Den onämnda magiska trekampen (SV)

Tack, men i filmerna så sägs det bara vara en pojkskola, men i böckerna så nämns det inget om att det bara skulle vara en pojkskola och har faktiskt för mig att grundaren av Durmstrang var en kvinna som hette Nerida Vulchanova, och det skulle enligt mig kännas lite konstigt ifall grundaren som var en kvinna grundade en pojkskola ;3

Tack tack tack för dom tre kapitlarna vi fått på två dagar! ♥♥♥♥

allihopa har varit helt fantskiska! men har en fråga...

vet Remus om att Gaby är gnizzlare? kommer inte ihåg... :o
och VAR INTE DETTA TYP FÖRSTA GÅNGEN SIBRYELLA SA ATT DE ÄLSKA VARANN ELLER ÄR JAG BORTA?! + Sirius kalla gaby älskilig.... my feelings are all over the place...♥

GAAAH! dom ska förlova sig, elller hur?! för Gaby säger att de var förlovade i början av fanficitonen!
*dör*

sen andra uppgiften: underbart beskriven men... DU DÖDA JU NÄSTAN GABY! KATTA VAD HÅLLER DU PÅ MED!? GAAH, du kommer vara orsaken till min död...
och gnizzlare, scary piece of shit ... rädd för dina beskrivningar... perfekt Stephanie, du är rädd för en beskrvning.

men för överigt helt perfekt! :3

och att durmstrang skulle vara en pojkskola stämmer inte... det nämns ju i böckerna att det är tjejer där med ex. det är ju en tjej som ifråga sätter Harry som är från DUrmstrang om jag minns rät... ♥

Sourire: Tack!

svar på dina frågor: Remus vet om det, de diskuterade detta i kapitel 36 :3
och jag vet faktiskt inte om det var första gången! i såfall var det verkligen så jag tänkt det hahah xD

Ja, de kommer förlova sig nångång iallafall
-----------------------------------------------

Hej allihopa! nu kommer jag med ett ganska kort kapitel, eftersom de övriga varit ganska långa, men jag hoppas ni gillar det!

Glöm inte skriva er åsikt om det och ställa någon fråga ifall ni har någon! :3

Kapitel 73 Bortglömda datum (Sirius perspektiv)


Dagarna hade passerat och jag försökte på alla möjliga sätt att få Gabryella att berätta vad det var hon hade varit tvungen att möta i den andra uppgiften och hur hon visste hur en gnizzlare såg ut och varför den hade släpat någon varelse som bytte skepnad: våra skepnader.

- Du måste berätta för mig förr eller senare, säger jag bestämt till henne när vi är i vid-behov-rummet.
- Jag väljer senare, muttrar hon och reser sig upp från soffan vi satt i.
- Varför kan du inte bara berätta för mig? Frågar jag irriterat.
- Varför måste du veta? Frågar hon.
- För jag vill veta varför du är rädd för att något ska skada de i din omgivning! Svarar jag.
- Spelar det någon roll? Det kommer inte hända, säger hon och slår armarna i luften.
- Ja, jag vill veta och hur kan du garantera att det inte skulle hända? Frågar jag skeptiskt.
- Därför att jag vet det, svarar hon argt.
- Kan du åtminstone berätta varför du är det? Frågar jag och försöker lugna ner mig själv.
- Du kommer få veta det om ett tag, säger Gabryella.
- Varför inte bara inte berätta nu? Frågar jag argt.
- För att du inte skulle förstå! Svarar hon lika argt.
- Vad är det jag inte skulle förstå? Att du är rädd för en varelse som knappt finns ska skada oss för? Säger jag argt.
Hon säger ingenting utan börjar gå mot utgången.
- Vart ska du? Frågar jag irriterat.
- Jag tänker gå och leta upp Lily, svarar hon och går och jag lämnar rummet med henne.

Vi går tysta till uppehållsrummet och jag kan se hur förbannad Gabryella var, men just nu brydde jag mig inte för jag var minst lika förbannad jag med. När vi går in i uppehållsrummet stirrar alla som vanligt på oss och jag börjar redan höra hur folk viskar om oss.

- Har ni verkligen inget annat att göra än att lägga er i andras liv? Frågar Gabryella högt och ilsket och alla ser chockat på henne innan de snabbt tittar bort från oss.
- Det var onödigt, säger jag till henne.
- Var det verkligen det? Frågar hon argt och går fram till soffan där Remus, James, Lily och Peter sitter.

Hon sätter sig bredvid Lily som sitter och läser som vanligt och den enda lediga platsen kvar är mittemot bredvid James.

- Är allt bra mellan er två? Frågar Remus som sitter bredvid Lily.
- Ja, svarar Gabryella irriterat och börjar stirra in i elden.

Allt mer människor börjar försvinna in i sina sovsalar ju mer klockan blir och tillslut är det bara vi och några fler. Bland annat Kelsey och hennes vänner som börjar gå mot oss.

- Hej Sirius, och ni andra, säger Kelsey och ler mot mig.
- Hej, Kelsey, svarar jag besvärat.
- Skulle jag kunna få låna din bok till försvar mot svartkonster? Min är borta, säger Kelsey.
- Visst, svarar jag.
- Tack, det kan ju behövas nu när svartkonst börjar bli mer aktuellt, säger Kelsey och ser på Gabryella himlar irriterat med ögonen.
- Borde inte du vara arresterad eller något? Frågar Kelsey Gabryella.
- Ministeriet i Bulgarien vet vad som anses vara viktigt nog att bli arresterad över, svarar Gabryella irriterat.
- Och att använda en av de oförlåtliga förbannelserna är inte det? Frågar Kelsey skeptiskt och hennes vänner fnissar i bakgrunden.
- Var bara glad att det inte var du som stod där, det kan vara svårt att se skillnad på två så lika varelser, säger Gabryella och Kelsey blänger ilsket på henne.
- Jag antar att jag får boken i morgon? Säger hon till mig. Jag nickar till svar och de går sin väg.

Så fort de gått i väg hamnar en obekväm tystnad bland oss och jag börjar stirra på Gabryella i väntan på att hon ska säga något, men hon förblir tyst. Istället börjar hon se en aning plågad ut, som om hon hade riktigt ont.

- Mår du bra, Gabryella? Frågar jag oroligt.
- Ja, svarar hon besvärat och börjar stirra ner på sina händer.
- Nej, nej, nej, inte ikväll, inte nu, börjar hon mumla panikslaget för sig självt innan hon reser sig upp och rusar ut ur uppehållsrummet.
- Gabryella! Ropar jag efter henne och skyndar mig efter tillsammans med de andra.
- Gå, skriker hon panikslaget tillbaks.
- Gabryella, vänta! Ropar Remus oroligt.
- Remus, det börjar hända, gå! Ta med de andra fort! Skriker Gabryella och Remus stelnar till.
- Vi måste härifrån, säger han och tar tag i min arm.
- Vad talar du om? Frågar Lily skrämt och vi upptäcker Gabryella stannat.
- Gabryella? Viskar jag och tar ett steg närmare tills Remus hugger tag i min arm.
- Vi måste härifrån, nu, säger han.
- Nej, svarar jag bestämt.

Just i det ögonblicket, vänder sig Gabryella om, eller det som var Gabryella, nu står en gnizzlare där, en exakt kopia av den som varit i den andra uppgiften.

AWSOME!
Hinner inte någon länge komentar nu för ska på melodifestivalen!

Men jag älskar din fanfic och som alltid trollbinder du läsaren

Tack så mycket! Hoppas du får en bra kväll! :3

JAG VET INTE VAD JAG SKA SÄGA
JAG FULLKOMLIGT ÄLSKAR ALLT
DAM DAM DAM VAD SKA NU ALLA SÄGA OM ATT HON ÄR GNIZZLARE?! Orolig... :s Men om de verkligen är hennes vänner borde de inte svika henne, och de accepterar ju Remus? Det kanske skulle vara Lily då, helt ovetande... Åh kan knappt vänta till nästa kapitel DÅ JAG FÅR VETA!!!
Hann nt kommentera på förra kapitlet, men jag satt iaf som en stel gris och läste, det var så SPÄNNANDE 8O
Jag skulle typ också sagt Avada Kedavra, liksom enklaste sättas att döda den... Har på något sätt fått för mig att den förbannelsen är förlåtlig på typ djur och så, och det var ju självförsvar? Ok, skulle inte sagt så där om det inte varit Gabryella hehe, gillar henne ^^ Tack så hemskt mycket för att du "hittat på" henne, hon var liksom karaktären som fattades c:
SIRIUS OCH GABY SKA INTE BRÅKA, DE SKA GÖRA SNUSKIGA SAKER!!! SIBY/GABIUS FTW LIKSOM!!!
GAAAAH THESE FEEELS FEELS JAG VILL HA MER PUNKT SLUT.
kramar x 1000 // fredrika

Freddelito: hahah tack, de gör säkert snuskiga saker när de inte är arga på varandra eller när de är i närheten av någon annan xD

(blir inget långt svar eftersom tangentbordet är sämst och du skulle säkert tro att jag vore dum i huvudet som inte kunde skriva på svenska, men är jätte tacksam att du läser och kommenterar! )


Hej allesammans nu har jag skrivit kapitel 74, är extremt missnöjd med det, men det blir verkligen inte bättre ur mycket jag än skriver om det och ändrar

hoppas ni gillar något med det och alla stavfel är på grund av mitt tangent bord som är helt fucked up bara så ni vet :3

glöm inte skriva er åsikt eller om ni undrar något! blir alltid glad över att se att någon av er underbara har kommenterat något! ♥

Kapitel 74 Attacken (Lilys perspektiv)

Allt gick väldigt fort efter att vi skyndat oss efter Gabryella när hon rusat ut ur uppehållsrummet. Och nu istället för Gabryella, stod en gnizzlare, en exakt kopia av den som hon varit tvungen att möta i den andra uppgiften av trekampen.

- Backa lugnt härifrån, säger Remus och ser skrämt på gnizzlaren och börjar backa.
Gnizzlaren släpper oss inte med blicken utan ser på oss och börjar le mot oss. ju mer vi backar desto närmare kommer den oss och ler större och visar sina sylvassa tänder. Vi fortsätter backa lugnt, tills gnizzlaren stannar och ger i från sig ett skri och går till anfall.
- James! skriker Remus och Potter tar sats mot gnizzlaren.
- Potter, vad håller du på med?! skriker jag panikslaget och faller ner på marken i chock när Potter har förvandlat sig till en kronhjort och försöker göra motstånd mot gnizzlaren.
- Lily, vi måste härifrån, säger Remus till mig, men jag kan inte röra mig.

Jag kan inte resa mig upp och jag känner hur Remus försöker få med mig härifrån, men min kropp kan inte lyda mig eller honom.
- Sirius, hjälp! säger Remus till Black som också ser förstenat på gnizzlaren och Potter.
- Sirius! skriker Remus och han vänder sig chockat mot Remus.
- Hjälp mig med Lily eller James! skriker Remus för att överrösta gnizzlaren som just kastade in Potter i en vägg och börjar gå mot oss med sina röda ögon fastklistrade på oss.
- Sirius, förvandla dig! skriker Remus, men Black skakar på huvudet och mumlar att han inte kan.
- Det är inte Gabryella! du måste göra det! skriker Remus och i det ögonblicket kastar sig gnizzlaren på mig.

Jag skriker tills jag känner hur gnizzlaren försvinner och när jag öppnar ögonen ser jag en stor svart hund håller gnizzlaren borta och Black är försvunnen. Även Peter har försvunnit, men ser inget djur som skulle kunna vara honom eftersom jag antog Black var hunden precis som Potter var kronhjorten.

- Lily, vi måste härifrån! säger Remus och jag lyckas ta mig upp men känner hur blod droppar ner från min arm och ger ett tydligt spår.
Remus får näst intill slita mig till uppehållsrummet och bära upp mig för trapporna som leder till mitt och Gabryellas sovrum.

- Lägg dig ner så ska jag kolla ditt sår! säger Remus och jag gör som han säger.
- Helvete, mumlar han när han ser det.
- Hur farligt är det? säger jag med gråten i halsen. jag har alltid haft svårt att se blod.
- Du måste till Madame Pomfrey, svarar han och gör en ansats att resa sig upp.
- Vi går ingenstans med den där ute i korridorerna! skriker jag till.
- Lugna dig, jag tänkte bara hämta något att vira runt för att stoppa blodflödet, säger Remus oskyldigt och jag känner mig skyldig.

Medan Remus letar efter något att vira runt såret börjar jag tänka på det Remus sagt strax innan Gabryella hade förvandlats. Han visste, men inte någon annan av oss. Varför hade Gabryella berättat för just för honom och ingen annan av oss?

- Du visst om detta, eller hur? frågar jag när Remus kommit tillbaks.
- Ja, säger han och ser en aning skyldig ut.
- Varför? eller jag menar hur? frågar jag och börjar känna mig yr.
Men han hinner inte svara innan dörren smälls upp och jag skriker till. Det var Potter, Black och Peter.
- Lugn, Evans, säger Potter och jag ser hur även han blöder.
- Du är skadad, säger jag oroligt.
- Det är inte så farligt, säger han, men jag kan se att han ljuger.
- Peter, gör lite nytta, säger Sirius som ser förstörd ut.
Peter springer fram till Potter och börjar mumla olika formler för att fixa hans sår, men det hjälper inte särskilt mycket utan han ser mer plågad ut än tidigare. Efter att Peter förklarat för Remus trollformeln börjar han hjälpa mig, men det funkar inte utan såret börjar svida mer.
- Det fungerar inte, säger han förbryllat.
- Vi måste fixa hjälp, säger Peter.
- Vi går ingenstans medan den där är där ute! säger jag bestämt.
- Vi kan inte sitta här och vänta heller! säger Potter.
- Remus, du blöder, säger Black plötsligt och jag ser hur Remus vita skjorta näsan blivit helt röd.
- Det är mest Lilys blod, svarar han och fortsätter försöka dämpa blodflödet på mitt ena sår.
Medan vi på alla sätt försöker dämpa blodflödena på våra sår berättar Remus för oss vad som egentligen hänt.
- Gabryella, Aurora, Pasha och Ritané är alla gnizzlare, säger han.
- Hur fick du reda på det? frågar Black.
- Gabryella berättade för mig första gången jag lärde Aurora engelska, svarar Remus.
- Varför berättade hon det? frågar Black som ser ännu mer förstörd ut över att inte ha vetat om det själv.
- Hon visste om mitt problem, svarar Remus och jag vänder mig om och ser chockat på honom.
- Vilket är? frågar jag och ser hur alla marodörer ser besvärade ut.
- Jag lovar att inte berätta, säger jag och börjar fundera på det Sev sagt till mig tidigare varit sant.
- Jag är varulv, svarar Remus.
- Hur länge har du varit det? frågar jag och försöker smälta alla hemligheter jag fått reda på i kväll.
- Jag kommer inte ens ihåg hur gammal jag var när jag blev biten, svarar Remus och sätter sig bredvid mig.
- Det är okej, du bad aldrig om att bli varulv säger jag och ser på honom hur lättad han blir.
- Ni måste förstå allihopa, att det som hände i kväll var inte Gabryella, hon skulle aldrig skadat någon av oss. Det var hennes inre monster som tog över och hon har aldrig bett om det heller, säger Remus och Black lägger sig ner i Gabryellas säng.

Tiden börjar sakta ticka och jag sitter mest, precis som Black, tyst och funderar medan Potter, Peter och Remus sitter och diskuterar någonting är Gabryella kommer in i rummet. Hon ser svag och helt förstörd ut. Hennes händer är blodiga och henne klänning har flera revor i sig. Hon ser på oss och Remus reser sig snabbt upp från golvet och går framtill henne.
- Det är okej, säger han och kramar om henne.
- Är någon av er skadad? frågar hon oroligt.
Men Remus svarar inte och när Gabryella får syn på min arm och James axel ser hon ut att vara nära på att svimma.
- Vi måste till Pasha, säger Gabryella.
- Nej, till sjukhusflygeln, säger Remus, men Gabryella skakar på huvudet.
- Ett sår från en gnizzlare är inte som ett vanligt sår, svarar hon och vi börjar återigen skynda oss, nu mot Durmstrangskeppet.

Allt blir mer och mer suddigt runt omkring mig och jag märker inte ens att vi kommit in till skeppet förres Gabryella börjar banka på en stor trädörr. Pasha öppnar den och ser minst lika förstörd ut som Gabryella och ser på oss snabbt innan han flyttar sig och säger åt Potter som burit mig halva vägen till skeppet att lägga mig i sängen.
- Kommer de bli bra? frågar Gabryella oroligt.
- Ja, hämta Rita och Rora, säger Pasha och Gabryella skyndar sig för att hämta sina systrar.
- Blev någon av er biten eller blev alla rivna? frågar Pasha som börjar göra i ordning tre skålar med någon vätska i sig.
- Rivna, svarar Potter som sitter bredvid mig och stryker försiktigt undan några hårstrån från mitt ansikte.
När Krum systrarna kommit tillbaks börjar Ritané försiktigt putsa mitt sår med någon illa luktande vätska hon doppat en handduk i. Så fort handduken rör min hud känner jag hur såret slutar svida och istället börjar brännas. Jag kvider till.
- Lily, du måste vara stilla, viskar Ritané till mig.
- Vad är det för något? kvider jag och nickar mot skålen med vätskan hon doppar handduken i.
- Drakblod, svarar hon och jag ryser till.
- Inget farligt, svarar hon och hjälper mig upp till sittande läge.
- Varför måste våra sår rengöras med drakblod? frågar Potter som börjar vrida på sig i smärta medan Pasha rengör hans sår.
- Sitt still och därför att gnizzlargift förlorar sin giftighet i kontakt med blod från ett magiskt väsen och drakblod är lättast att få tag på, svarar Pasha.
- Vad händer ifall man inte skulle få ut giftet? frågar Potter igen.
- Man dör, svarar Pasha enkelt och kastar iväg den använda handduken och ar en ny.
- Hur klarade ni er undan? frågar Ritané förbryllat.
- Sirius och James förvandlades till sina animagusar och höll borta Gabryella, svarar Remus.
- Inte tillräckligt bra, svarar Pasha.
- Pasha! ryter Ritané ilsket.
- Typiskt jordgnizzlare att vara så känsliga, muttrar Pasha irriterat.
- Finns det olika sorter av gnizzlare? frågar jag och ser på Pasha som ser nästan road ut av min fråga.
- Ja, fyra stycken. Eld, luft, vatten och jord, svarar han och ar en kort paus innan han fortsätter.
- Eld är den farligaste, hade Gabryella blivit eldgnizzlare av oss hade ingen av er varit vid liv, förmodligen inte ens igenkännliga. Luft, vilket hon faktiskt är är den näst farligaste, den är lömskast. Den lurar sina offer innan den går till anfall, säger Pasha och fortsätter:
- Jord och vatten är de vanligaste och minst farliga, jord ger sig bara på svaga byten och ger i från sig ett hugg med sina tänder och bytet är dött. Vatten lurar helt enkelt ner folk i sjöar där den brukar befinna sig och dränker de sedan, men väldigt ovanligt att en vattengnizzlare anfaller något byte på land, säger Pasha.
- Vem är vad av er? frågar Potter.
- Gabryella är luft, Ritané jord, Aurora vatten och jag eld, svarar Pasha.
- Hur ser man skillnad? frågar Sirius som sitter bredvid Gabryella i en storsoffa,
- Eldgnizzlare är som en längre version av luftgnizzlare, fast utan alla fjädrar. De är kolsvarta, upptill tre meter, klor och eldfärgade ögon. Jordgnizzlare är bruna och pälstäckta, de är oftast ganska små och har trubbiga klor. Vattengnizzlare brukar vara de vackraste, de är ljusblåa med olika mönster beroende på hur gamla de är. De har stora oskuldsfulla blåa ögon med långa ögonfransar och de har långt mörkblått hår och inga klor. Många mugglare har trott när de sett en vattengnizzlare at det skulle vara en sjöjungfru eftersom de i flera mugglarberättelser framställs vara vackra, svarar Pasha och drar åt ett bandage hårt kring Potters arm.
- Finns det något botemedel mot gnizzlare? frågar jag
- Nej, det kommer aldrig finnas något heller, svarar Pasha
- Varför? frågar jag
- Det finns bara några få kvar, man tror att alla kommer att ha dö ut om ett par år, svarar Aurora som står och rengör Remus sår.
- Men det kommer inte hända, eller hur? frågar Sirius förskräckt och ser på Gabryella som inte möter hans blick.
- Det finns olika grupper som försöker jaga ner gnizzlare och ju fler som blir upptäckta, desto mindre finns det kvar, svarar Ritané och virar runt ett tjockt bandage runt min arm.
- det kommer bli ett ärr, men inget att oroa sig för, säger hon och reser sig upp och går mot Pasha.
- Vi kommer inte berätta för någon, säger Potter och de ser på honom med undrande blickar.
- Att ni är gnizzlare, säger han.
- Vi uppskattar det, säger Ritané och ler mot honom innan hon ser på Pasha med en allvarlig blick.
- Folk börjar vakna snart, ni borde gå tillbaks till slottet, säger Pasha och vi börjar gå mot utgången.
- Vi ses senare, säger Gabryella.
- Vart ska du? frågar Sirius henne.
- Mina lektioner börjar tidigare än era, svarar hon och ler mot oss.
- Okej, svarar Sirius och ger henne en kyss på kinden.
Jag går fram och ger henne en kram.
- Förlåt, Lily, viskar hon och kramar tillbaks.
- Det är inget att be om ursäkt för, säger jag och vi går iväg mot slottet.

FEEEEELS.
Åh läste kapitlet för typ 20 min sen, men behövde lägga mig ner och dö lite först innan jag ens kunde tänka något förtsåeligt 8|
Om jag skulle beskriva din ff med ett ord skulle det definitivt vara feels. För det är exakt vad jag får. Jag blir glad, ledsen, upphetsad, spänd, förälskad, stum, galen, virrig, arg, lugn, hyperventilerad, studsig, svimfärdig, yr, svävande, lycklig.
Och även om jag blir helt otroligt ledsen så älskar jag allt iaf 8x
En bra sak med att Gaby förvandlades var såklart att hon och Sirius inte behöver bråka längre, nu kan de snuska sig igen ^^
Tur att alla klarade sig iaf, puh 8s
JILY MOMENTS FTW 83
Vet inte vad jag ska säga mer, är helt stum typ. Om jag skulle skriva mer skulle allting bli ännu mer konstigt än vad det redan är, så du slipper höra på det. Det du iaf ska veta är att jag ÄLSKAR ALLT, och att jag längtar efter mer ;* kram

Jily, Jily, Jily!!

HUR KAN DU SKRIVA SÅ HÄR HIMLA BRA MÄNNISKAJAG ÄR DÖÖÖÖÖD!! SÅ HIMLA UUNDERBARTAWSOME ATT DET INTEGÅR ATT SÄGA NÅGOT!

UNDERBARTAWSOME KAPITEL! !!! JILY, JILY!! NEJ JAG ÖVERDRIVER INTE, JILY, JILY JAG ÄR HELT BEROENDE AV DIN FANFICOCH FFÅR ALLTID NÅGOT NÅGOTAV MYSTISK ÅÅNGERKÄNSLA SÅ FORT KAPITLET ÄR SLUT FÖR DET ÄR JU BARA SÅ HIMLA BRA OCH MAN FÅR SÅ MYCKET KÄNSLOR ATT MAN HELT ENKELTEXPLODERAR! Så måste jag tyvärr gå och lägga mig för det har pappa bestämt och nu kommer jag bara ligga vaken och tänka på detta kapitel...jag kommer drömma gnissel drömmar... läskigt

Freddelito: tack så mycket! vad gullig du är! försöker få in lite Jily eftersom vi närmar oss slutet (det lät ju inte alls som att jorden ska gå under) och jag vill inte att Lily ska få känslor för James mitt från ingenstans, FÖR SÅNT HÄNDER INTE! xD

lily, luna: tack så mycket!
tur att någon gillar kapitlet i alla fall
försöker faktiskt få in lite extra Jily för din skull eftersom jag förstått att du shippar de ganska mycket :3
--------------------
hej allesammans! nu är det så att jag behöver en lista på alla ni som läser denna fanfiction så om ni skulle kunna antingen uggla mig i fall ni gör det, skriva här att ni gör det, gilla inlägget, gör något så att jag vet vilka ni är!
ni kanske vet varför (med tanke på vad man kan göra här på mugglis just nu ;3

annars så kontakta mig bara!
så vill ni ha något "poetiskt" av mig så gör er sedda på något sätt!