Forbidden love PRS Lupple och Emma07

Sienna log smått och nickade, såg redan fram emot att få träffa barnen. Det hade gått alldeles för länge sedan hon sist fått det. Men det var ju av en anledning.
Ja chock hade det sannerligen blivit, men hon tvivlade inte en sekund på att lyckan skulle komma - det hade redan börjat, det var ju en fantastisk känsla att hålla den lille nu.
"Jo, det får vi berätta iallafall - men vi lär väl få vara beredda på tusen frågor utav det." log hon, iallafall Rafael var den mest frågvisa utav dem men de andra var väl inte mycket sämre dem heller.

Han nickade sakta.
" Det löser sig." Viskade han och pussade hennes panna och gick sedan iväg för att ringa hem.
Han far svarade direkt och sa att de när som helst skulle bege sig mot sjukhuset.
Han nickade, sa adjö och gick tillbaka till Sienna igen.
Satte sig och smekte henne över armen.
" Det andra förstår de nog inte i alla fall." Sa han ärligt.

Sienna log smått, både som ett slags svar åt att det skulle lösa sig och av pussen. Hon bara älskade hur gullig han kunde vara ibland. Eller ibland och ibland - rätt ofta faktiskt. Det fanns ju ändå en hel del anledningar till att hon gått emot konstens alla regler för att vara med honom.
"Du har nog rätt." höll hon med, de var antagligen för unga ännu.
"Är det Amanda eller dina föräldrar som har dem?" frågade hon, hade sovit för länge för att ha koll på den saken längre.

Edvard såg på henne och log svagt.
" De delar, just nu har mina föräldrar dem. Amanda vill inte ha dem över natten, för mycket ansvar tror jag hon känner." Sa han lågt och såg på henne med ett svagt leende på läpparna.
Kysste hennes panna lätt och lutade sig sedan bakåt i stolen.

Sienna nickade än en gång, det lät ju lovande iallafall - hon litade fullt ut både på Amanda och hans föräldrar.
"Vi måste tacka dina föräldrar ordentligt för det sen." dem fick väl försöka komma på ett bra sätt, för det var verkligen guld värt att ha dem som ställde upp när det blev problem på det här viset. Vad skulle dem ta sig till utan dem?

Han skrattade lågt och nickade.
" Det får vi, men jag tror de bara är glada över att spendera tid med sina barnbarn. " Sa han ärligt utan och helt plötsligt hörde han små fotsteg ute i hallen och sin fars tydliga stämma och han reste sig upp och öppnade dörren och barnen sprang fram och kastade sig om honom och han log glatt och kramade om dem.
Tänkte att det var bäst ifall han tog första stöten.

"Jo, dem är väl kanske det." log hon lite, vem skulle inte vara det ändå? Barnen var härliga och hon kunde ju tänka sig att dem gillade att få vara med sina små barnbarn.
Hon log stort då barnen kom in och kastade sig över Edvard, dem var ju bra härliga och att se hur glada dem blev var ju bara för gulligt.
"Men ser man på vilka små sötnosar som kommer här." log hon, visserligen var hon trött och väldigt sliten men fick ändå ha ork till barnen.

Benjamin bar upp dem och placerade dem försiktigt på sängkanten.
"Ni får vara försiktiga med mamma, hon har ont." Viskade han och pussade dem på huvudet och fångade upp den yngsta dottern i famnen från sin mamma och hälsade på henne och bar även henne till sängen.
De alla satt stilla och tysta och bara stirrade på deras småsyskon.

Sienna log igen av hans ord, hjärtat smälte ju varje gång man såg hur gullig han var med barnen och inte minst omtänksam för henne. Han tänkte ju nästan mer på sånt än vad hon gjorde själv.
Men barnen var också något fantastiskt söta med hur fascinerade de verkade av deras lillebror. Till och med Rafael var ju tyst.
"Visst är han söt?" log hon smått, räckte ut armen åt Evelyn (?) som genast tog chansen att krypa tätt intill mamma.

Edvard satte sig på stolen intill sängen och studerade dem, hans underbara familj.
Det var intressant att se att till och med Rafael var tyst. Han var inte alls chockad över Evelyns reaktion.
Men MaryLou tittade på sin lillebror med nyfikenhet men också med vad han endast kunde beskriva som sorg.
"Mamma har en ny." Mumlade hon lite tjurigt.
Edvard fattade först inte alls, vad pratade hon om?
Rafael knuffade sin syster lite eftersom han uppenbarligen verkade tycka att hon störde.
"Får jag röra?" Frågade Rafael nyfiket och höll ut handen mot sin lillebror.