En annan version- En Drarry-fanfiction

I kapitel två står det att Dracos uggla är döpt över Dracos elevhems grundare, men det stämmer ju inte! Jag menar, Draco hade inte blivit sorterad än! Tips på hur du kan skriva:

Själv ägde han en berguv som hette Salazar, efter grundaren av Dracos föräldrars elevhem.

Istället för:

Själv ägde han en berguv som hette Salazar, efter grundaren av Dracos elevhem.


Bra ff!

Där var det nog meningen att det skulle vara Dracos familjs elevhem, men att ett ord inte kom med. Tack för tipset!

Ingen orsak

Tarty bra!

Kapitel 10 kan vara det skummaste jag skrivit, styckena och meningarna är alldeles för korta, men ni får stå ut till onsdag när nästa kapitel kommer!

Kapitel 10
Harry
Igår var den bästa dagen i Harrys liv. Han kunde fortfarande inte förstå att han vann matchen! Dessutom fick han träffa Cho för första gången. Harry ville inget annat än att prata med henne igen. Han hoppades att de skulle mötas under dagen.
Efter första lektionen hade Harry och Draco 45 minuters rast till nästa lektion, så de bestämde att de skulle gå till biblioteket och försöka komma ikapp med den miljon läxor de hade.

Draco
Kort efter att de hittat de böcker de behövde och satt sig ner i biblioteket lutade sig Harry fram mot Draco över pergamenten och böckerna på bordet mellan dem. Han tittade mot en samling elever ett par bord bort innan han viskade till Draco:
-Cho sitter där borta. Borde jag gå och prata med henne?
-Jag tycker det, viskade Draco tillbaka. Vad är det värsta som kan hända? Om Draco inte kunde få honom ville han att Harry skulle få vara lycklig själv.

Harry
Cho log och hälsade glatt när Harry närmade sig bordet där hon och två vänner satt.
-Kan jag sätta mig? Frågade Harry.
--Absolut! Svarade Cho. Hon såg på sina vänner. Jag antar att jag inte behöver presentera honom, men Harry, det här är Iris Keith och Cordelia Rothley. Iris, Cordelia, Harry Potter. Iris och Cordelias ögon blev stora.
-Den Harry Potter? Frågade Iris, en kort flicka med rödblont hår uppsatt i tofsar.
-Pojken som överlevde? Ja, jag antar att det är jag, svarade Harry.
Cordelia tittade på sin klocka.
-Cho, vi har lektion om tio minuter, sa hon och började samla ihop sina saker. Cho log ursäktande.
-Okej, vi ses senare! Hon reste sig, stack något i handen på Harry och gick iväg tillsammans med Cordelia och Iris. När de försvunnit gick Harry tillbaka till Draco och öppnade sin hand. Där låg en lapp med ett meddelande.

Möt mig vid den stora eken imorgon efter sista lektionen./ Cho

Harrys humör blev om möjligt ännu bättre när han läste lappen.

Jättebra! men synd om Draco nu när Harry gillar Cho...

Superbra!

Jättebra!♥

Kapitel 11! Jag lyckades faktiskt lägga upp ett kapitel när jag skulle göra det, grattis till mig..

Harry
När Binns äntligen svävade ut genom svarta tavlan igen var Harry den första att ta sig ut från klassrummet. Han sprang nerför trapporna och höll på att slå ihjäl sig när en av dem flyttade på sig, och till slut var han ute på skolområdet. Cho satt under eken och läste en bok när Harry kom dit. Hon tittade upp och vinkade glatt.
-Hej! Jag slutade tidigare, en av Mcgonagalls elever hade blivit förhäxad och hon var tvungen att avsluta lektionen. Men i alla fall, har du lust att gå en promenad?
Draco
Harry kom tillbaka till uppehållsrummet två timmar senare. Draco tittade upp från Quidditch genom tiderna och blev ännu mer svartsjuk när han såg det drömmande leendet som låg på Harrys läppar.
-Var Cho trevlig? sa han irriterat.
-Vad är det med dig? Du verkar så sur. Och ja, hon var jättesnäll. Vi ska träffas igen på lördag.
-Visst, jag bryr mig inte, svarade Draco och gick upp till sovsalen. Han grät tyst innan han somnade. Nu hade han förstört en vänskap också.

Harry

Harry vaknade med en konstig känsla i bröstet. Han sträckte sig efter glasögonen och insåg att han inte alls såg fram emot att träffa Cho idag. Det kändes bara inte bra. Han undrade vad som var annorlunda, för det var så det kändes, annorlunda.

Egentligen hade Harry quidditchträning idag, men två av jagarna och en slagman hade fått influensa på grund av det kalla oktobervädret, så Flint, lagkaptenen hade ställt in träningen. Draco föreslog att de två kunde träna på egen hand, vilket Harry tyckte lät som en bra idé. Draco lånade en Rensopare av skolan och Harry använde den Nimbus han fått. De försökte båda två fånga kvicken, men Draco fick tag i den flest gånger för att Harry var lätt distraherad av honom. Det var något med det silverblonda håret, de klarblå ögonen och det smala ansiktet som gjorde att Harry hela tiden kom på sig själv med att stirra på Draco. Efter en timmes flygning insåg han att träffen med Cho antagligen inte skulle bli av. Harry var inte intresserad av henne, han var förälskad i sin bästa vän. När han tänkte efter hade han känt såhär för Draco hela tiden, det blev bara mer tydligt nu. Harry gissade att de inte skulle kunna fortsätta vara vänner efter det här.

Draco
På eftermiddagen satt de båda vännerna i uppehållsrummet. Draco försökte lära Harry trollkarlsschack, vilket resulterade i att träflisorna yrde när Harry led ett svidande nederlag. Plötsligt tittade Draco på klockan.
-Skulle inte du träffa Cho? Harry pillade på en nagel.
-Nej, jag känner inte för det.
-Varför då? Du hade väl sett fram hela veckan mot det här.
-Draco, jag… jag är kär i en annan.
-Vem då? Pansy? Millicent? Den där Hermione.
-Nej, det är någon mycket mer speciell.
-Snape?
Harry log. Sedan såg han Draco rakt i ögonen, allvarlig igen.
-Draco, jag är kär i dig.
Draco var mållös. Hade han haft fel ändå? Hur kunde Harry vara kär i honom? Det här måste vara ett skämt. Men hans instinkt sa honom att Harry menade allvar. Dracos hjärta slog volter. Han reste sig långsamt, gick över till soffan som Harry satt i och satte sig bredvid honom. Sedan log han.
-Harry, jag är kär i dig med.

Naaw! ♥
Superbra skrivet! ^^