Rose Weasley börjar på Hogwarts (SV)

Bra skrivit.

Tack!

Kapitel.30

Rose såg ett ljus därutifrån och alla i tältet skrek till, de var hittade.
Det blev en helt förändrad scen, från en stillsam trevlig kväll till en mardröm. Alla reste sig upp och Ron och Hermione tog snabbt upp deras trollstavar.
-Rose, Hugo, Hampus, Kom!! Följ med mig! Skrek Hermione och tittade sig om kring. Ron stod kvar och sa: Spring ni, jag kommer. Rose tittade på sin modige pappa och fällde några tårar, tänk om det här var sista gången hon såg han.
Sedan sprang hon med Hermione, Hugo och Hampus ner till utgången.
Där stod en hel samlng med människor, Rose kände igen allihop, det var familjen Weasley.
-Vi måste ge oss av, sa den mannen som stod längst fram som Rose kände igen som sin egen farfar.
-Var är Ron? Sa George som oroat kollade bak.
-Han är kvar, sa Hermione som nu hade börjat gråta kraftigt.
-Jag hämtar han, sa Arthur igen mycket snabbt och säkert.
-Arthur... var försiktig. Sa Molly som också hade börjat gråta.
-Det är jag alltid. Sa Arthur och försvann.
-Kom nu! Skrek en man som var Rons bror, Bill.

Familjen Weasley började springa mot det stora trädet, när det kom fram fyra eller fem människor från bakhåll, dödsätare.
Rose, Hugo och Hampus blev knuffade åt sidan och nu började det. Familjen Weasley fick 2 dödsätare lamslagna, och dödsätarna fick inte en enda eftersom familjen Weasley var många fler och dessutom duktigare.
Rose, Hugo och Hampus låg i gräset och andades mycket snabbt.
Ron och Arthur kom tillbaks, med trollstavarna beredda.
En av dödsätarna gjorde en förbannelse så att alla föll omkull, snabbast var Ron och dödsätaren som fortfarande stod på benen.
Ron riktade trollstaven men dödsätaren var för snabb,
-Avada Ke..
Hugo hade rest sig upp och skrek så högt han kunde:
Accio Trollstav! Dödsätarens trollstav flög ur handen på honom och landade i Hugos hand. Dödsätaren blev vansinnig och vände sig om och skrek för full hals:
-Avada Ked...
Men Harry hade rest sig och var snabbare, han vrålade:
-Avada Kedavra! Dödsätaren föll ner brevid Ron.
Alla reste sig upp igen, precis som om dem hade varit frysta under Hugos hjälteinsats.
Dem sköt förbannelser 5 min till, medans Rose låg och grät men endå tittade på. Hon var för stel för att röra sig.

En av dödsätarna gick fram till Rose och höjde trollstaven och skrek:
Alla släpper trollstavarna, annars kommer flickan dö.
Alla släppte trollstavarna, medans en av dödätarna gick och samlade in dem, Rose föjlde han med blicken och hon såg att Ginny var nära att sparka han mellan benen när han plockade hennes trollstav, men gjorde det inte, eftersom hon var väll rädd att offra Rose liv.
-Du vill väll veta var din vän är? Rose? Sa Dödsätaren till Rose, hon kände igen rösten.
Rose sa inget, hon visste inte vad hon skulle säga.
Rose kom på nu att Hedrarna inte var här, var var dem?
Men innan hon hann tänka mer skrek dödätaren:
Ni följer med mig nu, annars dör flickan och , han tittade på Hugo och Hampus, hennes vänner. Nå, ska jag döda henne?
----------------------------------------------------------------
Kapitel 30. Bra eller dåligt?

Kommer inte vara hemma mycket nu dem följande dagarna och kommer hem på måndag (min födelsedag) så det kommer mer någon gång senare efter det!

mer! nu fattade jag bättre, hehe x)
skriv när du har tid, vi försöker att inte längta ihjäl oss?

Mer =)

Bra kapitel!

Kommer nog mer i eftermiddag

Jätte bra. Fortsätt.

Tack, nu kommer mer! Inte så långt kapitel, men endå ett kapitel
----------------------------------------------------------

Kapitel 31.
Repris: Ni följer med mig nu, annars dör flickan och, han tittade på Hugo och Hampus, hennes vänner. Nå, ska jag döda henne?
Två figurer hade kommit fram tydligare ur träden, figurerna var Ron och Hermione.
-NEJ! Döda henne inte! Ta mig! Ta mig istället! Skrek Ron.
-Nej, vi kan ta båda, vilken bra idé! Eller hur, Mcnair? Sa dödsätaren och skrockade lågt.

-Vem ska vi börja med....? Ska vi ta lillen först? Mannen fortsatte att skrocka. Har nån något att invända med?
Rose tittade omkring, hon såg att det var nog många som ville komma till tal. Men snabbast var Rose egen mamma, Hermione.
-NEJ! Vrålade hon. Ni får inte! Hur vågar ni? Ingen ska dö!
Mannen skrattade, Hermione tog upp sin trollstav och riktade den mot hjärtat på dödsätaren.
-Haha! Vad tror du att du ska göra nu, lilla tjejen sa mannen med pipig röst. Jag är bättre än du.
-Jaså är du! Det får vi allt se, Skrek Hermione och sprang fram till honom och gav han en hård örfil.
Mannen trillade på marken och gav till ett litet skrik.

-Crucio! Hermione föll till marken, en dödsätare hade rest sig upp och andvänt crucioatus-förbannelsen på henne.
Hermione vred sig i plågor och vrålade högt. Kriget börjde på nytt, Ron lyfte upp Hermione som hade slutat vråla och Ron sprang tillsammans med Rose, Hampus och Hugo in i skogen.
Efter en stund av sorgsamhet, och allas snyftningar
kom James, Lily och de andra barnen in i skogen springandes, och skrek allesammans:
Spring! Några dödsätare kommer!
Ron och den andra började springa men då skrek Ron:
Spring ni, jag kommer!
Rose och de andra barnen tvekade men sprang iväg. Men inte långt.

Nu satt alla barnen bakom några stora buskar långt in i skogen. Inte långt från Ron och Hermione. Men dem såg inget, dem vågade inte titta fram.
Efter en stund av nervositet hörde dem ett skrik.
Ron. Alla barnen sprang med trollstavarna (dem som hade) i full fart mot Ron.
Ron grät, han var både ledsen och arg, och han skrek högt så att alla skulle höra.
- Dem har stuckit! Och dem har tagit Hermione.
-------------------------------------------
Bra eller dåligt?♥

BRA

♥!
Super