Robin Hood och hans glada gäng

Nicci bara såg på Adina och slog armarna runt henne
"Klart det inte är ditt fel, verkligen inte. jag menade inget illa. det är verkligen inte ditt fel. varför gör män så? jag är van vid det, vart jag än går vill folk alltid ha mig och jag klararde mig tills jag kom hit" sa Nicci lågt och såg på Adina "jag är verkligen ledsen att du fick uppleva det" sa hon sorgset

"Mmm, det är lugnt" sa Adina sammanbitet och vände bort blicken.
Men det var ten lögn, det var inte alls lugnt.
Hon avskydde blotta tanken och hon ville inte minnas.
Hon ville inte ens att någon skulle veta det, och nu hade hon berättat det för Nicci utan att tänka sig för.

Nicci såg på henne "Adina, jag har gått igenom samma sak, jag vet att det inte är lugnt" sa hon och höll om henne "jag finns här i fall du vill prata" sa hon vänligt

Adina såg på Nicci, men sa inget, hon ville bara glömma det, så varför ens prata om det?

Nicci såg på Adina som inte sa något, hon hade ju inte heller sagt något så hon förstod henne och ville inte pressa henne, men hon ville inte att hon skulle må dåligt heller. hon sträckte sig mot packningen och tog upp en bok
"Du kan få låna den här om du vill,den handlar om en tjej på äventyr" sa hon och räckte fram boken mot henne

"Tack" sa Adina och bläddrade försiktigt i boken.
Hon hade aldrig hållt i en bok förr ochva rädd att ha sönder den.
Hennes mod sjönk när hon såg på alla de små ich många bokstäverna, hon suckade och såg på Nicci.
"Kommer aldrig att kunna läsa genom allt det här" Sa hon besviket.

Nicci log "den går inte sönder för att du bläddrar i den" sa hon leende och nickade sedan "klart du kommer, du behöver bara öva, och när man har en anledning går det bättre" sa hon leende

Adina log "Ledsen, har aldrig hållt i en bok bara" sa hon enkelt och nickade.
"Ja du har väll rätt, tack" sa hon och kramade om Nicci.

"nej jag märker det" sa Nicci lite roat "men de är ömtåliga men inte så ömtåliga att du inte kan röra den" sa hon leende och kramade henne tillbaka "ja men självklart, jag kan den redan och jag delar gärna med mig av det lilla jag har" sa han leende

"Men tack ändå, jag har ingenting att dela med mig utav" sa hon och reste sig upp och la sig på mage på sin filt och slog upp första sidan.