The cold in our bodies [PRS]

Hon nickade medan hon löste upp sina tovor och lade sedan ner borsten. Hon var så sönig och såg mot sängen.
"Får jag sova? Jag har saker att göra antar jag." Hon log sedan ömt och nickade.
"Så jag kommer behöva all stryka jag kan få."

"Ja, ta och sov.", instämde hon, men hejdade sig. En tanke, eller snarare, en nyfikenhet slog henne. "Träffade du någon av hans söner? Jag menar, jag tror det är hans söner. Rion och Leo? Hur var de?"
Olivia backade undan så att Alice kunde gå till sängen sin.

Hon gick mot sängen och såg sedan på Olivia.
"Är de släkt? De är inte lika varandra. Men ja jag har träffat dem båda" sa hon och satte sig på sängen och gäspade stort. Hennes hår såg redan bättre ut och hon såg på Olivia.
"Tack för hjälpen Olivia. Du har visat mig så mycket vänlighet." Hon såg sedan på sina ben och hajade till.
"Vad har hänt?" Såren som hade varit djupa och fula var nu nästan borta och hon såg upp på Olivia.
"V...v"

"Hm." Olivia kliade sig på hakan och tänkte efter. Hon brast ut i ett litet skratt sekunden därpå. "Vet du. Jag har ingen aning faktiskt!" Hon skakade på huvudet.
När Alice undrade om såren hennes såg Olivia oförstående ut. "Är du säker på att du hade några sår där? Du kanske bara är trött?", försökte hon. Hon hade hört talas om Ivan och hans magiska krafter, men det hade hon bara tagit som rykten och skvaller. "Oroa dig inte. Lägg dig ner och sov. Imorgon är en ny dag och vi har mycket att stå i." Hon nickade åt Alice. Olivia själv var väldigt trött och skulle gå och lägga sig med.

Hon såg på henne och lade sig sedan ner. Så fort hon hade lagt huvudet på kudden så hade hon somnat och drog upp benen mot kroppen.
Ett kvidande hördes från henne och hon lade sedan armarna om sig.

Utanför Alices rum hade flera från tjänstefolket vaknat morgonen därpå och börjat med sina sysslor. Några städade, andra tvättade, andra lagade mat, diskade och putsade. Det fanns alltid något att göra på slottet. Det var bra att de var så många som hjälptes åt. Det kunde bara vara svårt att se att de var flera tjänstefolk där. Eftersom slottet var så stort och hela slottet skulle tas om hand om. Tja, de ställen som alla fick vistas i. Det fanns de områden och rum som var bara ämnade för Ivan och hans gäster. Som Rion och Leo.

Hon vaknade av allt skrammel och satte sig upp. hennes hår såg ruffsigt ut men när hon hade borstat det såg det nytvättat ut och det lade sig över hennes axlar samt rygg.
Hon såg sig om och fan kläderna som låg vid stolen och hon klädde om.
"Ehm ursäkta?"

"Alice!" Olivia fick syn på Alice när hon skulle korsa köket igen för att ta sig till tvätt rummet. Hon hade armarna om lakan i siden.
"Vad bra att du är uppe nu. Kan du laga mat? Eller- kan du gå upp med brickan till matsalen? Det är det sista som ska upp. Greven har beställt måltiderna." Hon nickade åt köket där flera personer jobbade för att sätta ihop en måltid passande nog för en greve och hans sällskap.
"Har du sovit gott?"

Hon kände sig yrvaken och nickade, åt båda sakerna.
"Jag kan gå upp. Hur länge har jag sovit? Har jag sovit för mycket? Om så är fallet ber jag så mycket om ursäkt." Hon såg på henne.
"Säg bara hur jag tar mig upp så kan jag ta maten..." Sa hon och såg på henne.

"Nejdå, du vaknade precis i tid. Jag tyckte du skulle få sova tills du vaknade. Din första natt i slottet- du måste ha varit trött." Hon log vänligt.
"Ta med dig brickan och följ trappan upp. Den du gick igår. Kommer du ihåg?" Hon nickade åt trappans håll som vätte åt andra hållet genom köket. Det var samma trappa som Edgar hade lett de uppför. Den skulle leda upp till entréplan.
"Om greven ger dig något mer att göra så går det först, såklart, men om han är nöjd, så kom tillbaka hit så ska jag ge dig något mer att göra."