kunde ju tycka att det var ganska sent att intervjua mig nu, men jag eller rättare sagt mina livvakter hade nekat till alla intervjuer under min skoltid. Fast nu hade Karkaroff envisats om att det var det enda rätta att visa "Durmstrangs stolthet" som han kallade mig. Löjlig titel om man frågade mig.

- Jag kommer inte ens ihåg vad hon hette, men hon sa att hon jobbade för the daily prophet och var ny, säger jag när James frågade om den otrevligaste intervjuarn.

- Förmodligen var det skatan Skeeter, hon kommer snart ha ljugit ihop en fin historia om dig, säger Sirius och fortsätter äta.

- Slutar du aldrig äta? retar jag honom och han knuffar till mig lätt.

- Du borde äta mer, svarar han och Lily ser besvärat på oss.

- Om vi stör dig Evans så kan du alltid titta bort, föreslår Sirius och Lily himlar med ögonen.

- Tro det eller ej, Black, men jorden kretsar inte runt er. Faktiskt så är det som besvärar mig på väg hitåt, säger Lily och vi vänder oss om och ser Snape komma mot oss.

- Vad har vi för ära som får se ditt flottiga hår i närbild? frågar Sirius sarkastiskt och Snape ser på honom med en mordiskblick.

- Faktiskt, Black, så är det din flickvän jag ska hämta, svarar Snape och ser på mig.

- Det handlar om din syster, säger han.

- Vilken av de? frågar jag och tar en klunk från min bägare med eldvatten.

- Aurora, svarar Snape och jag vänder mig snabbt om.

- Mår hon bra? frågar jag oroligt.

- Inte här, svarar han och jag reser mig upp och Sirius rycker tag i min hand.

- Du kommer tillbaks senare va? frågar han och ler mot mig.

- Ja, det ska nog inte vara så farligt, svarar jag och kysser honom snabbt innan jag följer med Snape.

Vi går med snabba steg mot skeppet och jag börjar bli mer och mer rädd över vad som skulle kunna ha hät Aurora. Tänk om hon var skadad.
När vi kommer in i skeppet blir alla tysta och ser frågande på oss, men det spelade ingen roll just nu. Jag behövde se min syster. Snape leder mig in till Pashas rum där Pasha, Rita, Aurora, Karkaroff och Dumbledore väntar.

- Vad är det som har hänt? frågar jag nervöst när jag ser hur Ritas ögon är rödsprängda, Pashas ser döda ut och Aurora ser mest chockad ut när hon sitter i Pashas säng med Rita och Pasha bredvid sig.
- Gabryrella, sätt dig, säger Dumbledore med en sympatisk min.
- Jag föredrar att stå, svarar jag och ställer mig närmare träbyrån bakom mig.
- Någon, hade skickat vin till din bror, säger han sakta.
- Och det är vanligt, säger jag, men känner hur något är fel.
- Denna gången var inte drickan menad för honom, utan dig och din syster Ritané, säger Karkaroff och jag ser frågande på honom.
- Vinet var förgiftat, vi vet inte ännu vad det är, men vi ska ta reda på det, säger Dumbledore.
- Vad rör det mig? ingen av oss har druckit det, eller hur Rita? säger jag oförstående.
- Precis, men din yngre syster har gjort det, säger Dumbledore och med dem orden rasade min värld samman.
- Nej, nej, nej, nej, börjar jag mumla panikslaget för mig själv och tar tag i byrån. Hela rummet snurrade.

- Vi ska göra allt vi kan för att hitta något botemedel, men just nu ser det kritiskt ut, säger Dumbledore i försök att lugna mig och jag ser bort mot mina syskon i hopp om att de ska bryta ihop i skratt och detta ska vara ett sjukt skämt. Men ingen skrattar. Rita börjar gråta igen, Aurora ser ner i sina händer och Pasha ser tomt ut i luften innan han sluter sina ögon och ser allmänt plågad ut.

- Nej, detta händer inte, viskar jag panikslaget och täcker för mitt ansikte med mina händer och börjar andas häftigare.
- Gabryella, du måste vara stark för din systers skull, säger Karkaroff och jag inser vad som håller på att hända. Ett av de dyrbaraste jag har är döende.
- NEJ! Vrålar jag panikslaget och springer ut ur rummet och ut från skeppet.

Jag behövde Sirius nu, jag behövde Remus, jag behövde mina vänner. Nu. Sirius skulle få allt att känns bra igen och mina vänner skulle ge mig hopp. Aurora skulle inte dö, hon kunde inte dö, inte nu. Vi skulle bli gamla, se varandra gamla och dö gamla. Inte som tolv och femton.

Ahhhhhh hur kan du skriva så här perfekt! Allvarligt jag störtgråter just nu, skönt att höra att fler kapitel är på väg! Men Aurora ska ju dö...hon var ju med i de första kapitlerna!

Du vet att du skriver bäst och jag skriver det varje gång för du får aldrig glömma bort det! För om du skulle sluta skriva skulle jag dööö. Jag behöver din fanfic och nu måste jag sluta gråta för att kunna ta mmig till skolan!

Och det här med alla hjärtans dag kapitlet tycker jag låter Awsome...vi kan väll inte reagera dåligt på dina kapitel...eller...nä. Men det llåter väll awsome...JAG VILL HA KAPITEL FÖR DU SKRIVER BÄST!

you biatch!
HUR VÅGAR DU MÖRDA AURORA (villket du fömodligen kommer att göra!!) och sen gö så att det ska se ut som Pasha har gjot det!!! *gråter hysteriskt villket inte passar eftersom ja har lektion snart!*

vad täncker du göra här näst?! splittra Sibryella, döda Pasha, göra så att Jily hatar Varann?! nä, då blir jag arg!!

men förövrit var det väldigt bra skriver och man kunde leva sig in i hur Gabryella kändde sig :'(♥♥

Åhåhåh FEEEELS JAG DÖR DU SKRIVER SÅ BRA OCH OTTOLIGT KÄNSLOSAMT, MITT HJÄRTA LIGGER PÅ GOLVET OCH GRÅTER SRSLY 8{
Jag trodde att Aurora typ dog direkt när hon drack giftet, så fick värsta glädjechocken när hon satt där levande (vartefter jag sedan dog igen, nu av sorg, när de sa att hon var döende)
VARFÖR KAN JG NT HOPPA IN I DIN FF OCH PÅ NÅT MIRAKULÖST SÄTT RÄDDA SÖTA LILLA AURORA?!
Åh jag slår vad om att Aurora kmr dö av det där, det är så det slutar och sen kmr Gaby få den där förbannelsen :E
Hoppas dock att hennes vänner kan hjälpa henne, kanske kan man vänta sig lite Sibryella-snuskigheter till och med? ( det är ju ändå alla hjärtans dag imorn!! 83)

Iaf; Glad alla hjärtans-dag på dig, hoppas att du vet att jag älskar dig och din ff 83 ♥ ska forever alone som jag är sitta och hårdbevaka ögat efter mer imorn hehe 8} puss o kram ^^

lily, luna: Tack så mycket!:3 kommer komma lite jily i detta kapitel, men eftersom jag inte gillar principen med alla hjärtansdag så... kanske mste be om ursäkkt xD♥

Sourire: tack, men har bara et ord till dig: förlåt ♥

Freddelito: Vi kan sitta och vara foreveralone tillsammans! ♥
och får nog be om ursäkt till dig med, men tyvärr är jag inget fan är principen med alla hjärtans dag, så förlåt! (mörda mig inte för nästa kapitel! xD) btw, älskar dig med för du är så extremt gullig i dina kommentarer! :3

Men nu dumdumdumdum! *Dramatisk musik*

Kommer kapitlet jag lovade för alla hjärtansdag och kommer även ett till senare under dagen (eftersom jag publicerar detta runt midnatt)

Alla sibryella shippare: ner med yxor och dödsklot! please don't kill me, men var tvungen (naah, kände mest för att publicera detta kapitel på alla ♥s dag, men det skulle kommit i vilket fall som helst!)

Hoppas ni gillar något med det (ni som inte gillar Sibryella, Siby eller vad ni vill kalla Gabryella och Sirius kommer älska det!)

OCH hoppas ni förstår hur mycket jag föraktar tanken med alla hjärtans dag! xD (firar det som det heter i Finland: alla vänners dag!) ♥ (<-- varför skriver jag ens hjärtan just nu?)

</3</3</3</3</3 <-- heheh, är trött och flummig just nu...

glöm inte skriva era kommentarer (eventuellt hur mycket ni hatar mig) eller ställa en fråga om ni undrar något! :3

Puss och Kram tills vi hörs igen! ;3

Kapitel 77 Fel kyss (Sirius perspektiv)

Jag, James, Remus,Peter och Lily gick trötta ut ur stora salen. Vi hade förmodligen sittit där i tjugo minuter efter att Gabryella försvunnit i väg med Snape. Jag hoppades hon skulle komma tillbaks snart eftersom hon skulle tycka det vore minst lika kul som jag att lyssna på Lily och James små gräl.

- Kom igen, det är kanske två Hogsmeade turer kvar! gå ut med mig på en av dem! säger James

- I dina drömmar! inse James att jag kommer aldrig gå ut med dig, ALDRIG! säger Lily irriterat.

- Det finns alltid hopp! dessutom kallade du mig James, säger James nöjt och blir slagen av Lily.

- Du vet vad jag menar Potter, vi kommer aldrig bli något! säger hon bestämt.

- Man ska aldrig säga aldrig, säger James och ler belåtet för sig själv.

- Du sa det två gånger precis, säger Lily irriterat och vi börjar höra snabba fotsteg närma oss.

- Sirius! ropar en bekant röst och jag vänder mig om och ser Kelsey komma mot oss.

Jag stannar upp medan de andra fortsätter gå och jag suckar ät tanken på att bli kvar med Kelsey ensam.

- tänkte ge tillbaks boken, säger hon och ger mig min bok i försvar mot svartkonster.

- Tack, svarar jag och tar emot boken.

- Hur är det med dig? frågar hon vänligt.

- Det är bara bra, svarar jag förvånat.

- Vad bra, svarar hon och vänder sig snabbt om mot trapporna innan hon trycker mig mot väggen i en hård kyss.

Under hela kyssen förstår jag inte vad som händer. Allt gick så fort från att Kelsey och jag små pratat tills hon avbrutit kyssen och skymdat sig i väg.

- Black, vad i helvete håller du på med? utbrister Lily rasande och mina vänner ser chockat på mig.

- Ni förstår inte, säger jag och ser att de ser upp mot en av trapporna.

När jag vänder mig om så ser jag det jag fruktat mest. Gabryella. Hon ser på mig med en chockad och sårad blick innan hon snabbt börjar gå därifrån.

- Gabryella! ropar jag och börjar springa upp för trappan, men det varför sent. Hon var redan borta när jag kommit upp.

- Sirius, vad har du gjort?! frågar Remus argt.

- Vi måste hitta henne! jag måste förklara! säger jag panikslaget och vi börjar leta efter henne.

Under tiden vi letade förklarade jag för de andra att det inte var jag som kysst Kelsey, utan hon som kysst mig, men Lily och Remus hade svårt att tro mig. Men de gick med på att tro på mig efter ett tag, men vi kunde inte hitta Gabryella.

- Vi splittrar oss, vi kanske hittar henne lättare så, säger Remus och vi gör som han föreslagit.

- Om vi inte hittar henne, så dränker jag mig själv i svartsjön, säger jag till James som stannar.

- Oroa dig inte, vi hittar henne, säger han tröstande, men inget kan få mig må bättre eller få ut bilden i mitt huvud på hennes förtvivlade blick.

Jag och James delade oss efter ett tag och i länge letade jag efter henne tills jag stannade upp. Jag hörde henne prata tillsammans med James.

- Du måste lyssna på honom, ge honom en chans att förklara, säger James och jag kikar ut från hörnet.

- Nej, skulle han älskat mig skulle han ha avbrutit kyssen. Inte hon, säger Gabryella med tjock röst.

- Han älskar dig mer än allt annat! snälla följ med mig, ber James men hon skakar på huvudet.

- Nej, svarar hon och tårar börjar rinna mer för hennes kinder. Jag önskar jag kunde springa fram till henne, men min kropp var förstenad. Vad hade jag gjort?.

- Hur känns det? frågar hon plötsligt.

- Vadå? frågar James förvånat.

- Jag ser på dig hur mycket du älskar Lily, varje gång du ser på henne syns det i dina ögon. Hir känns det att vad du än gör, så avvisar hon dig? frågar Gabryella och James ser tyst ner på golvet innan han svarar.

- Det känns så som du känner dig just nu, svarar han och går fram till Gabryella och ger henne en kram.
Jag inser i det ögonblicket att jag har förlorat henne.

NEJ SIRIUS DU HAR INTE FÖRLORAT HENNE GAAH
VET INTE VAD JAG SKA SKRIVA SÅ DU FÅR NÖJA DIG MED ATT VETA ATT JAG FULLKOMLIGT ÄLSKA DET ♥

NEJ!
Katta, va fan?!
vad i helvete håller du på med?!!!?! hu våga du splittra Sibryella på alla hjärtans dag och ha den där hjärtkrossade dialogen om Jily?!?!
hur vågar du?!?!
"ställer in alla planer för att sitta och gråta i ett hörn"
sen så har jag ett krav: mörda den där h***n Kelsey innan jag gör det åt dig!!!!!!

och Sibryella ska bli ett igen! annars så dör jag en plågsam död....

det ända positiva jag har att säga är att du skriver som en Gud och att du är rolig när du är flummig och lägger till den mest dramatiska låt du hittar..