Fanny Valdez, it's me. ~SV~

Jätte bra!

*bevakar*
Jättebra!

Kapitel 9
(trean)
Jag kände att jag hade ont i huvudet. Vad hände? Jag minns exakt inget.
"Hallå?" ropade jag. Nej jag var i ödemarken.
Vad hette jag då? Jag kände en våg av panik. Jag visste inte vem jag var! Jag hade en väska med mig, kanske den kunde ge några personuppgifter. Jag rotade runt. Lite verktyg, någon konstig kaka, någon dryck, en mobil, aha! Jag tryckte på den stora knappen längst ner automatiskt och jag kom in. jag bläddrade igenom min kontakt lista.
Sedan gick jag in en kontakt som hette Fanny (jag). Då antog jag att det var jag.
Det stod att jag hette Fanny Valdez. Något iallafall. Jag hade många vänner verkade det som.
Det stod något om att jag var en…halvgud? Konstig. Min bror var Leo Valdez och min pappa Hefaistos.

När jag letat igenom allt i väskan hade jag kommit fram till att:
Jag hette Fanny Valdez.
Jag var en halvgud.
Min pappa var Hefaistos.
Min bror var Leo Valdez.
Mina bästa vänner var May Carter och Piper Mclean.
Jag hade ont i huvudet.
Och jag var i desperat behov av mat.
Den där kakan kanske gick att äta. Jag tog en liten bit för säkerhets skull. Den smakade som...smultron. Och jag kände direkt att jag inte skulle äta mer. Jag var mätt.
-------------------------
Så...Lite spänning

Bra!

Super!

Bra

Jättebra

Kapitel 10.
(på Argo II) (Leos POV)
Jag tänkte leta efter Fanny. Det var innan mötet. Och innan jag och Piper blev förbannade på varandra.
Möte började bra. i pratade om att Argo II behövde mer bränsle.
Sedan gick det inte lika bra.
"Jag kan inte hitta Fanny," började Piper "och du blir jag lite orolig. Någon som vet var hon är?" Piper tittade på mig, och alla andra också.
"Ja, hon kan ha hoppat." skämtade jag.
"Leo, det här är allvar." sa Jason (Pipers parti ofc).
"Får man inte skoja eller?" sa jag lite irriterat.
"Jo, men inte nu." sa Piper "Tänk om du hade försvunnit, och istället för att försöka komma på var du är så, skämtar vi istället."
"Tänk om du var i hennes skor?" sa Frank.
Det går inte, vi har olika skostorlek, och skosmak. tänkte jag.
"Leo," började Piper igen.
"Vadå!?" nu var jag rätt förbannad.
"Tänker du hjälpa till?" Piper lät lika arg.
"Kanske inte!" fräste jag. "Fanny, har alltid klarat sig bra, hon behöver inte vår hjälp! Hon har alltid varit tuff!"
"Leo har rätt." Nico di Angelo dök upp ur skuggorna. "Vi borde vänta och se ifall hon kommer tillbaka."
-----------------------------------------------------
Vad tycker ni? Vet att Nico inte är på ArgoII i trean, men WHATEVER!! Sorry för sent Kapitel föäresten-

Awesome!

Bra c: