Sjunde året på Hogwarts

Jag stirrade upp i taket och försökte sova men det gick inte. Jag hörde de andra snarka och drog täcket över huvudet och kröp närmare Draco och somnade tillslut

Efter åter en halvtimma väckte jag Vilma hon ryckte till men lugnade sig när hon såg att det var jag.
Hon andades lugnare nu och hon hade fått tillbaka sin färg.
- Jag tror hon kommer överleva, sa jag lyckligt och kröp intill Dean.
- Mmm, det tror jag med, sa han leende och strök mig över håret.

Jag vaknade och såg på klockan, fem och jag gav upp och gick ut till de andra
"hur är det med henne?" frågade dem och slog mig ner

Jag såg på Cara och log.
- Bättre, mycket bättre hon verkar må mycket bättre, sa jag leende och väckte Vilma åter och gav henne utav drycken.
- Hon verkar bara så utmärglad och rädd men det går alltid att få i henne mat och räddslan går över så småning om, sa jag leende och min blick mörknade sedan.
- Jag skulle allt vilja ta ett allvarligt snack, med dem som gjorde det här.
Jag mena till vilken nytta gjorde de det?, sa jag argt.

Jag såg på henne "vad skönt att höra. Hon får säga till när hon vill ha något att äta så fixar jag det" sa jag leende och såg sen på Laura "jag vet inte vem det var men jag kan ta reda på det och de hade särket nån tanke bakom det. Du kan fråga Yaxley sen på morgonen men låt han sova nu" sa jag Luna de och såg på henne

Jag nickade tacksamt mot Cara men sa inget.
- Det är bara det att jag är så lycklig att hon lever, jag trodde att jag hade förlorat henne.
Men jag fattar inte vad de kan få ut med att göra såhär mot henne, sa jag suckande.

Jag såg på henne och log svagt
"jag förstår det och jag vet inte vad de får ut av det" sa jag sorgset och kramade hennes hand "jag vet inte varför dödsätarna gör allt det gör" sa jag sorgset "men huvudsaken är att hon blir bra" sa jag tröstande

- Ja, det är det, jag vill att hon ska leva, sa jag leende och såg p.å klockan den hade blivit 8

Jag nickade "är hon lika stark som du så klarar hon sig utmärkt" sa jag leende till Laura och reste mig sen upp "jag tänkte fixa frukost, vill ni ha något och ska jag fixa något till Vilma?" frågade jag vänligt

Jag log mot Cara och Dean nickade.
- Ja,då klarar hon sig, sa Dean leende.
Jag vände mig om och såg på Cara.
- Ja gärna lite frukkost och till Vilma med hon vill säkert ha något när hon vaknar, sa jag leende och vände mig åter till Vilma och väntade på att honskulle vakna.