Mugglisgames [thg sv]

FÖRLÅT FÖRLÅT FÖRLÅT! Jag vet att de var sjukt länge sedan jag uppdaterade eller skrev något här över huvudtaget!
Tycker fortfarande att det är kul att skriva så jag hoppas att åtminstone någon av er kommer ihåg vad den handlar om och vill fortsätta läsa!

Carl
10:32 am
Huvudstaden
Träningsarenan, Spelledarbalkongen
---------------
Marcus Aquilla avväpnar sin motståndare och brottar ner honom på marken. Klockan stannar på sjutton sekunder och tolv hundradelar vilket betyder nytt rekord, någonsin. Ett jubel bryter ut bland spelledarna och jag klappar med, en succé för mina tävlande är en succé för mig. Det är nu andra dagen av deltagarnas träning och allt går som smort, precis som jag planerat. Flickan som blev sjuk, Esther Blom från femman, har snabbt återhämtat sig och håller just nu på att kasta knivar på en måltavla. Det skramlar till om metallen när den slår i cementgolvet. Än så länge har hon inte lyckats få kniven att fastna på den människoformade frigolittavlan. Bredvid Esther står Elle Perseen, lätt att lägga märke till med sitt flammande röd hår. Med ett leende ser hon på det fortfarande svajande skaftet på kniven hon just kastat. Den sitter fast i mitten av bröstkorgen på dockan. Jag ser att Esther ger henne en sned blick när de går fram för att hämta sina knivar, Esther plockar upp sina från marken och Elle rycker loss sina från måltavlorna.

Överlevnadsstationen, dit många från de mer avlägsna distrikten brukar söka sig för att desperat förbättra sina överlevnadschanser, är relativt öde. Samma pojke som var där igår, Rick Clare från distrikt 6, håller på att bygga ett vindskydd. Om Marcus Aquilla är överlägsen när det kommer till närkamper så är Rick Clare överlägsen i överlevnadsfärdigheter. Han hade lite problem med att göra upp eld första dagen, men han lärde sig snabbt och fick efter bara några få försök in precis hur man skulle göra. Även konditions- och styrketräningen går helt felfritt. Jag ler för mig själv, nöjd med mitt arbete. Så snart jag fått den här positionen som överstespelledare tog jag tag i träningsprocessen. Innan jag började så var den orättvis och slarvig och… nej, jag vill inte ens tänka på det, usch.

Istället vänder jag mig om och lämnar med raska steg spelledarnas balkong. Den vita trädörren öppnar sig automatiskt när jag närmar mig och jag ställer ifrån mig min kaffekopp på ett litet bord i korridoren. En av avoxerna får ta hand om den senare. Mina fotsteg ekar i den tomma korridoren och jag passar på att njuta av tystnaden några ögonblick medans jag rätar till min blåa slips. Tre sekunder senare står jag framför en likadan dörr jag nyss passerade med på andra sidan den här dörren finns det inga spelare. Med en suck trycker jag upp dörren och ett sorl slår emot mig på en gång.

Rummet bakom dörren är stort och fyllt till bredden av människor. Två av väggarna består helt av fönster och genom dem skiner nu solljuset in vilket får det att glittra i kristalkronorna som hänger från taket. En vägg är belamrad av tavlor och porträtt av alla personer som varit viktiga för vårt land sedan revolutionen. Mitt eget ansikte sitter där, direkt till höger om president Snows porträtt vilket är dubbel så stort som alla andra. Runt omkring hela porträttet hänger alla andra som någonsin varit överstespelledare. Mer än tre fjärdedelar av dem har rynkor och grått hår. Alla, varenda en, är minst femton år äldre än mig. Den fjärde och sista väggen är dock det som tar allas uppmärksamhet. En flera meter hög och ännu bredare skärm tar upp hela väggen. Alla deltagarnas namn står i en spalt på längst till vänster tillsammans med bilder på dem och deras distriktsnummer. Resten av skärmen är full med siffror. Höga och låga, små och stora. Allas odds, deras chanser och förutsatta prestationer i olika situationer. Det är i det här rummet det viktiga händer, det är här de stora summorna rullar in till tävlingsledarna. På ytan ser det inte ut så men det är alla vadslagningar och satsningar om vem som ska vinna, hur många som kommer dö i blodbadet, hur länge tävlingen kommer hålla på som är det viktigaste under de årliga spelen.

Folkhavet framför mig påminner starkt om en skål full med skittles. Frisyrer i alla regnbågens färger ovanpå kläder i minst lika många olika nyanser blidar en blandning som nästan får det att sticka i ögonen på mig. Med en mild skräll går dörren bakom mig igen och som på kommando slits allas ögon från skärmen och vänds mot mig. De som suttit ner reste sig ur sina fåtöljer, utom ett fåtal som inte verkade ha tillräckligt stadiga ben för att orka med rörelsen och två barn som antagligen bara följt med sin mamma eller pappa hit. Det blev så tyst att man skulle hört en knappnål falla till marken. Jag hälsar dem med ett professionellt påklistrat leende som skulle kunna charma varenda miljonär i hela huvudstaden.
“Vad stannar ni upp för? Starten kommer närmare för varje sekund! Dags att investera!” Mina ord frambringar ett smått jubel och mitt påklistrade leende byt ut mot ett äkta. Idag är det många som kommer öppna sina plånböcker för mig.
-------
Kanske inte det roligaste kapitlet men det är iaf något... Jag lovar att försöka komma igång ordentligt igen! Det är inte säkert men förhoppningsvis kommer det ett till kapitel om mindre än ett halvår!

Omg ella äntligen!!!!!!

i made this for u:

Jättebra!

ella potter Jag tog bort min gamla användare Athena 1.0 bara så att du vet och om du skulle kunna uppdatera mitt namn i det första inlägget skulle det vara uppskattat

yey,toppen!

asså jag har inte följt alla delar, men JAG VILL TUMMA ♥ DXX

Perfect

Najs x)

Super bra!!

Good