Julia, du måste! [SV] [PG]

Åh, jättebra!

Wheey fler som läser 8''3

vad bra

Jag har väntat på det här och det var asbra!! Kunde inte vara bättre

JÄTTEBRA!

Här kommer mer
Tack så hemskt mycket för att ni fortfarande läser♥
----------------------
Jag kände hur hjärtat brast inom mig då jag såg henne ligga där helt livlös.
Jag lyfte snabbt upp henne i famnen utan några snabba rörelser och började snabbt gå ut från skogen bort mot skolan. Mitt hjärta slog bara snabbare och snabbare och paniken växte, jag kunde inte känna hennes andningar mer men jag hoppades att hon fortfarande var vid medvetandet fast inte kunde styra sig.

Skogen skingrade sig och jag såg nu Marcus sitta på en sten, samma ställning och samma plats, 'Hur patetisk får man vara?' tänkte jag samtidigt som jag undvek att snubbla på en sten.
Marcus lyfte blicken då jag klev på en gren och jag hörde det knäckande ljudet.
-V-vad har hänt?! Utbrast han och flög upp från stenen och var på väg emot oss.
-Jag vet inte, och du är jäkligt dålig på att leta! Fräste jag tillbaka och ville inte att han skulle komma närmare.
-Stanna där du är, fortsatte jag och blängde på honom medans jag var på väg mot slottet.
-Nej!? Tror du inte jag bryr mig om henne eller!? Utbrast Marcus och började småspringa efter.
Jag ignorerade honom och var fullt fokuserad på att ta henne till sjukusflygeln så fort som möjligt.

Väl uppe vid skolans portar möttes vi av Ginny, George, Harry, Hermione, Ron och Dumbledore och några fler oroliga lärare som precis hade tänkte get sig ut och letat.
-Men herregud!? Utbrast Madam Pomfrey och skyndade att trolla fram en bår.
Jag tittade inte på dom andra, jag la bara försiktigt ner henne på båren som snabbt åkte iväg med Madam Pomfrey till sjukhusflygeln.
Jag tittade oroligt efter dom och bet mitt lite i läppen.
-Får jag? Dumbledore hade dragit fram sin trollstav och pekade mot mitt huvud, han förstod att jag inte ville prata om saken, men han var tvungen att veta.
-Ja.. Sa jag tyst och Dumbledore la försiktigt trollstaven på min tinning och drog ut en smal silver tråd.
-Jag kopierade minnet, så du kommer fortfarande ihåg det. Sa han lugnande och stoppade ner silver tråden i en liten flaska.
----------------------
Mer?

Asbra! ♥♥

Wow! Den här ff:en är super!

braaaaaaaa, har läst allt nu. As bra, skriv mera

meeera