Sjunde året på Hogwarts

- Det är väll det priset man får ta, alla visste vad de gav sig in på, sa Fred sorgset och jag såg tårar i allas ögon.
- Om du förlåter oss, vi har varit sånna idioter, men vi var tvugna att göra något, sa jag tyst till henne och tårarna böjade rinna över Dean över alla de döda och över att allt var så hopplöst.

jag sa inget, det var ingen mening och prata om att de var döda, var de så var de
"klart jag förlåter er, det var ju inte erat fel egentligen. hade jag inte blivit sur på dig Laura hade inget av det här hänt" sa jag och skakade på huvudet och tårarna rann

- Det är inte ditt fel det är lika mycket vårt, vi borde inte ha gjort det, sa Fred.
- Eller hur, förlåt Cara att jag bråkade med dig jag menade inte vad jag sa, sa jag och tårarna strömmade ner för min kinder.

jag såg på dem
"Nej jag borde inte blivit sur, du behöver inte be om ursäkt" sa jag och såg på Laura "jag menade det inte heller, jag var en idiot" sa jag och skakade på huvudet
"ni verkar ju komma överrens nu, vad skönt, jag trodde nästan vi skullefå vara kvar här inne för alltid" flinade draco och reste sig upp och log sne hemlighetsfullt
"då har ajg en fråga till er, vill ni ha det så här eller vill ni ha det ogjort?" frågade han hemlighetsfullt och jag såg frågande på honom

- Ogjort, men hur hade du tänkt att det skulle gå?, sa Seamus surt till honom.

Draco bara log roat och dorg upp mig från golvet
"Med den här" sa han och drog fram en tidvändare och jag såg undrande på honom
"Vart fick du den ifrån? alla blev ju förstörda" sa jag förvånat
"Och du tror inte min familj har en?" sa han lätt och log åt mig "mor och far visste att du skulle ångra dig för att du inte gjorde något och att den goda sidan skulle ångra sig var uppenbart" sa han leende och jag log glatt mot honom
"Du är bäst precis som dina föräldrar" sa jag och kysste honom och såg sen på de andra
"Ja vi kan ju inte åka tillbaka alla, så hur gör vi?" frågade jag vänligt

- Ja om allt började med vårt bråk, så måste nån komma och reda upp det och det kan inte vara du och jag eftersom att man inte får se sig själv, sa ajg leende och ställde mig upp.

jag funderade en stund
"Bäst du åker Draco och ta med dig Ginny med, ni kan säkert ordna det" sa jag leende till honom
"Ja vi får väll försöka" sa Draco och såg på Ginny som nickade bestämt
"Tänk att jag ska sammarbeta med Draco Malfoy det trodde jag aldrig skulle hända" sa hon
"akta dig så jag inte ändrar mig Ginivera Weasley" sa Draco allvarligt och trolalde sedan bort rummet
"gå hem till Cara och vänta där och om allt går som det ska så möts vi där" sa Draco och snurrade på tidvändaren och de försvann och jag hoppades de skulle funka
"Ska vi gå?" frågade jag lite orolgit

Vi nickade och började gå mot huset.
- Jag hoppas att allt fungerar, sa jag nervöst och såg mig om.

"Det märker vi" sa jag och ropade på Kaname som kom springande
"Det kan ju inte bli värre i alla fall" sa Fred och jag nickade och vi kom fram till huset och Yaxley såg på oss
"så där le nu" sa han och la en arm rnt mina axlar och ja glog svagt "det var bättre. maten är klar" sa han och jag nickade
"lika bra att äta" sa jag till de andra och vi kom in i köket där Sev stod
"Jag antog att ni skulle vara hungria. vart är Draco och Ginny?" frågade han och såg på mig
"De skulle bara göra en sak" sa jag lätt och Sev gav mig en granskande blick men sa inget