Rollspel, från olika världar

Cassian suckade inombords, han hade mycket att lära Jezebel! Men det var inte hans fel, nej det var Alexis fel, han som vridit om Jezebels hjärna så
"nej han vet inte vad som är rätt och fel. Han vet inget" sa Cassian och log mot Jezebel när han la sig ner i hans knä
"Jezebel din far vill bara se dig plågas och allt han säger är fel. Du har inte rätt att plåga dina barn! Så om jag var du så skulle jag lyssna på mig, men du får själv avgöra vem furu ler har rätt" sa Cassian lugnt "låt tiden avgöra och välj den som känns bäst. Men försök sova nu" sa han vänligt och strök försiktig Jezebel över håret och han ångrade sig genast när Jezebel stelnade till. Men sen slappnade han av och Cassian kunde andas ut

Jezebel la huvudet på sned
"Det gör han väll? han vet alltid när jag gjort något som jag inte ska" sa Jezebel och kände sig helt förvirrad. han undrade om Cassian hade rätt eller om han bara lurade honom. hans far gjorde väll bara vad alla fäder gör, han var ju lika dan mot Kain
"Hur vet jag vem som har rätt då? hur vet jag vad som är rätt?" sa han och slöt ögnen "stannar du hela natten?" frågade Jezebel Cassian och stelnade till när han rörde honom men andades ut, det var bara Cassian och med Cassian här var det ingen fara

"nej det gör han inte! Ta bara Cassandra, det var inte ditt fel utan hans" sa Cassian allvarligt. Hur kunde kortmästaren säga att det var Jezebels fel? Hur kunde han skylla på honom? "du lär dig det. Tänk bara själv först och känn sen efter vad som känns mest rätt" sa Cassian och log sen
"jag stannar hela natten oroa dig inte, jag låter inte nån skada dig" sa han och la sig ner i sängen och Jezebel la sig bredvid och slöt ögonen. Cassian kunde inte låta bli att lägga en arm run Jezebel som stelnade till
"förlåt" sa Cassian och tog bort den

Jezebel visste inte vad han skulle säga, nu var han verkligen förvirrad. var det inte hans fel? hade han inte varit vacker hade Cassandra aldrig rört honom. Jezebel fick ingen ordning på det här. han nickade svagt, känn efter själv? men om han inte vet vad som är rätt och fel då? hur ska han då kunna lita på nån av dem? han kände Cassians arm runt hans midja och stelnade till och Cassian tog bort den
"Det gör inget, du är varm och jag gillar saker som är varma" sa han och tog hans arm och la den runt honom. Cassian var varm precis som Snark var eller blodet i en människa. och Cassian kändes trygg, han var det enda normala i hans liv just nu och han ehövde någon som visste alla svar just nu. han slöt ögonen och somnade

Cassian log roat åt Jezebels logik. Han skulle aldrig få nån ordning på honom men om Jezebel var glad var han glad. Han slöt ögonen och hörde hur Jezebel somnade och han hoppades han skulle slippa mardrömmarna. Cassian slöt trött ögonen och sov snart han med

Jezebel vaknade av att en klocka ringde och han kände Cassians arm runt sig och log, han ahde slupit mardrömmarna, han visste inte i fall det var föratt Cassian sov bredvid eller om det var för att han hade pratat med honom. han satte sig upp och puttade på Cassian som vaknadepch såg på Jezebel
"Det är morgon" sa han bara och reste sig upp och hörde de andra vakna, Jezebel hade verkligen ingen lust att prata med dem alla, men han var tvungen att gå upp om han skulle få nån frukost. han drog isär förhängerna och gick fram till kofferten och funderade på vad han skulle dra på sig. han känd ehur de andra glodde på honom
"Ja vill ni något?" frågade han lite irriterat och de srukvade på sig
"Vi hörde er prata igår" började Blaise och Jezebel stelnade genast till, han hade glömt att de andra var där och han hade ingen lust att de skulle veta. han vände sig om och såg på dem
"Vem är Cassandra?" frågade Draco försiktigt
"Det spelar ingen roll, han är död ändå" sa Jezebel kallt
"Hur dog han?" frågade Blaise
"Jag dödade honom" sa Jezebel och tog sen fram ett par svarta byxor och en vit shorta och bytte om
"Gjorde han såren på din rygg med?" frågade Nott
"Nej!" varallt Jezebel svarade, han gillade inte deras frågor, de angick inte dem
"Vem gjorde dem? och varför stoppade du inte Cassandra?" frågade Draco men Jezebel såg bara på dem och gickk förbi dem. de var precis som Cassandra de hade hört honom men inte lyssnat och förstått. han gick ner till uppehållsrummet och väntade på Cassian

Cassian tyckte de andra var lite väl okänsliga. Han såg efter Jezebel och skakade på huvudet
"det var väll bra korkat! Hur kan man vara så okänsliga?" skrek han åt dem och drog på sig ett par svarta byxor och shorta
"men vi ville bara försöka förstå" sa Blaise
"det lär ni aldrig göra! Det lär ingen göra helt och hållet!" sa Cassian och tog upp knivarna och stoppade dem på sig
"ite ens du?" sa Nott förvånat
"Jezebel är döden ingen förstår sig på honom helt" var allt han svarade
"men om han är döden varför stoppade han inte den där Cassandra?" frågade Draco
"för att han inte kunde! Jezebel ber aldrig om något. I vår värld får du inte visa svaghet och där har Jezebel inga svagheter! Ni skulle aldrig förstå" sa Cassian och gömde den sista kniven
"men varför gjorde hans far inget? Han verkar ju ha makt" sa Blaise och Cassian kunde inte låta bli att skratta
"Alexis har aldrig gjort något för Jezebel mer än att skada honom. Jezebel är hans mest rogivande expriment. Men visst gjorde han något. Han piskade honom och sa att de var hans fel. Därför har han ärren på ryggen" sa Cassian och ilsknade till
"hans far? Vad är det för fel påhonom? Varför flyr inte Jezebel?" sa Nott förvirrat
"Alexis är djävulen själv! Och Jezebel kan ite fly eller han vill inte fly. Alexis ha sätt till att han alltid kommer tillbaka" suckade Cassian och började gå
"men varför dödade han Cassandra sen då?" frågade Draco
"för att han dödat mig. Jag har Cassandras kropp nu men ni lär aldrig förstå och om ni berättar för någon dödar jag er" sa Cassian och gick ner till Jezebel som stod lutad mot en fåtölj
"är du okej?" frågade han honom och såg att Jezebel lagt upp den vanliga skölden

Jezebel hade stor lust att bara gå upp och skära halsen av de andra, han såg Cassian komma ner
"Ja jag är okej, sluta fråga" snäste han och började gå. han var riktigt arg över att han berättat så de andra hade hört. det angick inte dem. han var egentligen inte arg på Cassian utan det bara blev honom han snäste på. han gick upp till stora salen och satte sig ner och började äta en smörgås. de andra eleverna såg på dem, han undrade om de visste. de höll sig i alla fall borta från honom. Jezebel reste sig upp och Cassian följde efter
"Du behöver inte följa mig som en hund, jag klarar mig själv" snäste han och började gå ut mot sjön

Cassian sa inget när Jezebel snäste åt honom, det var som vanligt. Jezebel avsköldade sig från världen och snäste åt alla som pratade med honom. Men Cassian var van. Han följde tyst efter honom och gick sen med honom ut och stannade när han snäste igen och stannade honom sedan
"Jezebel jag tänker inte gå iväg bara för att du hatar alla andra. Jag tänker vara vid din sida och när du vill prata lyssnar jag, det är sånt vänner gör" sa Cassian och log svagt och följde sen efter Jezebel ut på bryggan

Jezebel sa inget utan bara gick ut på bryggan. var Cassian tvungen att bry sig så mycket? men skulle han inte vara glad att nån brydde sig? han la sig ner och doppade fingrarna i vattnet och stirrade på ringarna som bildades.
"Förlåt Cassian" sa han utan att egentligen veta vad han bad om ursäkt för.