Forbidden love PRS Lupple och Emma07

(Jag tror det? xD Haha blandade heelt ihop det jag, hade tänkt att det skulle vara den yngsta först som gick till Sienna men så virrade jag ju ihop det och skrev att MaryLou gjorde det istället lol xD )

Sienna kunde inte låta bli att le åt de båda andra barnen, de verkade alla lite småtrötta - fast Rafael kanske främst verkade butter. Men det var också gulligt på sitt vis. Hon lade sin fria arm omkring honom för att vända upp blicken mot sin man sen.
"Vi borde nog gå och lägga dem här små tröttisarna." log hon mjukt för att resa sig upp med MaryLou i famnen och sträckte ut handen för att få med sig Rafael, det var hög tid för dem att sova egenltigen vilket ju också börjat märkas.

Han nickade sakta och flinade till.
"Låter som en strålande idé. " Sa han ärligt och reste sig upp, med Evelyn i famnen som redan var på vippen att somna.
Han började gå mot barnkammaren och bäddade ned Evelyn i sin säng och samma stund som hennes huvud nuddade madrassen så sov hon.
Han flinade lite och väntade in Sienna, de kunde ta en tvilling var.
De var lite svårare att lägga, i vissa lägen.
Det var först då som han insåg att han borde ha tagit Rafael också, Sienna bar tillräckligt tungt.
Han svor åt sig själv i huvudet och gjorde en mental notering om att be om ursäkt för detta sen.

Sienna hade snart fått ner MaryLou i sängen och bäddat ner henne, hon kunde visserligen vara lite envis när hon skulle somna ibland men än så länge höll hon tyst - vilket var en lättnad. Sienna själv kände sig inte riktigt trött, utmattad eller sliten vore väl ett bättre ord, och lite lätt illamående. Vilket inte var särskilt ovanligt, hon hade börjat bli allt mer och mer allmänpåverkad av den här graviditeten. Att hon kände sig sliten kom också därifrån, hon skulle nog inte påstå att hon faktiskt var utsliten - det var mest bara barnet som tärde på energin.

Edvard bäddade ned Rafael och för en gångs skull så somnade även han snabbt.
Han studerade dem alla tre en stund innan han la armen om Sienna och ledde henne mot deras sovrum.
"Du måste vila." Sa han och bäddade upp sängen och puffade upp lite kuddar åt henne och log.

Sienna tyckte det som om tiden som gravid bara hade flugit iväg, men på ett sätt var det väl bra då hon inte mått strålande det sista tack vare just det. Men det var saker man fick räkna med när man skulle göra den resan. Än var det dock inte helt dags - barnet var först beräknat om uppåt tre veckor, så även om det inte låg inom den allra närmsta framtiden så började hon ändå bli allt mer nervös inför den.
För tillfället hade hon mest ägnat morgonen åt att ta det lugnt, då det var morgnarna som brukade vara värst - plus att det kunde vara skönt att få vila upp sig en stund innan också då de skulle iväg. Amanda - den barnflicka hon hittat - skulle ha barnen, vilket var en lättnad. Det kände som ett tillräckligt stort pådrag att ge sig ut när hon var såhär stor utan att alla barnen skulle med. Hon hade dock gett sig upp för att göra sig iordning igen, hade ändå knappt tålamod till att ligga och bara vila så länge - visserligen läste hon mycket, men det gick ju till en viss gräns.

Edvard satte i lekrummet med alla barnen och lekte med dem, försökte ge Sienna så mycket tid som möjligt åt att bara vila.
Det syntes att hon hade haft det jobbigt- precis som med första graviditeten.
Han hade upprepade gånger försökt få ur dem ur familjemiddagen de skulle till.
Men det hade inte gått, de alla ville träffa dem innan de fick ännu ett barn och ingen hade gett stöd åt deras sak.
Så det var bara att åka.
Han tittade mot klockan och bet sig lite i läppen.
Det var snart dags för att börja göra sig i ordning.
Amanda skulle snart komma för att ta hand om barnen. Han log svagt åt MaryLou som berättade något väldigt viktigt med hennes lek som i hans öron var helt obegripligt men han lyssnade och ställde frågor ändå.

Sienna hörde strax Amanda komma in, vilket dels hördes förstås när hon kom in i huset men också av att barnen blev glada i rummet intill då hon kom in där - dem hade haft stor tur med att hon var fantastisk med barnen. Och att också barnen var förtjusta i henne.
Hon fixade sig därför det sista och stack in huvudet där i jakt på Edvard.
"Är du klar?" log hon mjukt, tyckte ändå det skulle bli trevligt att få komma iväg på middag med familjen.

Han hälsade Amanda välkommen och gick sedan in där Sienna var och nickade sakta.
"Snart. Ska bara fixa slipsen." Förklarade han och tog fram den han skulle ha och började att knyta den runt halsen.
När det väl var klart så slängde han kavajen över sig och försökte leta reda på de manschettknapparna han skulle han.
"Älskling vilka?" Frågade han och pekade på lådan där alla fanns.

Sienna gick in i rummet igen, för att börja leta fram rätt kofta som hon ville ha.
"Bra." log hon, fick fram rätta koftan och drog på sig den - fördelen med att ha många barn var att hon inte behövde skaffa nya kläder när hon blev gravid, istället räckte det med dem hon haft tidigare gånger. Dessutom hade hon varit så stor när hon väntat tvillingarna att hon inte behövde bekymra sig för om dem skulle passa eller inte. Hon såg nyfiket bort emot honom då han frågade om vilka knappar han skulle ha, valde strax ut några hon tyckte skulle passa för att strax styra stegen ut till bilen istället i hopp om att hinna dit i tid.

Han nickade tacksamt och satte på dem och tog de sista sakerna han behövde ha med och gick sedan efter henne ut.
Pussade barnen adjö och klev sedan ut på gården och in i bilen.
Suckade lättat och startade igång den.
" Vi kommer i tid älskling- stressa inte. " Sa han och kramade hennes hand och bilen började sedan åka.
Och han styrde det med ett brett leende på läpparna ut genom deras grusväg bort mot dit de skulle.