I Will Always Love You (roooolspeeel)

"Det gör inget", andades han och tittade rätt in i hennes ögon. Han log snett mot henne och drog sedan på munnen, vad skulle han göra nu?
Han ställer sig snabbt upp då han hör Hannah komma.
"Bra", var allt han fick fram innan ljudet började och Damon var tvungen att än en gång lägga händerna för öronen innan han föll till marken.

Hannah blundar hårt men öppnar ögonen igen när hon inser att det inte spelar någon roll. Hon kastas bakåt och stänger de genast innan hon med en duns hamnar någonstans.

Damon öppnade försiktigt ögonen då ljudet upphört och ser sig omkring, de befann sig verkligen inte i någon skog längre.
"Vart är vi?"mumlade han medan han satte sig upp och borstade av sig smutset.

"Ja självklart vet någon det! Var är Kiara och Jacob?" Undrar Hannah och snurrar runt ett varv på stället. De verkar inte vara i närheten. "Ahaaa...." säger hon undrande innan hon försöker känna igen någonting som matchar med Jacob eller Kiara i luften.

Jacob landade med en duns på hård mark.
"Aj fan", mumlade han och reste sig upp.
"Vart är vi?", frågade Damon bredvid honom.
"Jag vet inte", sa Jacob och tittade sig runt.

"Där är du!" Säger Hannah med ett leende. "Fördröjningar? Det kunde man inte tro." Fortsätter hon och väntar på att Kiara ska dyka upp.

"AJ! Min fot!" Kiara satt ner på marken och höll om sin högra fot som hon hade landat på.

Damon tittade på Kiara.
"Vad gjorde du?"flinade han innan han tittade sig omkring, vart befann de sig nu då?

"Åh, jag vet inte. Ramlade trettio meter ner på marken och landade på foten." hon log mot honom. Och tittade sig omkring. "Var är vi?"

"Är du okej?"frågade han med ett höjt ögonbryn innan han tittade sig omkring. "Jag har ingen aning."
Området runtom honom var ganska stenigt, han gissade på att de var väldigt långt bak i tiden, kanske någon gång vid år 0? Han gick några steg framåt för att se över kanten på klipphyllan som de befann sig och drog efter andan då han såg vart de var.
"Jag vet var vi är", sade han nästan ohörbart.