Robin Hood och hans glada gäng

"nej gör inte det" sa hon men var inte säker på i fall hon menade det, hon saknade slottet "ja kanske" sa hon lågt och ryckte på axlarna "Adina jag kan ändå inte försvara mig mot dem. Jag är inte tillräckligt stark för det" aa hon

"Nej, du är inte tillräckligt stark nu. Det tar tid, man kan inte allt på en gång. Det jag har lärt mig, har jag lärt mig hela mitt liv vet du. Jag har blivit stark för jag brottats oh slagits med mina bröder." sa Adina och nickade fundersamt.
"Du får helt enkelt träna, jag hjälper dig gärna." sa hon leende.

Nicci såg på Adina "jag kmr vara död när jag är tillräckligt stark och sen så är jag inte byggd för det. jag skulle se konstig ut om jag fick muskler och sådant. jag är skapt för att se vacker ut inget annat" sa hon lågt och fäste blicken långt bort, hon började förstå att hennes uppgift i livet var att se vacker ut inget annat

( Fin bild på dig ♥ )

Adina höjde på ögonbrynen, hon började bli irreterad. Känslor var inget hon var bra på och hon visste inte hur hon skulle göra.
"Ja, ger du upp innan du ens har börjat, så kanske det inte är någon idé." sa hon med behärskat lugn.
"Man kan försvara sig utan att vara speciellt stark om man kan knepen. Och du tycker jag ser konstig ut, bara för att jag är stark?" sa hon irreterat.

(Tack så mkt )

"ha men förlåt mig då att jag inte tror jag klarar av det! Jag har levt hela mitt liv med orden du skall vara söt, vacker och inget annat. Alla andra fixar saker åt dig, så du inte misslyckas" sa Nicci i samma tonläge som hennes mor alltid använde
"inte du nej men jag kommer gör det"

"Det låter ju fullständigt vrickat." sa Adina sanningsenligt och log.
"Och vad är det för fel om man misslyckas? man lär sig av sina misstag." sa hon och skakade på huvudet.
"Det kommer du inte, muskler kommer inte bara sådär. Och du kommer ändras iresten av din kropp med." sa hon leende.

Nicci bara såg på henne men kommenterade det inte. I hennes öron var det kanske konstigt men Nicci hade alltid fått höra det
"i våra kretsar kan en familjs rykte dala på bara en sekund om någon gör ett misstag därför gör vi dem inte" sa hon bara och ryckte på axlarna "jag vet inte, jag har alltid sätt ut så här och även om det oftast ger mig bekymmer gillar jag det" sa hon

"Kan hända men nu har du inget ryckte att tänka på. Och du lär redan ha sjunkit lågt när du umgås med Robin och oss andra." sa hon och skakade på huvudet.
"Du vill ju inte lära dig, inte ska jag tvinga dig att lära dig att klara dig själv. Men det ska jag säga dig antingen lär du dig det eller annars försvinner du tillbaka dit du kom ifrån. Folk är inte van och tänker inte passa upp på dig. Väl själv." sa hon irreterat.

Nicci såg irriterat på Adina
"jag men förlåt mig då skogens drottning för att allt är så självklart för dig! Bara för att du är van vid att få klara dig själv! Men då kan jag lika väl åka hem för jag passar ändå inte in här!" sa Nicci surt och reste sig upp och gik tillbaka till lägret och packade sina grejer. Robin såg på henne
"jag åker hem, ha så kul i skogen" sa hon argt och gick bort till Dragor och sadlade honom
"du kan inte åka!" sa Robin och följde efter henne
"klart jag kan och då är jag inte ivägen heller" sa hon argt
"men du kan ju inte lämna mig här!" sa Robin och Nicci såg på honom
"och varför inte? Du hittar snart nån ny att roa dig med" sa hon tröt och betslade den svarta hingsten
"för att jag älskar dig" sa Robin och Nicci bara gapade åt honom innan hon kom att det inte passade sig
"jag är ledsen Robin, jag älskar sig med men jag hör inte hemma här" sa hon och kysste honom innan hon satte upp och red bort mot vägen med tårar i ögonen

Adina såg irreterat efter Nicci som försvann, var det tacken att man försökte hjälpa?, tänkte hon surt.
Nicci verkade inte ens kunna bråka ordentligt, bara flydde från alltihopa.
Antingen var hon väll van att befalla eller lyda, Adina morrade låg för sig självoch gick längre in i skogen.
Vad skulle hon annars göra?, komma tillbaka till lägret och berätta att det var hon som hade gjort så att Nicci försvann. För hon hade säkert smitit undan till sitt jäkla slott.