Av hela mitt hjärta.

Jag gillar verkligen Cilla och Olivias vänskap, så stark... Super mega bra kapitel! ♥

Tack! ♥
Kapitel 20
Cilla:

Månaderna gick. Julen passerade och det blev januari. Det var kallare än någonsin på Hogwarts och alla elever byltade på sig så mycket de bara kunde när de blev tvungna att gå ut. En särskilt kall måndags morgon i mitten av januari höll jag nästan på att somna vid frukostbordet. Jag och Olivia hade pluggat inpå bara kvällen hela helgen och jag var ruskigt trött. Nu på morgonen hade vi Trollformellära med professor Flitwick. Trollformellära var ett roligt ämne, om man kunde hålla sig vaken. Professor Flitwick var en mycket liten man med pipig röst. Hela lektionen satt jag halvsovande och försökte anteckna så gott jag kunde. Professor Flitwick blev tvungen att säga till mig flera gånger. Efter lektionen mötte Olivia upp mig och hon såg konstigt nog ganska pigg ut.
- Hur gick lektionen? Fnissade hon
- Jag kommer att drömma mardrömmar och den rösten. Hon skrattade.
- Nej, men seriöst, Miss Black, har ni sovit dåligt i helgen, ni vet väl att helgen är till för att studenterna ska kunna vila från arbetet. Jag gjorde en efterapning av Flitwicks pipiga röst.
Olivia skrattade, men blev sedan allvarlig när vi var tvungna att gå ut på skolgården. Jag ryste till och drog jackan tätare omkring mig. Sjön hade frusit till is och det var redan några elever ute på den och åkte skridskor. Jag hade aldrig riktigt förstått meningen med att åka skridskor, men Olivia såg riktigt ivrig ut.
-Kom, vi prövar!
-O-okej! Huttrade jag.
Hon drog med sig mig till en hög med skridskor och vi prövade ut varsitt par och gick ostadigt ut på isen. Olivia kom ganska snart i takt, men jag kunde inte låta bli att ramla hela tiden, så Olivia tog en lång pinne som jag fick hålla i medans hon drog mig runt en tredje del av sjön. Vi var ute på isen hela rasten och när det blev dags att gå in hade jag äntligen fått lite balans. Jag suckade högt när klockan blev tjugo över tio. Medans vi tog av oss skridskorna frågade jag Olivia plötsligt:
-Nästa år får vi vara med i quidditch uttagningarna!
-Vad? Frågade hon förvånat.
-Quidditch! Sa jag och förklarade för henne vad det gick ut på. Hon såg väldigt ivrig ut och svarade:
-Tänk om vi båda får spela mot varann!
Jag log.

Åh vad bra! ♥

Tack! ♥
Kapitel 21
Olivia:

Vintern gick. Och lika så gjorde våren och sommaren. Tillslut blev det dags att packa väskorna och ta Hogwarts expressen hem igen. Jag och Cilla bestämde oss för att skicka brev till varandra hela sommaren. Vi ville nämligen inte förlora kontakten och vår starka vänskap. Hela resan satt vi tysta och begrundade året som gått. När tåget stannade på tågstationen sa Cilla:
- Ta hand om dig! Förresten så kan du kanske komma och bo hos oss i slutet av sommaren?
- Ja! Mitt ansikte sprack upp i ett leénde. Et vill jag gärna! Vi hörs.
- Ja, vi hörs! Sa Cilla och gav mig en kram. Jag log och kramade tillbaka. Jag kunde inte hålla tårarna borta längre. Mina ögon blev alldelens suddiga när jag vände mig om mot mina föräldrar och lämnade Hogwarts expressen och Cilla och alla andra Hogwarts elever bakom mig.
Jag vet, det blev ett kort kapitel och en konstigt avslut, men jag tänkte börja skriva om andra året, OK?

Åh, vilket bra kapitel!!!!!!!!!!!!!♥
Yey, vi får läsa om det andra året också!!!!!!!!!!!!!!!!!!

Tack! ♥ Jag börjar med Olivia, trots att jag slutade med henne…
Andra året:
Kapitel 22
Olivia:

Solen sken, och jag njöt i fulla drag av värmen. Klockan var kvart i elva och jag och mina föräldrar var på väg till perrong nio och trekvart, för att jag skulle kliva på Hogwarts expressen med min bästa kompis Cilla, som också gick på Hogwarts skola för häxkonster och trolldom. Vi hade skrivit brev till varandra hela sommaren och jag hade till och med hälsat på hos henne och hennes föräldrar. Sommaren hade gått fort, det tyckte vi båda, och trots att det var kul att vara tillsammans med mina föräldrar igen, så längtade jag tillbaka till Hogwarts och jag visste att Cilla kände likadant. När vi var framme vid perrong nio började vi gå i rask takt mot tegelväggen med plastsiffran nio på. Helt plötsligt kom vi ut på andra sidan och stod framför det väldiga röda tåget som skulle föra oss till Hogwarts. Jag fick syn på Cilla och hennes föräldrar och vinkade ivrigt med båda händerna medan jag hoppade upp och ned. Hon fick syn på mig och vinkade ivrigt tillbaka. Jag och mina föräldrar började armbåga oss fram till Cilla på den smockfulla perrongen. När vi kom fram gav jag Cilla en stor kram. Vi började genast prata om hur vi hade haft det på sommarlovet, trots att vi redan visste en hel del. Tillslut, klockan fem i elva, tjöt tågets vissla och det var dags för avfärd. Jag kramade om mina föräldrar ordentligt och sedan klev jag och Cilla ombord på tåget och började leta efter en ledig kupeé. Tillslut hittade vi en och slog oss ner på varsitt säte. Vi pratade och skrattade tills vi hörde den välbekanta rösten från förra året som frågade:
-Vill ni ha något från vagnen barn?
Vi reste oss upp, båda två och köpte på oss så mycket vi fick plats med i våra fickor och händer. Jag började med att öppna en choklad groda och åt upp den innan den hann smita iväg, sedan kollade jag på kortet. Jag hade fått Merlin, som jag tyvärr redan hade dubbletter av. Jag och Cilla åt upp så mycket vi orkade och sparade resten till senare. Sedan satte vi oss bredvid varann och började byta choklad grode kort med varandra. Efter några timmar kollade jag på klockan och konstaterade:
-Oj då, vi måste nog byta om nu!
Vi letade fram våra klädnader och bytte från våra mugglar kläder till de långa svarta trollkarls utstyrslarna. När tåget började sakta in plockade vi upp våra grejor och gjorde oss redo för att stiga av tåget. Utanför stod hundratals massiva röda vagnar, som såg ut att åka av sig själv. Vi hörde också Hagrid ropa:
-Förstaårs elever hitåt! Förstaårs elever hitåt!
Vi klev in i en av vagnarna, som började åka mot det stora slottet. Äntligen! Tänkte jag när portarna öppnades och vi klev ur vagnen och fortsatte upp mot slottet. Äntligen är vi här igen!

Ett riktigt bra kapitel!!!!!!!!!!!!♥

Två super bra kapitel! ♥

Tack! ♥
Kapitel 23
Cilla:

När vi kommit in i stora salen kände jag hur min mage började kurra och jag satt nästan som på nålar, medan jag väntade på att sorteringen skulle ta sin början. Tillslut kom Mcgonagall in med förstaårs eleverna och sorteringshatten, som hon placerade på en pall som var nästan lika luggsliten som själv hatten. Jag såg på förstaårs eleverna och förvånades över hur små de var. Jag log när jag mindes exat samma dag för ett år sedan, då det var jag och alla andra som var nervösa och viskade med varan. Det första namnet Mcgonagall ropade upp var:
- Ian Mc Connor!
Den lilla pojken som måste vara Ian skyndade fram och satte sig på pallen med hatten över huvudet.
- GRYFFINDOR!
Gryffindor bordet hurrade och Ian satte sig bredvid en lång mörk tjej i sjunde årskursen. När sorteringen var över högg vi in på delikatesserna som hade dykit upp på de skinande guld och silver faten framför oss. Efter mate höll Dumbledore sitt tal och informerade alla om de vanliga reglerna. Tillslut fick vi fortsätta upp eller ner till våra sällskaps rum. Jag hälsade Olivia god natt och följde sedan efter strömmen av elever som var på väg ner till fängelsehålan.