Ginny's dagbok

BRA!! Mer

Jättebra

Tack att ni gillar den!
---------------------------------------------------------------
Ginny kollade förskräckt på när Harry blundade när basilisken vände huvudet mot honom.
Vad gör han? tänkte hon förskräckt.
Då kom en eldröd vacker fågel flygandes i full fart mot
basilisken.
Hon såg först inte vad fågeln gjorde, men Tom skrek av ilska och Harry öppnade ögonen så det måste vara något bra.
Fågeln kom sedan flygandes mot Harry med en sak i klorna som inte fanns där förut.
Det såg ut som skolans sorteringshatt.
Fågeln släppte hatten på Harry.
Harry kollade på hatten en sekund och stoppade sen in handen i hatten. han drog upp ett långt blankt svärd och höll det mot basilisken.
------------------------------------------------------------
Mer?
Kanske inte gör mer ikväll om ni vill ha det måste fixa vissa saker!

Jättebra!

Ginny höll andan, om hon ens kunde det, när Harry svingade svärdet.
Basilisken hög mot honom, men han hoppade undan i god tid.
Harry började springa mot ena örat på stenansiktet.
Basilisken kunde inte nå honom där så den var tvungen att slingra sig ut helt och hållet ur stenmunnen.
Harry klättrade upp på örat och mot håret på ansiktet.
Basilisken gjorde ett utfall igen och det var nära ögat för Harry.
Han var nu längst uppe på stenhuvudet och stog redo med svärdet.
Basilisken gjorde ett utfall och Ginny trodde att den hade dödat Harry, när den vrålade.
Den stora ormen föll i hopp och svärdet satt fast i munnen.
Den var besegrad.

bra

Ginny jublade inom sig själv, basiliksen skulle aldrig mer kunna skada folk!
Men då såg hon att Harry var skadad, en av basilisk tänderna satt i hans arm.
Voldemort vrålade ursinnigt.
"Nåja, jag har ju alltid viljat göra det såhär! Man mot man!" sa han när han hade lugnat ner sig.
Han höll upp Harry's stav mot Harry själv.
Harry sökte med blicken och såg plötsligt dagboken.
Den låg alldeles bredvid honom.
Han tog upp tanden ur armen och hög den i boken.
Bläcket rann som blod ur boken.
Voldemort vrålade och skrek och plötsligt var han borta.
Ginny själ åkte direkt tillbaka in i kroppen och hon satte sig flåsande upp.
---------------------------------------------------------
Mer?

Längtar till nästa kapitel!

"Harry!" sa Ginny och reste sig upp.
Hon såg på honom och kom ihåg såret.
"Åh Harry har du ont?" kved hon fram och sprang fram till honom.
"Ginny, Ron är längre bort i korridoren! Ta dig till honom och kom härifrån!" sa Harry och struntade i hennes fråga.
Då kom den eldröda fågeln kom flygandes igen, mot Harry.
"Fawks, du var jätte duktig, men jag var inte tillräckligt snabb!" sa han till fågeln.
Plötsligt gjorde fågeln något konstig, den grät, och tårarna hamnade i Harrys sår.
Ginny såg förundrat på när såret blev mindre och mindre och tillslut helt läkt.
"Det är ett mirakel..." viskade hon.
"Kom Ginny nu söker vi upp Ron och Lockman..." sa Harry och reste sig upp.
"Lockman? Vad har han att göra med det här?" frågade Ginny Harry.
"Det är en lång historia..." sa han bara.
Då började Ginny gråta.
"Åh Harry jag menade aldrig att skada någon! Dolder tvingade mig....." snyftade hon fram.
"Ginny det är okej, han är borta nu!" sa Harry och la armen om henne.
Sen vandrade dom bort i tunneln tills dom kom till ett stort stenras.
"Hur ska vi komma över här?" frågade Ginny.
Innan Harry han svara kom fågeln igen och hög tag i hans klädnad.
Innan hon han fatta något så började Harry lyfta, då tog Ginny tag i hans ben.
Och så flög dom över stenrastet med fågeln.
På andra sidan satt Ron och Professor Lockman på något som såg ut som massvis med små ben.
"Ginny!" sa Ron och kramade henne hårt.
Då tog fågeln tag i Lockman klädnad, och då tog Ginny tag i honom, och Ron tog tag i henne, och Harry tog tag i Ron.
Och så flög dom iväg ur hemligheternas kammare.
---------------------------------------------------------
Mer?

Jättebra!