Rollspel med egna karaktärer

"jag märkte det Roxanne-san" sa jag roat och såg sen på bilden
"riktigt fint, måla med blyerts är ite riktigt min grej, vi använder med pensel och bläck i Japan" sa jag leende och skrattade sedan "nej jag svarade dig och lekte med kaststjärnorna" sa jag roat och la huvudet på sned "de verkade som om senpi Binns inte ens brydde sig om vi va där! Ve han om att han är död?" frågade jag roat

Jag skulle precis svara Cara när Marcus kom och satte sig vid oss och han svarade Cara.
- Det sägs att han inte ens upphöll med att undervisa när han dog, han liksom bara fortsatte som spöke, sa han och tog för sig av maten.
- Han var tråkig att lyssna på, sa jag och tog en köttbulle.
- Ja och det har han varit i levande livet med, så han lär ju inte upphöra med det, sa Micel roat och såg på oss.
- Så, vad tycker ni om skolan så här långt`, sa han roat.

Jag log mot Marcus-shi
"konnishiwa" sa jag vänligt och funderade sedan "hur kan man inte märka att man dör? Och när man dör vill man inte då lämna det man gjorde på jorden bakom sig? Jag skulle inte vilja göra samma sak hela livet" sa jag och log jag funderade sedan
"jo den är hel okej, bortsätt från att senpi Snape ser så Lewén ut, Gryffindorarna irriterar mi för att de hatar mig utan anledning, senpi Binns är tråkig och maten är inte färgglad" sa jag roat och han såg på mig
"professor Snape ler aldrig, jag förutom ett elakt leende, se upp för det" sa Marcus-shi "Gryffindorarna är idioter, Binns lektioner kan man sova på och vad har ni eget igen för mat i Japan?" sa han undrande
"rolig mat! Den har en massa färger och mönster, fråga Roxanne-san" sa jag leende

Han såg på mig och jag ryckte på axlarna och flinade.
- Typ, scushi och grönsaker, sen äter de med pinnar och det är jättekrongligt, sa jag roat och Marcus såg granskande på mig och färde mitt hår åt sidan så draktatueringen syntes.
- Vad gör du?, fräste jag åt honom.
- Sorry, men jag skulle bara kolla om det stämde, sa han och halvlog.
- Så, du läste boken?, och vad kom du fram till?, sa jag roat åt honom.
- Ja, jag läste boken, och du är en Wilder och du ska ta över Australiens tron efter din farfar, sa han med överväldigad röst och jag tystade ner honom.
- Ja, det är sant och det stämmer, men säg det inte så högt, det är inget jag vill att alla ska få reda på, sa jag leende till honom.

"det är inte det minsta krongligt" sa jag roat och granskade sedan Marcus-shi som hade kommit på vem Roxanne-san var
"men du stod inte med i nån bok" sa han till mig
"konstigt" flinade jag "du får tänka på att Australien o England har mer sammanbete än England o Japan" sa jag lätt
"så du tänker inte berätta vem du är?" sa Marcus-shi
"nej, än så länge är jag en helt vanlig flicka från Japan som vet hur ett palats ser ut" skrattade jag och han bara såg förvirrat på mig
"förstår ni er på henne?" frågade han de andra

- Klart jag förstår mig på henne, vi är ganska lika jag och Cara, men ändå olika, sa jag leende mot honom.
- Så du kan flyga på drakar?, sa han imponerat till mig.
- Nej, jag ska få min i sommar så när jag blir 13 år är den vuxen och dreserad och då lär jag mig det, sa jag leende imponerad över att han hade lärt sig så mycket.
- Och sen så lär ni er att försvara er själva?, skulle du kunna ha ner mig?, sa han och jag granskade Marcus storväxta gestalt.
- Självklart, jag skulle hunna döda dig med, men det tänker jag inte, men brotta ner dig, ja det kan jag, sa jag leende och försökte att inte låta alltför kaxig.

"jag är inte så svår att förstå mig på Marcus-shi, jag har bar en annan kultur än vad ni är vana vid" sa jag leende och såg på Roxanne-san och var lite avundsjuk på att hon skulle få en drake, visst är snöleoparder fina men du kan inte rida eller flyga på dem
"coolt, jag har faktiskt aldrig mött nån som kunnat brotta ner mig och jag tror inte jag vill testa heller, jag vill inte få mitt ryckte förstört av en elvaåring" sa han roat och jag log mot dem och var glad att det var Roxanne-san som fick all uppmärksamhet

Jag flinade åt Marcus.
- Bra val, att få rycktet förstört redan nu kan inte vara kul, sa jag flinande och såg på de andra.
- Så ska vi gå och plugga?, sa jag roat och såg på dem.
- Hänger du med till uppehållsrummet Marcus?, sa jag leende och han skakade på huvudet.
- Nej, det är Quidditchträning, ni kan komma och titta om ni vill, sa Marcus och ställde sig upp.
- Ja, va kul, sa jag glatt och vände mig mot de andra.
- Snälla, kan vi inte göra det först?, sa jag och såg bedjande på dem.

"jag är inte så dum so. Jag ser ut" svarade Marcus-shi och jag lo lätt och tittade rost på Roxanne-san
"visst, jag kan göra mina läxor där medans ni ser dem öva. Visa vägen Marcus-shi" sa jag och han log o reste sig upp och började gå mot en quidditchplan en bit bort
"idag har vi åskådare, det här är Malfoy, Zabini, Wilder och Riddle" sa han till laget som hälsade o jag nickade vänligt innan vi satte oss på mental och jag tog fram skolböckerna o började plugga

Jag nickade åt Cara och himlade med ögonen, vem kunde göra läxor när det fanns Quidditch att se?
Vi hälsade på laget och vi satte oss på läktaren för att se träningen.
Laget spelade utmärkt även om vissas kvastar var i dåligt skick.
- Dåliga kvastar de har, det ska jag prata med min far om när jag blir antagen nästa år, sa Draco mumlande för sig själv.
Träningen var slut och marcus kom fram till oss.
- Få se dig spela Roxanne och dig med Draco, vi måste ju se om ni kan ta över de två lediga platserna nästa år, sa han leende.
Och jag fick låna kvast och slagträ av den slagman som skulle sluta, likaså fick Draco låna kvast utav sökaren.
Vi steg upp i luften och jag rös till av späning, var jag inte bra nu så skulle jag knappast bli utagen nästa år.