Sjunde året, det värsta, bästa året

AAHHH!!!! DRACO, DIN STYGGE POJKE!!!!!

Superbra kapitel! Snälla mer ^^)

Jättebra

S
SU
SUP
SUPE
SUPER
SUPERB
SUPERBR
SUPERBRA
SUPERBR
SUPERB
SUPER
SUPE
SUP
SU
S

Jättebra!
Usch! "Va glad att jag inte ger dig poängavdrag!" ropar DRACO!? Alltså, det borde ju vara han som fick det! xD

Hihi ^^ Du vet väl hur Draco är? Men hade det varit någon annan hade det definitvit blivit poängavdrag...

Så om Ida skulle haft möjlighet att ge honom poängavdrag skulle hon gjort det? Annars är hon nog lite galen...

Ida hade gjort det på en gång

Ja! Jag med

Hejhej här är ett nytt litet kapitel hoppas ni gillar det


Kapitel 4


Ida återvände till sovsalen där de andra flickorna hade börjat ta på sig kläder.
”Där är du!” utbrast Hermione lättat och log. ”Vart har du varit? Har du badat?”
Ida klämde fram ett ansträngt skratt.
”Jag har badat ja” sade hon och log.
”Ida, är det något?” frågade Parvati och tittade på Ida med sina mörkbruna ögon.
”Nej, det är inget. Jag är trött, men det beror ju på att jag vaknade vid typ fem och kunde inte somna. Då bestämde jag mig för ett litet bad där jag sedan somnade.” Ida skrattade och avslutade sin historia där. Hon ville inte berätta resten, speciellt inte för Lavender och Parvati, då skulle halva skolan veta det inom fem minuter.
Parvati ryckte på axlarna.
”Okej” sade Parvati och log, men hon verkade inte helt övertygad.
Tjejerna blev snabbt klara och de gick tillsammans ner mot Stora salen för att äta frukost.

Nere i Stora salen satte de sig ner vid det halvfulla Gryffindorbordet. Varken Harry eller Ron hade kommit ner än.
Ida satte sig ner och tog för sig av baconen och äggen.
”Äter du alltid så mycket?” frågade Lavender samtidigt som hon tog ett rostat bröd.
Ida tittade ner på sin tallrik. Det var väl inte så mycket?
”Jag antar det och det är bara min första portion” sade Ida och flinade.
”Det är därför vi tycker så mycket om dig Ida!” sade plötsligt Harry och knödde sig ner bredvid Ida och Parvati medans Ron satte sig bredvid Hermione.
”Du vet hur man äter.” fortsatte Harry och flinade.
”Jag då?!” utbrast Ron och låtsades se förorättad ut.
”Du är ju kille, det är inget konstigt att du käkar mycket!” skrattade Harry.
Plötsligt steg Malfoy in i Stora salen, utan sitt tåg av beundrare och vänner. Han slog sig ner vid Slytherinbordet och kastade en försynt blick mot Ida. Idas hjärta slog hårt och hon tittade ner i tallriken. Resten av frukosten koncentrerade sig Ida på att tugga sin mat omsorgsfullt och att hon inte svalde maten för snabbt.
Efter ett tag anlände posten och Dazzle landade framför Ida med två brev. Ida lossade brevet från hennes ben och Dazzle tog en bit av Idas rostade bröd.
På det ena brevet kände hon igen sin mors handstil, det andra brevet hade däremot en handstil hon aldrig tidigare sett.
Hon började med sina föräldrars brev där de frågade om resan och om hur det var allmänt på Hogwarts. Ida flinade lite, det hade gått mindre än ett dygn sedan hon skilts från sina föräldrar men de hade redan skickat sitt första brev.
Det fick hon svara på senare, nu skulle hon läsa det andra brevet. Hon rev upp kuvertet och började läsa det korta brevet.

Jag har ditt halsband. Vill du ha det?
Då får du lov att komma och hämta det i
Uggletornet ikväll klockan 21.00.

D.M

Det kunde hon ju ha listat ut, att hon skulle bli tvungen att hämta det. Jippie!
Ida tittade bort mot Slytherinbordet och fångade Malfoys blick. Ida skakade bestämt på huvudet. Malfoy flinade, höjde på ögonbrynen och nickade lika bestämt med huvudet.
Han skulle vinna det här, halsbandet var viktigt för henne! Och om skulle faktiskt bli ensam med honom… Nej usch! Hon måste sluta tänka så om hon ska släppa honom.
Ida himlade med ögonen och nickade mot Malfoy innan hon tog för sig av ett till rostat bröd.
”Ida vart är ditt halsband?” frågade Hermione och tittade på Idas hals som om halsbandet när som helst skulle dyka upp när som helst.
”Öhm, det ligger i min koffert någonstans…” sade Ida och såg hur deras elevhemsföreståndare, professor McGonagall, kom gåendes mot dem. Det ar dags för dem att få deras scheman.
”Okej miss Crawett” började McGonagall när hon gav Ida hennes schema. ”här är ditt schema, och om jag inte minns helt fel vill du jobba med drakar?”
”Det stämmer professorn.” svarade Ida och log ett litet leende.
”Men du fortsätter ändå med nästan alla grundämnen?”
”Ja, jag gillar dom.”
”Sen kommer du att studera runskrift och vård och skötsel av magiska djur. Ja, jag är nog klar här. Jag ser dig senare på förvandlingskonsten” sade hon rappt och gick vidare mot Harry.
Ida synade snabbt sitt schema, dubbeltimme i förvandlingskonst, dubbeltimme i trolldryckskonst, håltimma och dubbeltimme i vård och skötsel av magiska djur.
En ganska bra torsdag sammanfattade Ida. I alla fall fram till klockan nio.