De tre [SV]

Superb James!

Kapitel fyra: varulvens minnen del ett

Förord: jag tänkte skriva ner denna historien i ett skrivblock, men just då var jag, som Jack, ute på landet i två veckor utan Internet. Så istället skrev jag en liten prequel till berättelsen och nu vill jag ha med den här i form av varulvens minnen. Detta har jag mest kommit på under tiden som jag skrivit och är menat att vara två kapitel, jag har inte diskuterat mina idéer med de andra tre ännu.

Kapitlet börjar här:

James satt i sin kupé med två andra killar som undvek honom, de andra två var djupt inne i ett samtal som James uppenbarligen inte var välkommen in i. Själv satt han med en historiebok om den legendariske Harry Potters fjärde år på Hogwarts. James skulle själv börja sitt sjunde år, han ville utbilda sig till auror, vilket han hört att en Hufflepuff tjej i samma årskurs också skulle. Han hade även hört att en tjej i Ravenclaw varit tuff nog att påstå sig bli nästa trolldomsminister. Då James tittade upp från sin bok såg han en tjej med röda ögon, lodräta pupiller, hål till näsa, långt svart hår och ett ormliknande ansikte ilsket marschera förbi kupédörren. Någon hade tydligen retat upp Moldemort igen. Hon hette egentligen något annat, men alla kallade henne det på grund av hennes utseende och hennes legendariske bror. Han var ingen mindre än mörkrets herre själv. Alla avskydde henne pågrund av att hon hade varit Voldemorts åttonde Horrokrux som gjorts då han mördade en, enligt honom, värdelös mugglare strax efter Severus Snapes död. Voldemort hade förvridit hennes utseende, sedan tvingat henne med en imperiusförbannelse att göra egna horrokruxer, många fler än vad man trodde var möjligt.
James kände dock medkänsla för henne, han visste själv hur det kändes att vara utstött och avskydd; då hans mugglarföräldrar hade fått reda på vad han var hade de övergett honom i London, han hade hittat till den läckande kitteln där han hade fått hjälp av en glasögonprydd man med svart hår att komma in i diagongränden. Där hade han växlat de mugglarpengar som han fått som sina föräldrars sista gåva till trollkarlspengar och köpte det som stod på sin inköpslista. Han hade fötts till en sent utvecklad metamorfmagus, han upptäckte sin förmåga då hans långa hår förvandlades från brunt till svart av hans hat och deprimering. Då James kom till Hogwarts blev han utstött på grund av hans deprimerade tystnad, eftersom han inte hade något annat att göra ägnade han all sin tid åt att studera trollkonster. Då han i sitt femte år inte visste vad han skulle utbilda sig till hade lärarna tipsat honom om yrket auror på grund av hans betyg. James hade bara nickat och fortsatt med sina studier då läraren bockade Auror på sin lista.
Tåget skadade plötsligt till, sedan började det falla strax innan det skulle ha nått Hogsmead, James slog i sitt huvud och allt inom hans syn blev svart.

Kapitel fyra: varulvens minnen del två

James satt nu åter igen i det vinröda tåget, ensam i sin kupé, med en förtrollad elgitarr i sitt knä. Hans orangea kattunge, Bobo, satt och lekte med James gamla Ollivandertrollstav, vid varje vett på toppen bytte kattens päls färg från orange till röd, till grön, till blå, till lila och, då James drog tillbaks trollstaven, tillbaks till orange. James kliade kattungen lite lätt bakom örat, vid hans beröring började den direkt spinna högt. Sedan blev den sur då James återgick till sin gitarr. Han var på väg till sitt femte år i Hogwarts, de elever som inte än lärt sig att hål,la sig borta från honom lärde sig läxan snabbt då James antingen förhäxade dem, eller till de lyckosamma, vände ryggen till. En fjärdeårselev som han aldrig sett innan stod och log ett gulligt leende efter att ha knackat lätt på kupédörren, James drog sin hemgjorda mer kraftfulla stav och gjorde en ickeverbal Alohomora, sedan en ickeverbal tunglås och till sist en colloportus. han avskydde då någon störde hans musik. Han såg den nu sura tjejen vända sig om, råka stöta till Moldemorts axel då hon just gått förbi. Moldemoprt höjde sin stav och gjorde vad som såg ut som en Petrifikus Totalus. James flinade svagt och fortsatte att spela. Hans egentliga dröm var att skapa trollstavar, men med hans betyg så skulle nog lärarna få honom att bli auror. Han hade även försökt att skapa en kvick av silver, med den var extremt långsam. Bobo gillade däremot att jaga den i timmar tills hon gjorde en Potter och fångade den i sin mun. När han spelat färdigt studerade han sin design av den hemgjorda pilträ staven som eleverna hade skrattat åt. Men han hade lärt dem att respektera hans trollstavar.
Mörker fyllde ännu en gång hans minnen och nu gick han under sitt sommarlov mot Lucius Malfoys villa med trollstaven redo i sin hand. Efter att han fått reda på att en dödsätare hade mördat hans föräldrar hade han sökt upp de som han själv hade misstänkt, det hade lett honom till Lucius som hade gjort dådet i ett lamt försök att återfå sin herres tilltro. James ville att Malfoy skulle lida, han lamslog honom då han försökte göra motstånd och satte sedan eld på huset. Han brydde sig inte om Lucius kom undan eller inte, han ville bara hämnas.

James vaknade upp i gräset av den förbjudna skogen, han hoppades att han inte hade skadat någon. Han gjorde en rörelse för att resa sig upp, smärtan sköt då igenom hans kropp som var täkt av bitmärken och torkat blod. Då James tittade upp såg han Luna, Jack och Moldemort sitta ovanför honom, gråtandes. Han försökte att be om ursäkt, men hans mun var lika torr som sandpapper.

Diskuterar gärna med oss! Jag vet allt om Luna! De andra vet säkert med sina karaktärer också.
Super awesome!

Eftersom Moldemort var "död" när jag skrev just detta tänkte jag att jag kunde hitta på lite eget ^^

Ja, och nu är hon ett spöke.. BU!

Ja, BU! sa spöket xD

Superbra James!

Kapitel fem:
När Luna märkte att James var törstig sprang hon snabbt och hämtade vatten, efter att han druckit upp fördes han, Moldemort, Luna och Jack till rektorns kontor. Där fick dem varsitt spris för att ha hjälpt skolan i det tredje kriget.
James går mot sjukhusflygeln för att skaffa ett varulvs-elexir som förhindrar hans förvandling, eftersom forskningen inom trolkarlsvärlden har ytvecklats kraftigt sedan det andra trollkarlskriget. När han steg in i rummet såg han ett varulvsformat hål i ett av fönsterna. James hoppades att han inte skadat någon.

Efter att James fallit in i en djup sömn i Gryffindor's sovsal väcks han av en hög smäll från stora salen, James drar insinktivt sin trollstav och springer ner till stora salen för att se en grupp dödsätare ledda av Severus Snape. Efter att ha duellerat ett tag ser han Moldemorts kropp kastas framför honom för att sedan falla ner på marken, livlös. Efter att James fällt en tår på Moldemort för att återkalla henne till livets värld är hon fortfarande svag, men Jack springer in och drar upp Moldy till sjukhusflygeln medans James fortsätter att duellera mot alla dödsätare.

Medans hundratals dödsätare kämpar mot en person låg Luna under djup sömn i Ravenclaws torn där ingen kunde hitta henne. Smällarna och ljusen från den stora salen nådde inte hennes öron.

I stora salen fortsätter James kampen, men dödsätarna är för många och en dödsförbannelse träffar honom i magen. Dödsätarna springer upp mot sjukhusflygeln för att hitta Voldemorts mördare medans Jack ocksåp har somnat jämte Moldemort. Med hon vaknar av att dödsätarna smäller upp dörrarna till sjukhusflygeln.

James vaknar upp i ett gigantiskt vitt rum som inte verkar ha något slut. Dumbledore sitter framför mig och tittar på mig med lugnande ögon. han frågar honom hur jag kommer tillbaka, han svarar lugnt att James bara behöver besegra honom i en duell. James önskar att han hade en trollstav, och plötsligt känner han en i hans hand. Han kastar snabbt och pricksäkert en expelliarmus mot Dumbledore, men han gör lika snabbt en protego och James besvärjelse susar iväg.

Medans James och Dumbledore duellerar skapas ett falskt spöke av James som flyger runt i Hogwarts, till sist kommer den till sjukhusflygeln. Precis då James susade upp ur golvet i sjukhusflygeln blir en dödsätare som burit Luna från Ravenclaw tornet till sjukhusflygeln så rädd att han tappar Luna i golvet.
Lunas kropp kämpar för att hålla sig vid liv medan hennes arm är bruten, samt några andra ben. Till sist, samtidigt som Jack träffas av en cruciates förbannelse, reser Luna sig upp. Då Luna inte ser någon annan än Jacks livlösa kropp sticker hon in en spruta i sin tinning av sorg. Dödsätarna skrattar, men Lunas död skapar en magisk explosion som dödar alla dödsätare och Jack sätter sig ner på en säng. En duva landar i Jacks knä och biter hennes finger.
Efter en stund öppnas dörren av en räv som springer upp i Jacks knä, man kunde nästan skymta ett litet flin på dess läppar.

SUPER! Du är ju jättebra på att skriva James, hur kommer du ihåg allt?

bra