I Will Always Love You (roooolspeeel)

^ Nej nej det är inget besvär ^.^

Kiara satt som vanligt nästan längst bak i det stora rummet vid hufflepuffs bord och väntade på att förstaårs eleverna skulle komma. Bredvid henne satt Minnie som otåligt väntade på maten.
"När kommer de där personerna in?! Jag är hungrig!" sa hon för minst femtonde gången, och Kiara svarade som alltid "De kommer när alla är inne i salen." och så höll det på.

Hannah sitter vid Slytherin bordet.
"Men tja du Hannah, mås det?" Frågar en Slytherin kille som hängt på henne sen han, och hon, gick i fjärde årskursen. Hannah ignorerar honom. Hon bryr sig inte om vad han vill. Hon tänker inte prata med honom och hon tänker inte göra någon kontakt med honom. Han ger sig dock inte och fortsätter prata med henne. Fast det verkar som han babblar till tomma luften.

Damon satt uttråkad vid mitten av bordet och stirrade in i glaset som var tomt. Med vänstra handen lekte han om sitt nya läder armband som han hade på den högra handleden.
"Nytt armband?"frågade Sam som satt på hans högra sida vid Gryffindor bordet.
"Mhm", svarade Damon ointresserat.

Jacob satt i Gryffindorbordet och gjorde ingenting. Just det, ingenting.
"Här", sa en Lauren Jefferson, en pojke i hans ålder, och stack en kycklingklubba i handen på Jacob. "Du måste äta."
Jacob suckade.
"Jag orkar inte", sa han bara och la tillbaka kycklingbenet och återgick till att stirra i tomma luften.

Damon tittade upp för bordet, han förstod inte att han faktiskt hade varit lika glad som de andra barnen förra året, nu hade hela hans liv gått i kras. Hans utbildning skulle gå till spillo, allting berodde på vad som gömde sig under hans armband.
"Damon, är du okej?"frågade Sam och tittar in i ögonen på honom.
"Javisst", svarade Damon och suckade, han hade blivit en mycket duktig lögnare under sommaren.

Hannah tittar på maten hon tagit åt sig. Hon skjuter ifrån sig tallriken och tar en brödbit istället som hon gnager på. Hon är törstig inte hungrig. Hon åt inte utanför London när hon hade chansen. Ett fatalt misstag. Efter middagen när resterande går upp och sover kommer hon själv tillbringa natten att jaga. Men det dröjer till dess middagen har ju precis börjat.

"Är du säker på att förstaårseleverna kommer snart?" Tjatade Minnie på, det var otroligt att hon kunde vara såhär hungrig. Det var otroligt att någon kunde vara så hungrig.
Men Kiara svarade inte, hon tittade på Gryffindoreleven Damon Salvatore som hon har varit kär i sedan tredje årskursen, men hennes tankar splittrades när portarna öppnades och flera skräckslagna - och förtjusta - förstaårselever kom in i salen.
"YES!" skrek Minnie så att hela Hufflepuffbordet tittade på henne, en del lärare också för den delen.

Damon tittade snabbt mot Hufflepuff bordet då Minnie skrek till, han kunde inte låta bli att le innan blicken snabbt gick förbi Kiara tills den gick till förstaårseleverna som stövlade in. Damon hade stor lust att kasta något på de nervösa barnen, men lät bli.
"Jag är hungrig!"gnällde Sam och Damon tittade uttråkat på honom.
"Håller du någon gång käften?"frågade han allvarligt och Sam tittade sårat på Damon som inte brydde sig.

"Kan du någonsin försöka att inte skämma ut mig?" viskade Kiara till Minnie som var väldigt röd om kinderna.
"Vadå? Det är inte mitt fel att jag är hungrig." svarade Minnie direkt.
"Jo, det är det!" sa Kiara otåligt till sin lillasyster.