Den oväntade förälskelsen[SV][PG]

Heheh Ja, vi bytte ut Peter mot Bea istället x)

Tack, men jag tycker det var jättedåligt x) Och det är inte över än... framöver kommer ni märka hur... bra Marielle är med år xD

Vad kul! :'D Men ni får bråka på Malin för mer kapitel Hennes tur!

Vid merlins skägg! (Jag ska lära mig att använda det uttrycket)... Dena historia är fin, Beatrice är en av marodörerna och Peter den styggingen ville vi inte ha med för han är inte rolig... Och hans "funktion" är inte behövlig för oss, men Bea är ... hehhe... klöstass eller Skraptass eller vad var det vi kallade henne Marre ??? xD

Jaja hur som helst får ni nästa del om Lily och Remus... And as the story goes!!!

----

Kapitel 4.

[Lily]

Lily såg efter Bea när hon försvann och tänkte skit nu kommer alla veta’. Hon såg lite oroligt mot Remus som drog henne in i sin famn och kysste henne igen. Lily kunde inte annat än le. För henne spelade det längre ingen roll om Potter eller hela skolan visste. Hon ville vara Remus så alla visste det, han var precis allt det som Potter inte var, enligt Lily alltså.

[Remus]

Remus kände sig mer bedrövad över att Bea av alla hade sätt dom, visst det hade varit värre om Tagghorn eller Tramptass hittat dom. Men han visste allt för väl att Bea hade svårt att hålla hemligheter. När han kysst Lily igen vare som om tiden för honom stannade till. Han höll henne tätt i sina beskyddande armar. Remus trodde aldrig han skulle bli kär någonsin. Han hade liksom aldrig under dom här åren på skolan visat intresse för tjejer förutom Lily nu då. Han trodde ingen skulle kunna älska honom för den han var. Men Lily gjorde det och hon förstod honom. Hon lyssnade alltid och var en sann vän i hans ögon. Han såg in i Lilys underbart gröna ögon med ett leende och Lily log tillbaka och mötte hans ögonkontakt.

”Lill hur ska vi göra nu, Bea vet då kommer snart alla veta” sa Remus och fortsatte se på Lily.
”Jag vet Remus, vi visste vi skulle komma hit förr eller senare” sa Lily och log mot Remus.
”Men James kommer mörda mig, jag lovar” sa Remus och lät ängslig.
”I så fall ska han få med mig att göra” sa Lily i ett försök att låta hotfull.
Remus börja skratta, ”Tack du” sa han och såg på Lily.
Han såg trumpen ut igen, ”Men det kommer inte hindra hans raseri, han kommer se mig som förrädare”.

[Lily]

Lilly kunde knappt tro det hon hörde Remus säga, vad det lät som att han var på väg att säga.
”Meen, är inte det här vad du vill” sa Lily som nu så väldigt nere och smått sårad ut.
”Lily, det är klart jag vill, du betyder allt för mig, jag…” sa Remus och såg förfärad ut.
”SÅ POTTER SKA STYRA VÅRA LIV, ÄR DE DET DU MENAR, ATT ALLT MÅSTE SKE PÅ HANS VILLKOR” sa Lily upprört hon vände Remus ryggen och sprang iväg med tårar i ögonen. Hon sprang och sprang med huvudet mot marken och såg sig inte för så hon sprang rakt in i någon.
”Nämen Lily varför gråter du?” Hörde hon Potter fråga när han hämtat andan efter att Lily sprungit in i honom. Lily såg sorgset och argt på Potter, ”ALLT ÄR DITT FEL, DITT FEL POTTER, LÄMNA MIG OCH MITT LIV I FRED” skrek hon och sprang iväg igen.

[Remus]

Remus blev paff när Lily sprang iväg. Han såg efter henne och tänkte hur dum och korkad pojkvän han skulle vara. Han började springa efter henne och kom precis runt hörnet när hans såg Lily kroka in i James och sen sprang vidare. Han stod med en korridors längd i mellan öga mot öga med sin bästa vän. Dom gick emot varandra. Remus smått bedrövad och han tyckte James såg förvånad och nästan arg ut. När de möttes på mitten och såg varandra in i ögonen sa James, ”Jaha, Måntand där var du, men varför får jag känslan av att det var dig Lily kom gråtandes och springandes ifrån”
Remus visste inte vad han skulle säga, skulle han berätta. Lily skulle vilja att han berättade det viste hand. Han såg på James och sa ”Tagghorn, lyssna noga nu och bli inte arg förens du hört hela historien”

DU KAN JU INTE SLUTA SÅDÄR!! ;OOO

Kan jag visst det! *flinar olovligt stort*...

PS: Menar absolut inget illa. Jag menar, cliffhangers och lite spännande slut är ju fullt tilllåtet ! ^^ Man ville ju hålla läsarna kvar !

Mer =)

Hm... det skulle verkligen inte skada med några fler kommentarer innan jag publicerar nästa kapitel...

Yay, det fortsätter bra

:'D Nu kommer nästa kapitel! :'D


--------------------------------------------------

Kapitel 5

[Beatrice]

Bea och Sirius satt och skrattade i killarnas sovsal. De berättade historier och sådant. Bea gjorde allt hon kunde för att inte säga något till någon. Bea ville INTE se Remus sur igen, inte efter sommaren. Hon hade sovit hos James, med Remus och Sirius då.
”Men du minns du hur kul det var i somras när jag puttade ner dig från bryggan!” utbrast Sirius som inte märkt hon varit inne i tankarna.
”Haha, jätte rolig… roligare var det när du total skämde ut din för brunetten!” sa Bea och stor log.
”Nej, det var pinsamt, INTE roligt! Men det var kul när det var quidditch träning och du skulle prova och du ramlade av kvasten!” sa Sirius och började as garva.
”Sirius…” Bea glömde bort vad hon skulle säga och plötsligt sa hon utan att tänka på det: ”Remus och Lily är ihop!”
Sen slog Bea sig för munnen och höll andan. Hon hoppades innerligt att han inte hört vad hon sa.

[Regulus]

Regulus vaknade den mörka höstmorgonen. Han ville inte kliva upp, men de hemska lektionerna brydde ju sig inte ett dugg om honom. Han satte sig försiktigt upp i sängen och kollade sig yrt omkring. De andra sov fortfarande, han blev inte särskilt förvånad. Regulus tog på en tröja och byxor och gick sedan ned till stora salen för att äta frukost. Hans första tankar när han kom in i salen var: ”Hoppas Bea kommer, jag skulle vilja se henne innan lektionen.”

[Beatrice]

Bea väckte inte Lily innan hon gick ned till Stora Salen. Bea tyckte Lily behövde sova, åtminstone så ville Bea inte bli utfrågad. Hon vandrade sakta ned till Salen. Både för att hon var trött och för att tiden skulle gå fortare. När hon kom fram till den öppna porten såg hon att salen var tom. Det var bara hon och en slytherinare. När han kollade upp såg hon även vem det var. Det var Regulus! Hon vände genast bort blicken och satte sig vid gryffindorbordet. Hon tog en macka och åt den snabbt.

[Regulus]

Hon hade kommit, som ur hans drömmar. Hon hade kommit precis som han önskat. Men hon vågade inte kolla åt hans håll, varför? Han åt färdigt sin macka och började gå utåt. Utan att han märkte det kom Beatrice bakom honom, hon verkade inte märka det heller. Han vände sig om och såg henne i ögonen. Hon såg ut att hoppa till sedan började hon gå bortåt. Regulus tog 2 stora steg och var med ens framför henne igen.
”Vid behov rummet, 22 00, ikväll” sa han och gick sedan, mot sin lektion.

[Beatrice]

Vid behov rummet? Klockan 22.00? IKVÄLL?! Det var de tankar som for genom Beas huvud. Hade Regulus hemska planer uträknade? Ville han lura henne, eller ville han verkligen träffa henne för att han gillade henne? Hon kunde inte lista ut vilken, så hon gick till uppehållsrummet och hämtade böcker och gick sedan till killarnas sovsal.
”KILLAR VAKNA ANNARS HÄLLER JAG ISBITAR PÅ ER” skrek Bea på dem när hon såg att alla tre låg och sov.
”V Varför, vad är det som hänt då?” frågade Remus sömnigt.
”Ja… få se ni börjar er första lektion idag om en kvart!” svarade Bea.
Och med ens blev det fart på killarna som började fara hit och dit, de letade de ena och de andra.
”Hej då!” ropade Bea åt dem innan hon gick mot sin lektion.

Fint

Aw tycker det är roligt och fint att Peter är borta X) Är väldigt kul att läsa

Hur mycket feedback vill ni ha på texterna? Vet ju att det är ett par år sedan ni skrev dem så känns jobbigt att sitta och påpeka jättesmå fel som ni antagligen redan har förbättrat er på och vet om själva, men vet ju att Malin brukar vilja ha feedback^^