Dumbledores armés nya tid

Ny läsare den här är ju så himla bra!!!!! Mer!!!!!!!!! ♥♥♥

Wonerful♥

♥Läser! Du är överraskande duktig på att skriva (ta det som en komplimang!) Superbra kapitel!♥

Tack för alla urgulliga kommentarer! Nu kommer ett extra långt kapitel bara för er skull! ♥



Kapitel 6 - Goldric Gryffindors svärd

Nevilles perspektiv.

Klockan var kvart i 6 fredagen därpå, och Neville, Luna och Ginny stod bakom en gobeläng av en gammal häxa på sjätte våningen. Vid andra änden av korridorerna var den enormt fula statyn som rektorns kontor gömde sig bakom.

Neville hade just stoppat ut huvudet och fått kastat sig tillbaka in, ramlat över Luna som fått gripa tag i Ginnys klädnad för att inte hänga med i fallet.
-Förlåt.. Neville rodnad lätt
-Det är lugnt...
-Sch!
Ginny höll fingret över munnen. Hon drog tillbaka gobelänger några centimeter. Lagom så att hon kunde se att Snape hade kommit flaxande igenom korridoren med den svarta fladdrande manteln bakom sig.
Han hade blivit insläppt av den fula stenfiguren, och lösenordet var "Din gamle fjant". Ginnys gyllenbruna ögon glittrade och hon bet sig hårt i handen för att inte börja skratta, hon höll sig för magen och skakade av bubblande fniss, men Luna slog till henne stenhårt på armen och Ginny blev tvärt tyst. Hon svängde med sitt eldröda hår och blängde på Luna.
- Ajj..Varför skulle du slå så hårt?!
- Du kunde ju ha förstört allt, Ginny. Luna viskade irriterat.
- Kan inte ni två vara tysta för en gångs skull? Neville himlade med ögonen åt de tjafsade tjejerna.
- Lyssna! Luna höjde ett finger.
De hörde ett flaxande, och sen en pipig vass röst.
- Hohoho... Nu ska de allt få slita de små dödsätarna... Peeves ska allt förstöra deras fina teleskop! Luna kollade ut och såg Peeves flyga runt hörnet med en stor flaska med vattenfast bläck.
- Första delen i planen avklarad! Neville log glatt.
- Ja du, se inte så glad ut.. Det är mycket som kan gå fel än!
-Du ska alltid vara en sådan glädjedödare, Ginny! Luna skrattade till och tystnade när de hörde steg igen. Det var lätta, små steg. Som styrde raka vägen mot deras Gobeläng. En liten söt tredjeårselev ifrån Gryffindor slank in.
- Kusten är klar! Ernie säger ätt de är redo. Hennes mörka långa hår föll ner framför hennes ansikte och hon rodnade djupt när hon kollade mot Neville.
- Tack, Alexa. Ginny log mot den lilla flickan, som log tillbaka och vände för att gå ingen. Men hon stannade efter några steg och vred på huvude.
- Ska jag börja nu? Hon rynkade pannan och hennes mörka ögon kollade undrande på Luna och Ginny. Nevilles blick vågade hon inte möta.
- När du vill, Alexa. Lycka till!
Luna log varmt mot Alexa, och Neville kom på sig själv med att stå och iaktta henne. Hennes blå ögon och långa blonda hår som nådde enda ner till svanken. Han skakade på huvudet, de hade faktiskt ett uppdrag.
-Okej, syns sen. Alexa gick ut från det hemliga hålrummet och försvann ur sikte. Neville tog fram den förtrollade galleonen och skrev in meddelandet: "NU!" Alla tre sprang fram till gobelängen och kollade ut. Alexa sprang igenom korridoren, hennes mörka hår flaxade bakom henne. Hon såg precis ur som Luna, fast med mörkt hår. Myntet brände till, och Neville förde det närmare ansiktet för att läsa. "På förvandlingskonstavdelningen är det en dunkare på vift./Demelza" När Alexa kom fram till stenmonstret så började hon skrika;
- Proffessor Snape!! Proffessorn Snape! Professor Snape!!!
Stenmonstret vaknade till liv och ut kom Snape.
- Vad.. i hela friden gör du.. här, Miss Lynch? Och varför.. skriker du? 5 poäng.. ifrån Gryffindor,Tack vare dig.. Snape log åt att ta poäng. Alexa såg honom rakt i de svarta kalla ögonen och sa:
- Proffessorn, det är någon som håller på att slå sönder hela förvandlingskonstavdelningen!
Alexa såg glavalvarlig ut. Snape såg ut som om han just hade hört något lika troligt som om McGonagall skulle ha en ballettkonstert i rosa tyllkjol. Han höjde på ögonbrynen.
- Jag ska gå och kolla efter. Tack för att du sa detta till mig, Miss Lynch. 2 poäng till Gryffindor. Gå och ät din kvällsmat nu. Adjö!
Alexa vände om och gick bort igenom korridoren. Snape vände och gick åt andra hålllet. Alexa blinkade åt Luna som kollade fram från gobelängen, innan hon försvann runt hörnet.

Det gyllene myntet i Nevilles vänsterhand blev varmt och ytterligare ett nytt meddelande stod nu där, nu med Pravatis handstil: Nu kör vi igång på Troféavdelningen. /Pravati"

Neville, Luna och Ginny gick ut ifrån sin lilla gömma och gick fram och kollade nerför den svindlande långa marmortrappan. De hörde ett avlägset ljud underifrån, ifrån Troféavdelningen; Det lät som om alla skolans troféer ramlade ifrån de skyhöga hyllorna. De såg Carrows springa ut ifrån stora salen med Filtch i hälarna.
- Nu! Viskade de i munnen på varandra.

Luna, Ginny och Neville galopperade mot det fula stenmonstret. Neville ropade: "Din gamle fjant" och statyn hoppade ur vägen. De sprang i svindlande hastighet uppför den i spiraler, hastigt stigande trappan. Den tog slut när en stor ekdörr uppenbarade sig. Luna tryckte ner mässingshantaget och de steg in i rektorns arbetsrum. Det var ett stort vackert rum, fyllt av silverinstrument på bräckliga bord, och en vägg var fyll av böcker. Neville gick fram till ett utav silverföremålen som puffade ut lila rök.
Det fanns även en vägg med tavlor av gamla rektorer. Neville hittade direkt Dumbledore som blinkade åt honom. En annan man med en hörlur vinkade glatt. När Ginny krossade glasmontern som svärdet låg i så tog rektorerna skydd bakom ramarna. Några utav dem såg chockade ut.
-Spring,barn!! Dilys Derwents råd behövde inte upprepas två gånger.
-Spring, Neville! Luna tog Nevilles hand och drog honom med sig när hon sprang efter Ginny mot dörren.
- Ja, när jag levde så såg barn upp till vuxna. Men de tog inte saker ifrån rektorns arbetsrum. Phineas Nigellus Blacks röst kraxade när de slängde igen dörren till rektorns arbetsrum.
De tog trapporna i racerfart, Luna drog Neville med sig.
Ginny sprang först med svärdet, hon vände sig om och ropade;
- Skynda er på, jag tror vi klarar det!
Just då så sprang hon rakt in i en svartklädd man i mantel, en man med svart oljigt hår.

Hon studsade tillbaka och landande på rumpan. Neville och Luna tvärstannade precis bakom henne.
- Jaså... det tror ni. Snape's hånfulla röst fick färgen i Ginnys ansikte att blekna, och Lunas grepp om Nevilles hand att hårda.
- Ja, jag tror att ni just åkte på en kvarsittning..
Snape's leende fick kalla kårar att rinna längs Nevilles rygg.




Tack för att ni läste!
Jag har en Superplan just nu. Så nästa kapitel kommer nog rätt snart!

Såå braaa♥

jättebra! längtar efter att få läsa mer ♥

Du är så bra på att skriva!

Typ obeskrivligt bra! Du skriver så levande så man kan typ se dem stå bakom den där gobelängen.

Den där lilla tjejen, Alexa, var jättegullig, och gillade den lilla delen med att hon inte vågade möta Nevilles blick

Fortsätt ♥

Hej, jag är ny läsare! Bra skrivet, allt är så bra beskrivet!

Azum!