Always ~ A Scorbus story (SV)

Meddelar bara att det här kapitlet (och några av de kommande) är lite av anledningen till att jag satte PG-13 i ratingen (säger det då jag vet att vissa läsare är yngre)
~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~
6. Halloween

Jag vaknade tidigt nästa morgon. Albus sov fortfarande som vanligt. Jag försökte väcka honom innan frukosten.
"Albus", sa jag och petade på honom. Inget svar. "Albus. Vakna!"
"Vad?" muttrade han och öppnade ögonen långsamt.
"Det är dags att gå upp. Första lektionen börjar om en timme."
"Jag mår inte så bra idag faktiskt. Huvudvärk."
"Du ska alltså inte vara med på någon lektion idag?" Han skakade på huvudet. "Okej. Vila en stund."
När jag tittade närmre upptäckte jag att hans knogar var röda och svullna på hans högra hand.
"Vad har hänt med din hand?" frågade jag.
"Jag snubblade på min kappa och ramlade ner för trappan, och landade rakt på näven."
"Du ser ut att ha blödigt. Som om det skulle kunna bli infekterat. Du kanske borde gå till madam Pomfrey", föreslog jag.
"Nä, det är lugnt. Jag klarar mig."
"Okej. Krya på dig."

Jag spenderade morgonen med Elton, i förhoppning om att han inte tänkte skolka igen. Under frukosten hamnade han i storbråk med Polly Chapman. Som tur var kom professor Avery och stoppade dem. Han tog med oss tre till sitt kontor för att reda ut det.
"Förklara nu vem som började det här", sa han.
"Det var hon!" snäste Elton och pekade på Polly.
"Han ljuger, professorn! Jag drog ett skämt och då försökte han attackera mig. Inte mitt problem att han inte har någon humor."
"Ja du, Chapman. Som det ser ut, lät det som att du sa något elakt om Mr Malfoy, inte sant?"
"Det stämmer", sa jag. "Elton försvarade bara mig-"
"Hon kallade Scorpius för Voldemorts-bögiga-son, och sa att jag var värdelös för att jag är tillsammans med honom", avbröt Elton.
"Då så. Det du sa, Chapman, var väldigt elakt, men det ger dig, Miller, ingen ursäkt att ge dig på henne som du gjorde. Jag är rädd att jag får dra av tio poäng från Gryffindor, vilket blir fem var."
"Visst", muttrade Elton och Polly i kör.
"Och eftersom det verkar som att du, Mr Malfoy, inte gjorde något fel så drar jag inga poäng från Slytherin. Lova mig nu att ni slutar ge varandra öknamn för det är verkligen onödigt", sa Avery och suckade. "Ni kan gå nu. Ni vill inte bli sena till lektionen."

* * * * *

Det var nu lördagkväll och Albus och jag förberedde oss inför festen. Ingen av oss var så mycket för att klä upp sig, så vi gjorde ett enkelt försök att se ut som zombies, med sönderrivna kläder och tuperat hår. Jag kastade en förbannelse på oss båda som fick våra kroppar att se infekterade ut.

Vi började gå mot Gryffindors uppehållsrum. Elton väntade på oss utanför då varken jag eller Albus kunde lösenordet. Han var utklädd till en vampyr. En väldigt snygg en. Han hälsade på mig genom en kyss, och skakade Albus hand efteråt.

Det första jag såg när vi klev in var Albus syster, Lily, som var utklädd till någon jag kände igen från en populär mugglarserie. Vad hette hon nu igen? Poison något... Iris?
"Hej Lil", sa Albus. "Snygg Poison Ivy-dräkt." Där var det. Poison Ivy var hon.
"Tack. Snygg zombie look", sa hon.
"Tack vare hans jobb", sa Albus och lade sin hand på min axel.

När festen började drog jag med mig Albus till dansgolvet. Jag var inte på humör för att bry mig om jag var bra på att dansa eller inte, och jag ville muntra upp Albus att känna likadant. Vi gjorde några knäppa danssteg medan Elton stod och skrattade åt hur dåliga vi var.

Vi drack några honungsöl och Albus hade började dansa med någon tjej som var utklädd till Peter Pan. Jag kände igen det eftersom min mamma brukade läsa den sagan för mig när jag var liten. En lugn låt började spelas, och Elton drog mig intill honom och började dansa långsamt. Albus gjorde samma sak med Peter Pan-tjejen. Hon såg ut att gilla det medan Albus höll blicken på mig. Jag ville ge honom en bra-jobbat-kompis-blick men han såg inte ut att vilja ha det.

Han släppte taget om tjejen och drog med henne från dansgolvet för att prata. Jag såg på dem över Eltons axel. Albus sa något som fick henne att skratta. På något sätt väntade jag på att de skulle kyssas men det gjorde de aldrig.

"Vem vill spela snurra flaskan?!" sa en okänd kille.
Nästan alla samlades i en ring. Elton och jag satt bredvid varandra. Albus satt mittemot mig, bredvid Peter Pan.
"Okej, vem vill börja?" sa killen.
"Jag kan göra det", sa en tjej som var utklädd till Harley Quinn.
Han gav henne en tom honungsölflaska att snurra.
"Okej, den som flaskan stannar på måste kyssa... mig", sa hon och snurrade flaskan.
Flaskan stannade och pekade på Lily. Några började jubla. Lily log och kröp fram till Harley Quinn-tjejen och, inte var det en vanlig puss. De hånglade.
"Okej, min tur!" sa Lily och kröp tillbaka till sin plats. "Den som får den måste... måste göra ett sugmärke på personen mittemot."
Albus såg ut att skämmas över att få höra det från sin syster. Flaskan snurrade och stannade på mig. Det betydde att det skulle bli Albus. Jag tittade på Elton som nickade att han var okej med det. Jag kröp fram till Albus. Precis när mina läppar nästan rörde vid hans hals, så backade han undan.
"Jag går nu", sa han och reste sig upp och gick ut.
Några började skratta och kallade honom feg. Han verkade inte bry sig.
"Jaså", sa killen som höll i leken. "Då får det väl bli någon av dem han satt emellan."
Jag tittade på dem. Jag hade Peter Pan och Hugo, som var Albus kusin, att välja mellan. Det fick bli Peter Pan, för att Albus kusin skulle kännas fel. Om man bortser från att jag gillade Rose förr. Så Peter Pan blev det.

Efter leken tog Elton med mig till pojkarnas sovsal. Vi satte oss i hans säng och började hångla. Jag tänkte fortfarande på Albus. Varför ville han gå? Jag blev orolig. Jag avbröt kyssen. Han lade sin hand på mitt lår.
"Jag är redo att ta nästa steg", sa han.
Jag tittade ner och tänkte efter. Inte ikväll, tänkte jag. Jag ville veta om Albus var okej.
"Jag vill gå härifrån", sa jag och tittade upp.
"Åh nej. Förlåt, vi behöver inte om du inte är redo-"
"Det är inte det", sa jag och skakade på huvudet. "Jag måste se hur Albus mår."
"Jaså? Du skulle kunna ta med honom upp hit för en trekant", föreslog han och masserade mina axlar.
"Jag vill inte att första gången ska bli en trekant!" sa jag och tog bort hans händer. "Jag går nu. Vi ses imorgon."

Jag kysste honom en sista gång innan jag gick ut. När jag kom in i Slytherins uppehållsrum såg jag en sovande Albus i soffan, fortfarande påklädd. Jag lyfte försiktigt upp honom och bar honom till sovsalen. Jag lade ner honom på hans säng, klädde av honom och drog täcket över honom.

Jättebra!!

Super!!!

Ja!!! Jätte bra!

jätte bra!
_______________________________________

Älskar det!

I LÖÖÖÖÖÖV IT!

TARTYAWAZHANG!

TARTYAWAZHANG!

7. Gömstället

Jag vaknade nästa morgon av att någon petade på mig.
"Scorpius. Är du vaken?"
Jag öppnade ögonen och såg att Albus tittade ner på mig.
"Nu är jag det", muttrade jag.
"Inte varje dag som jag vaknar först", retades han och satte sig på sängkanten. "Så hur var kvällen?"
"Okej antar jag. Varför gick du så tidigt?" frågade jag och satte mig upp.
"Jag var lite trött bara", sa han.
"Du ville inte ha det där sugmärket, eller hur?"
"Jag vet att det bara var en utmaning. Jag var lite nervös bara. Jag kände ändå inte för att stanna. Det var inte så roligt som jag trodde det skulle vara."
"Är du säker på att du är okej, Albus?"
"Jag mår bra. Varför frågar du hela tiden?"
"För att du är min bästa vän och jag bryr mig om dig."
"Det kvittar", sa han. "Hade du roligt då?"
"Antar det. Du då? Du verkade ha roligt med den där Peter Pan-tjejen."
"Åh, du menar Lizzie? Tja ja, hon är rolig."
"Tycker du... om henne?"
Han flinade och skakade på huvudet.
"Inte på det sättet. Jag menar, hon är cool och så, och det var kul att dansa med henne. Men du vet, jag ville bara prata med henne", började han. "Bianca är jättekär i henne och hon vågar inte tala om det. Hon vill vara säker på om hon gillar tjejer först. Så efter att vi dansade så frågade jag henne om hon hade något intresse för tjejer. Sen sa jag att Bianca skulle vara något för henne."
"Så om jag har fattat det här rätt", flinade jag. "Du börjar dansa med en snygg tjej som du aldrig har träffat, och sen försöker du para ihop henne med någon annan?"
"Det var som att dansa med en vän, Scorp. Jag tvivlar på att du hade sagt desamma om det var en kille."
"Det skulle jag faktiskt", rättade jag. "Kom ihåg vem det är som har pojkvän."
"Du har en poäng. På tal om det, hade du och Elton roligt?"
"Ungefär. Jag menar, det var trevligt och så. Sen tog han med mig till sovsalen", började jag vilket fick Albus att reagera. "Vi hade dock inte sex. Eller vi var påväg. Men jag valde att gå. Jag ville se hur det var med dig."
"Du offrade alltså din stora kväll för min skull? Det... det var verkligen snällt. Men du hade inte behövt-"
"Han föreslog också en trekant med oss."
"Ville han ha trekant?" frågade Albus ilsket.
"Han hade druckit, Albus", förklarade jag.
"Jag vet, men det känns... du vet, konstigt... att tänka sig oss... du vet..."
"Jag förstår", sa jag.

Det uppstod en tystnad.
"Vad är det här?" frågade Albus och tog upp någonting från min byrå.
Jag såg att det var Eltons teckning så jag log.
"Han har ritat den", sa jag.
"Den är verkligen... wow. Han är duktig han."
"Han har det i blodet. Han brås på sin pappa."
"Tja. Hans pappa måste vara begåvad."
"Var", rättade jag nedstämt. "Han är död. Men ja. Han var en känd konstnär."
Albus tittade på mig skuldmedvetet.
"Beklagar sorgen", sa han.

* * * * *

Det var nu måndag och jag spenderade håltimmen med Elton. Albus sa att han hade gjort upp en plan med Lizzie, om att hon skulle bjuda ut Bianca under hennes lunchtid, så han var antagligen med dem. Elton och jag gick igenom korridorerna. Han sa att han ville visa mig någonting.

Vi hamnade i ett rum som hade en hemlig ingång. Jag visste genast vart vi var. Vid-behov-rummet. Han tog mig i handen och gick längre in. Vi hittade en soffa att sitta i.
"Du vet, det här är nog det bästa gömstället som finns", började Elton. "Jag brukar komma hit när jag vill vara ifred och tänka."
Jag visste inte hur jag skulle besvara det. Men jag var tvungen att komma på något att säga.
"Min pappa har berättat att han nästan dog härinne under kriget", började jag. "Det brann och... Albus pappa kom och räddade honom. Han räddade hans liv. Däremot... förlorade han en av sina bästa vänner."
"Tråkigt att höra. Så om det inte vore för Harry Potter så hade alltså inte du funnits. Du borde vara tacksam för det."
"Antar det", sa jag och tittade ner på mina fötter. "Du, skulle du... kanske kunna berätta vad som hände med din pappa?"
Jag visste att frågan skulle bli för riskabel. Först var han tyst, men sen nickade han.
"Tja. Jag var elva år. Jag skulle snart börja mitt första år här. Jag såg framemot det. Både mamma och pappa var stolta och chockade, jag är mugglarfödd, vet du. Det enda dåliga med mig pappa var att... han var drogmissbrukare. Jag var för ung för att förstå. Allt jag visste var att han ibland kunde bli knäpp. Och sen några dagar innan terminen började hittade jag honom död på köksgolvet. Det visade sig att han hade överdosat. Men... du vet. Han var ändå min hjälte. Och är det fortfarande."
"Det... det måste ha varit hemskt för dig", var allt jag kunde säga.
"Det är okej. Det gör inte så ont längre. Men jag saknar honom fortfarande förstås."
"Min mamma dog när jag var tretton", berättade jag när vi väl var i det samtalsämnet. "Hon var sjuk. Jag orkar inte gå in på detaljer. Men det var en morgon som min pappa väckte mig tidigt. Han sa att hon hade blivit sämre. Jag förstod att det var slutet. Så jag bad om att få träffa henne en sista gång. Och där var hon. Påväg att dö vilken sekund som helst. Hon höll mig hårt i handen. Efter det... blev hon kallare. Och tappade greppet."
"Jag beklagar sorgen", sa han nästan gråtande. "Det gör jag verkligen. Jag hade ingen aning."
"Det är lugnt. Du vet åtminstone hur det känns att förlora någon."
"Exakt. Det är därför jag finns för dig."

Några minuter hade gått och vi började kyssas. Utan att dras ifrån klättrade jag upp och satte mig i hans knä. Han drog långsamt av min kappa och slängde den på golvet.

~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~
Och där kapar vi av sista biten eftersom denna ff har regler att följa!

Måste säga att detta kapitel var väldigt svårt att skriva idag då jag igår hamnade i en liknande konversation som Scorpius och Elton hade