Pregnant at seventeen [SV]

J-star Black; Haha, underbart! Längtar ♥

Så obeskrivligt bra kapitel!!!!

meraa ♥

Awesome!

*Bevakar*

KOMIGEN!! Meeeeeeer ♥
lixom en av dem bästa berättelserna jag läst!! GIVE ME MORE! ♥ ♥

NUUUUU har jag läst hela. FY vad bra den är, och gud så fantastiskt du översätter och ÅH det är så BRA ♥ ♥

FU~ MER~

Tack för alla era underbara kommentarer. You guys are awesome
Här kommer nästa del, nu när det äntligen är sommarlov så hoppas jag att jag hinner skriva mer och får klart kapitlen snabbare.

______________________________________________________________________

Liggande i sängen suckade jag tungt.
Det hade gått nästan två veckor sedan jag upptäckte att jag var gravid.

Om två dagar var det 1 september och jag skulle tillbaka till skolan. Och fortfarande hade jag inte berättat det för mina föräldrar.

Teddy fortsatte att tjata på mig om det. Talade om för mig att jag behövde tala om det för de så fort som möjligt, innan skolan började. Jag visste att han hade rätt, men jag kunde bara inte göra det.

Det var midnatt och jag kunde inte sova. Glidande från sängen klädde jag på mig och gick ner. Jag kanske behövde lite frisk luft.

Jag klev ut in i den kyliga sommarnatten. Jag rös och drog min tröja närmare min kropp. Jag hade tänkt promenera till sjön som var bredvid vårat hus, men istället upptäckte jag att jag gick mot stan.

Staden var tyst och mörk, alla butiker var stängda. Jag vandrade nerför gatorna tills jag kom till det enda ställe som inte var stängt.

Puben

En grupp bestående av fulla män stod utanför den, snackade och skrattade högt. Jag höll huvudet lågt medan jag passerade dem, ville inte åkalla deras uppmärksamhet. Inte för att de kunde göra mig illa. Jag var en häxa efter allt.

"Victoire," jag hörde en sluddrande röst. En välbekant röst.

Colins röst.
Jag vände mig om.
Där var han. Stående i mitten av gruppen. Colin O'Brian.

"Victoire!" ropade han igen. "kom tillbaka!"

För en sekund övervägde jag att vända och gå iväg, utan att säga något.
Men, tvärtemot mitt bättre vetande, upptäckte jag att jag gick till honom.

"Vad?" väste jag.
Han tog tag i mig runt min midja och drog mig närmare.

"Killar," sa han till de andra, "det här är min flickvän Victoire." Jag slet mg själv från hans grepp. "Ex-flickvän," fräste jag.

Han drog tillbaka mig och viskade i mitt öra "Kom igen, baby. Ta tillbaka mig. Jag är ledsen för det jag sa." Han kelade mot min hals.

Jag knuffade bort honom. "Din andedräkt stinker, Colin" snäste jag.

"Kom igen, Vic", sa han. "Jag vill ha din heta röv i min säng igen."

Så romantiskt. Vad hade jag någonsin sett i den här killen?

"Jag vet vad det här handlar om, Colin. Ditt band fick inte det där dumma skivkontraketet, precis som vanlig. Så nu försöker du komma krypandes tillbaka till mig. Men det kommer inte hända."

"Varför inte? Du älskar mig."

"Jag älskade dig."

"Du menar inte det."

"Jo, det gör jag. Jag är kär i någon annan nu."

Vänta, va? Sa jag precis det där?

Colins ögon smalnade. "Vem?"

"Du känner honom inte." Svarade jag. "Men han är snällare, smartare och är snyggare än dig. Och renare." Lade jag till, samtidigt som jag rynkade näsan, när Colin flyttade sig närmare och jag fick en fläkt av hans stank.

"Vad heter han?"

"Teddy."

Namnet föll ur min mun innan jag hann hejda mig.

"Dumt namn", muttrade Colin.

"Jaja", sa jag. "Jag går nu."

"Vem av oss är bäst i sängen?" frågade han snabbt, innan jag kunde gå iväg.
Såklart skulle han vara orolig över det.

"Ja, jag kan inte veta säkert" svarade jag. "Men om jag måste gissa, skulle jag förmodligen säga han är. Du var inte så bra."

Han tappade hakan. De andra fulla idioterna vrålade av skrattade.

"Vi ses, Colin" sa jag. "Eller kanske vi inte gör det. Jag bryr mig egentligen inte."

Och med det vände jag mig och återvände till Snäckstugan.

Liggandes i sängen, tänkte jag på det jag sagt, om att jag var kär i Teddy.

Det var inte sant såklart. Jag hade bara försökt göra Colin avundsjuk.
Och ändå, kunde jag inte låta bli att tänka på kyssen. Den som inte hade varit på läpparna, men som fortfarande hade sänt en elektrisk stöt genom min kropp.

Jag kunde inte sluta tänka på hur Teddy alltid fanns där för mig. Hur han aldrig dömde mig eller fick mig att känna mig illa över mig själv. Hur jag kunde lita på honom.

Åh, herregud!
Jag var kär i Teddy Lupin.
________________________________________________________________________

Hoppas att ni gillade det, skriv gärna en liten kommentar. Jag typ dör av glädje varje gång någon kommenterar

GAH VAD BRA!!! ♥