Marodörerna på Hogwarts [SV]

Extremt dum fråga om jag får säga det själv..
KLART VI VILL HA ETT TILL KAPITEL

Ja, DET ÄR KLLLLLLLLAAART ATT VI GÄRNA VILL HA ETT NYTT KAPITEL!!!!!

fortfarande lika bra! Du är sjukt duktig, hoppas verkligen du inser hur bra du är på att skriva!

hoppas också att du når ditt mål med att få klart denna ff'n! annars vet jag många som blir ledsna, hehe

hur många kapitel har du färdiga? (med tanke på att du skrivit på denna ett tag)

good luck iallafall, hoppas vi inte tjatar ihjäl dig!

Tack så otroligt mycket, blir superglad av din kommentar! Jag har 17 kapitel klara i min anteckningsbok, med de är i 20 delar, haha. Ett kapitel blev så väldigt långt att jag beslöt mig för att dela upp det lite Så nu håller jag på att redigera dem (skriver inte likadant nu som när jag var yngre) och skriva över dem till datorn. Kommer utan tvivel skriva klart efter all den underbara respons jag fått!

Här kommer ett kapitel till i alla fall Mr.LupinFlismos Kommer vara borta utan dator tills måndag kväll så nästa kommer inte fören jag kommit hem igen Hoppas ni gillar denna del också!


Kap. 9 - Straffkommendering

Två veckor av hyffsat lugn följde. James träffade Sarah fler gånger och verkade tänka mindre och mindre på Lily. Vendela hade kommit över insidenten med Desire och Sirius var lyckligare än någonsin. Remus kom allt längre med sitt brev och kunde numera räkna med stödet från sina vänner. Men det fanns ytterligare en mörk skugga över Remus tillvaro. Fullmånen. Övergången från människa till ulv var alltid lika smärtsam och de sår han fick efter att ha tillbringat natten med att yla och klösa sig själv var inte så angenäma de heller. Hans vänner hade inte lurats länge av historien att han behövde hälsa på sin mor som var sjuk speciellt länge. Det tog hans vänner mindre än ett år att ta reda på varför han egentligen försvann varje månad. Nu försökte de möjliggöra ett sätt att hjälpa Remus under sina plågsamma förvandlingar. James och Sirius var ju trots deras rykte som bråkmakare två av de klyftigaste i deras årskurs.

*

Just i denna stund satt de fyra pojkarna i fotöljerna framför baras i uppehållsrummet. Det var en klar, kylig kväll i början av november och de hade precis blivit klara med sina läxor. Det vill säga alla utom Peter, som fortfarande satt med en uppsatts.
"Vad ska vi göra nu då?", frågade James muntert, "klockan är bara halv sju"
"Jag har straffkommendering hos McGonagall klockan åtta", stönade Sirius och sjönk så långt ner i fotöljen som han kunde komma. James såg förvånad ut.
"Vad har du gjort? Jag visste inte att du hade fått straffkommendering?"
"Jag råkade förhäxa snorgärsen", svarade Sirius trumpet och Remus höjde på ena ögonbrynet
"Råkade?"
"Ja. Jag råkade förhäxa honom så att hon såg", flinade Sirius.
"Vad kommer du behöva göra då?", frågade Peter som äntligen blivit klar.
"Jag vet inte än. Det blir väl något lika fånigt som vanligt."
Porträtthålet öppnades och Lily kom in, följd av Vendela och Sarah. De tre flickorna gick fram emot dem och Vendela kröp upp i Sirius knä. Han sprack upp i ett glatt leende och kysste henne på pannan. Sarah log glatt mot James, men höll sig ifrån hans knä. De hade trots allt bara varit ute några gånger. Lily var den som tog till orda först.
"Vi mötte proffessor McGonagall, Sirius. Du ska städa toaletterna på fjärde våningen, utan magi och utan handskar, med start klockan åtta."
Sirius stönade och hängde med huvudet.
"Åh, och om du kommer försent så får du ta flickornas också"
Vid de här orden förvandlades Sirius vackra ansiktsdrag till en äcklad grimas och Lily flinade mot honom.
"Men du. Klockan är bara kvar i sju än", påpekade Vendela och pillade med en lock i hans hår. Han log mot henne
"Och hur ska vi tillbringa den resterande tiden då?", frågade han retsamt
"You tell me", svarade hon och började kyssa honom.
Remus harklade sig.
"Ja, jag ska gå till biblioteket"
Sirius viftade tafatt med handen mot honom och James, som hade valt att följa med. Efter ca fem sekunder insåg Peter att de var borta och skyndade efter.
Lily och Sarah stod kvar.
"Vendela?", sade Sarah
"Mm", hördes det till svar.
"Vi skulle ju göra ansiktsbehandlingar?"
"Kan vi inte göra det sedan?"
Sarah började protestera men Lily tog ett bestämt tag i hennes klädnad och drog med henne upp till deras sovsal. Sirius och Vendela var ensamma kvar. Eller ja, så ensamma de kunde bli i ett uppehållsrum fyllt av folk.
Det visade sig att en timme gick fort och när Sirius väl lyckades slita sig därifrån var klockan redan fem i åtta. Han sprang så fort han kunde, men visste när han fick syn på McGonagalls ansikte att han var sen.
"Det blir flickornas toalett också, Black", sade hon barskt och hjärtat sjönk i bröstet på honom. Han skulle behöva hålla på hela natten. Han följe med släpande steg efter McGonagall in på pojkarnas toalett där en spann med skurmedel, en trasa och vaktmästaren Argus Filch väntade. Filch stod i ena hörnet och blängde surt på honom.
"Mr Black, Filch här kommer att se till att du inte fuskar med ditt arbete. Vad väntar du på då? Sätt igång!", efter att han tagit upp hinken och gått mot första båset lämnade McGonagall toaletten. Filch bevakade honom med ett elakt flin. Sirius blängde på honom och satte sedan igång. Han förlorade tidsuppfattningen. Varför var toaletterna här så stora? Efter vad som kändes som en evighet tog han med sig spannen och gick mot flickornas toalett. Filch hade somnat i sitt hörn och Sirius brydde sig inte om att väcka honom. Han öppnade dörren till flickornas toalett och suckade när han hörde den jämrande gråten. Missnöjda Myrtels toalett. Detta innebar till Sirius förtret att han fick tillbringa de närmsta timmarna med hennes aldrig sinande klagosång i öronen. Han bet ihop käkarna och ansträngde sig för att tänka på annat. Han och James plan för att hjälpa Remus, Vendela. Hur skönt det skulle bli med jul hemma hos familjen Potter, Vendela. Sedan bara Vendela. Han var helt slut när han slutligen dängde ner hinken framför Filch.
"Va?", grymtade han
"Jag är klar nu. Jag tänker gå tillbaka till min sovsal", muttrade Sirius och slank iväg innan Filch hann protestera.

*

Klockan var halv tre på natten när han trött och med värkande armar var tillbaka i uppehållsrummet. Han fick syn på en flicka som sov i soffan närmast den falnande brasan och log. Vendela. Han smög tyst närmare och kröp ner bredvid henne, strök henne försiktigt över håret som han älskade att pilla i och såg på hennes undebara ansikte. Känslan slog honom helt plötsligt. Fast inte så förvånande ändå. Han älskar henne. Han log för sig själv och njöt utav tanken.
"Sirius?", hördes ett trött mumlande
"Ja, jag är här", han kysste henne på nästippen.
Hon öppnade ena ögat och såg sömnigt på honom, sedan log hon.
"Jag väntade på dig"
"Jag märkte det. Tack"
Hon makade sig närmare och borrade in ansiktet i hans halsgrop. Han strök henne över ryggen.
"Vendela?"
"Mm."
"Jag älskar dig"
"Jag älskar dig också"
Efter en stund hade hon somnat igen. Sirius lirkade sig försiktigt ur omfamningen, lyfte henne och bar henne till sin sovsal. De andra killarna sov och Sirius sänkte försiktigt ner Vendela på sin säng. Efter att ha tagit av både hennes skor och sina egna lade han sig bredvid och svepte in dem bägge i täcket. Han somnade snart, med ett leende på läpparna.

Jippie!! Det är forrfarande SUPERDUPERDUNDER BRA!!! Fast jag tycker lite synd om Sirius och Toaletterna!!

Och sedan kommer en fråga MillaJ : Varför säger Remus att han är ensam när han är varulv? Peter, Sirius och James är väl animagusar och med honom i spökande stugan?

Tack så mycket!!
Så som jag fattat det så lyckas de bli animagusar under sitt femte år.. och ifall jag har missuppfattat det så ber jag om ursäkt men har för mig att antingen Remus eller Sirius säger det. Anyhow så har jag valt att utgå från der under min ff

(Hmm... kom på att det kanske inte har framgått, men jag tänker mig femte året här. Tog mig friheter med att skynda på det hela med Lily och James lite xD hoppas alla är okej med det)

MillaJ :
Jo visst det kan vara bra att veta att det är 5:e året.
MEN denna FF är SÅ bra så jag tror inte att jag hade behövt veta. Du beskriver så bra så jag förstår ändå allting!!

Tack så mycket så glad att du gillar den!!

Jag tycker att MillaJ är en fantastisk författare!
(Och det var en fantastiskt stor underdrift)

Tacktacktacktacktack!!!